Dagligvaruhandeln har nu satt tuffa mål för återvinningsbara och fossilfria förpackningar, men politiken måste hjälpa till för att konsumenternas ansträngningar ska leda hela vägen till att de insamlade förpackningarna blir till nya och inte går upp i rök.
Nästan alla svenskar tycker att det är viktigt att återvinna plast och många är beredda att själva betala för att bidra till ökad hållbarhet: Var fjärde skulle acceptera ett prispåslag på 50 procent eller mer för en förpackning som är enkel att återvinna. Och unga konsumenter är mest betalningsvilliga. Det visar en undersökning som Konsumentföreningen Stockholm låtit göra.
Nästan alla svenskar tycker att det är viktigt att återvinna plast, men de regionala skillnaderna är stora: Enligt egen utsaga är boende i nordligaste och sydligaste delarna av Sverige de flitigaste återvinnarna, stockholmarna latast. Hela 92 procent i Norrland och Sydsverige uppger att de alltid eller oftast sorterar plast, i huvudstaden är motsvarande siffra 75 procent.
Hur kan producenter, designers och återvinningsindustrin bidra till en mer hållbar relation till plasten? Vilka lösningar erbjuder dagens teknik och morgondagens innovationer? Om detta pratar vi med Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, Coop, miljöministern, Grow och Swerea IVF. Dessutom presenteras resultatet av Konsumentföreningen Stockholms nya attitydundersökning om plast och återvinning.
Med nanoteknik kan man på molekylnivå designa nya material med helt nya egenskaper än tidigare. Men svenska folkets tidigare positiva inställning till tekniken tycks ha svalnat. Det visar en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm.
De stora svenska livsmedelskedjorna har idag inga livsmedel framställda med genteknik. Trots detta tror sju av tio svenskar att det finns GMO-livsmedel i butikerna.
I debatten om fördelarna med en större andel växtbaserade livsmedel glöms brödet ofta bort. Detta trots att bröd uppenbart är något av det mest klimatsmarta vi kan äta.
Tysk-Svenska Handelskammaren arrangerade i oktober ett seminarium tillsammans med kemikalieföretaget BASF. Syftet var att diskutera industrins vilja och ovilja att välja hållbara alternativ och konsumentens oro för kemikalier
Den 4 oktober bjöd landsbygdsminister Sven-Erik Bucht in till en kick off för ett nationellt arbete för minskat matsvinn. Diskussionen kretsade kring långsiktigt arbete och FN:s målsättning inom Agenda 2030, att matsvinnet ska halveras till 2030.
Trots att fler i dag vet att det går utmärkt att äta mat även när bäst före-dagen har passerat uppger allt fler att de inte gör det. Det visar en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm.
Konsumentföreningen Stockholms tips för minskad användning av plastbärkassar: 1) Skaffa en hopvikbar kasse i återvunnen polyester - att ha i väskan. 2) Återvinn dina kassar så mycket du kan - oavsett material. 3) Se till att alla dina kassar går till återvinning.
Seminarium "Dags att snacka SKRÄP", 20 mars. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm Tid: Måndag 20 mars, 2017, kl 17.00-20.30 Plats: Aula Magna, T-Universitetet
Seminarium "Dags att snacka SKRÄP", 20 mars. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm Tid: Måndag 20 mars, 2017, kl 17.00-20.30 Plats: Aula Magna, T-Universitetet
En granskning av salthalten i cirka 300 vanliga livsmedel visar att salthalten sänkts i exempelvis färdiga köttbullar, falukorv, kex och flingor, vilket är särskilt bra eftersom det är livsmedel som barn ofta äter. Mindre bra är att mängden salt ökat i färdiga pannkakor, varmkorv och smörgåsskinka. Granskningen är genomförd av Konsumentföreningen Stockholm (KfS).
Den vinst som uppstår när butikerna börjar ta betalt för sina kassar bör bland annat gå till forskning och utveckling. Nya bärkassar, bättre lämpade för människan, miljön och en cirkulär ekonomi, behöver tas fram. Det är en av våra synpunkter när vi idag lämnar över våra kommentarer på Naturvårdsverkets förslag "Minskad förbrukning av plastbärkassar".
Konsumtionen av sötade drycker har minskat med 21 procent i låginkomstområden i Berkeley, USA, sedan en skatt infördes.
Våra medlemmar vill inte ha godis nära kassorna. Av de dryga 5 000 personer som svarade sa åtta av tio nej. Så rensa området på väg till kassorna från godis. Debattartikel i Icanyheter 19 augusti 2016.
Du missade väl inte surret om bin i Almedalen? Om du gjorde det kommer här en kort summering av den förmiddag då Konsumentföreningen Stockholm, Coop och Svenska Bin pratade om bin och deras betydelse för matförsörjningen.
Dave Goulson, professor i biologi från University of Sussex
Seminariet gästades av professor Dave Goulson, expert på bin och författare till flera böcker, bland ann
Enligt ett förslag från Naturvårdsverket ska plastkassar kosta minst fem kronor. Det är ett bra tycker Konsumentföreningen Stockholm, som i januari 2016 publicerade rapporten "Vilken kasse är minst dålig för miljön".
Att närmare 75 procent av alla livsmedelsgrödor i världen är helt eller delvis beroende av pollinatörer vet bara 33 procent av den svenska allmänheten. Åtta av tio vet att bin och humlor pollinerar men att skalbaggar också hjälper till vet bara 7 procent. Det visar en undersökning som Konsumentföreningen Stockholm (KfS) genomfört med hjälp av Novus.
Föreningen Coop Östra är Sveriges största konsumentförening med 1,3 miljoner medlemmar i föreningsområdet Stockholm, Östergötland, Södermanland, Enköping och Uppsala. Vår övertygelse är att vi tillsammans bidrar till ett mer hållbart samhälle.
Vi äger och driver närmare 200 butiker i föreningsområdet. Vår viktigaste uppgift är att göra Coop och Coops butiker så bra som möjligt för dig som är medlem.
KfS, Box 3259
103 65 Stockholm
Sweden