Ganneviksstipendiet 2019 tilldelas Ulf Rollof, Alexander Ekman, Nahid Persson, Staffan Valdemar Holm & Bente Lykke Møller och Merit Hemmingson

För sjunde året i rad delade på måndagskvällen Per Ganneviks stiftelse för kulturella ändamål ut årets stipendier vid en ceremoni på Dieselverkstaden i Nacka. Sex konstnärer inom kategorierna bild och form, dans, film, teater (delat pris) och musik fick ta emot Ganneviksstipendiet om 500 000 kronor vardera och en statyett skapad av konstnären Bea Szenfeld. Prisutdelare var Anna Söderbäck, styrelseledamot i Ganneviksstiftelsen och Konstnärsnämndens direktör.

Stipendierna möjliggörs genom en omfattande donation från finansmannen och konstsamlaren Per Gannevik. Vid hans bortgång, inrättade Konstnärsnämnden år 2012 Per Ganneviks stiftelse för kulturella ändamål vars syfte är att, enligt donatorns vilja, stödja konstnärskap som kan förväntas få stor betydelse för kulturarvet. 

Motiveringarna för valet av respektive stipendiat 2019 lyder:

Ulf Rollof (bild och form)
Med utgångspunkt i det självupplevda omvandlar han de egna erfarenheterna till något för oss alla giltigt. Livets skörhet är en tematik som gång på gång tar form, reflexionen följer intuitionen och inget är självklart. Han visade tidigt ett egensinne som uttryckt sig i allt från blåsbara bälgar, avgjutna rävar och hysteriskt cirkulerande granar till ömsinta akvareller och ömtåliga collage. Som en av ytterst få svenska konstnärer har han visats i stort format vid Documenta Kassel, kanske världens viktigaste utställning av samtidskonst. Och vare sig han ställt ut i Venedig, Mexico City eller Stockholm har hans konst berört med sin växling mellan motsatser: människa och djur, hetta och kyla, liv och död. Han skärper dialektiken och förflyttar gränsen från det rationella till det ockulta, över det organiska mot det artificiella. Hans konst försätter oss i rörelse.

Alexander Ekman (dans)
Han är en scenisk allkonstnär som rör sig lätt och obehindrat mellan filmiska, teatrala och musikaliska uttryck. Med sylvass precision och gedigen hantverksskicklighet tar han med oss på en resa påminnande om barnets utopiska fantasier. Storslaget, detaljrikt och universellt. Han berikar med sin befriande humor och tydliga budskap och för in det okonventionella på traditionella operahus runt om i världen. Med fingertoppskänsla och ödmjukhet har han åter satt Sverige på kartan, denna gång i koreografins namn.

Nahid Persson (film)
Med sina modiga filmer och närgångna porträtt vågar hon alltid söka människan på djupet. Hur mycket ämnena än varierar är hon alltid konsekvent med att sätta människan i centrum, och om så krävs, även sig själv. Hon har gett oss en skatt av enastående dokumentärfilmer, som aldrig upphör att skänka nya perspektiv. Berättelser från då och nu, från Sverige och Iran, berör och ger oss unikt tillträde till världar och skeenden, för det mesta bottnande i hennes egen livshistoria.

Staffan Valdemar Holm och Bente Lykke Møller (teater)
Denna dynamiska duo skapar tillsammans radikala, spänstiga scentolkningar av klassisk och nutida dramatik och opera. Den enes regi är väl förankrad i okonventionell, kritisk textanalys och får konturer av den andras tydliga visuella utsagor i scenografi och kostym. Deras uppsättningar karakteriseras av intellektuellt genomlysta, ofta drastiskt ironiska uttryck, liksom av en självklar samhörighet med strömningar i samtida europeisk scenkonst.

Merit Hemmingson (musik)
Få musiker har förmågan att vara avantgarde och folkliga på samma gång. För detta krävs en egen ton och ett unikt förtroende för publiken. Hon har begåvats med båda. Under 1960-talet var Nalen hennes hemvist, där hon bildade kvintett med afroamerikanska jazzmusiker, tillika kvinnor – för tiden oerhört uppseendeväckande. Men det verkliga pionjärskapet föddes med den stora förälskelsen: Hammond B3. Genom att tolka befintlig folkmusik på ett så främmande instrument som hammondorgeln väckte hon liv i vårt kulturarv. Med sina moderna arrangemang tillgängliggjorde hon en musiktradition som för den breda allmänheten hade legat i träda.

För mer information, se www.ganneviksstiftelsen.se

För intervjuförfrågningar, vänligen kontakta: 
Anna Cokorilo, projektledare, Per Ganneviks stiftelse för kulturella ändamål,
Telefon: +46 (0)70 602 51 15, e-post: anna.cokorilo@ganneviksstiftelsen.se

Om Per Ganneviks stiftelse för kulturella ändamål 
År 2012 donerade finansmannen och konstsamlare Per Gannevik drygt 60 miljoner kronor till Konstnärsnämnden. I enlighet med testamentvillkoren bildades då Per Ganneviks stiftelse för kulturella ändamål. Stiftelsens ändamål är att stödja nu verksamma konstnärer som kan förväntas ha betydelse för kulturarvet. Stiftelsens styrelse utser stipendiater och är i enlighet med Ganneviksstiftelsens stadgar densamma som Konstnärsnämndens styrelse.

Om Per Gannevik 
Per Gannevik (1931-2011) var affärsman, konstsamlare och mecenat som föddes och växte upp i Jönköping. Parallellt med ett framgångsrikt affärsliv utvecklade han ett stort intresse for konst. Med åren byggde han upp en betydande konstsamling med bland andra Bruno Liljefors, Vera Nilsson och Bror Hjorth. År 2003 donerade han konstsamlingen till Jönköpings läns konstförening som visas på Jönköpings läns museum.

Tidigare pristagare
2018: Cecilia Edefalk (bild och form), Örjan Andersson (dans), Stefan Jarl (film), Josette Bushell-Mingo (teater), Martin Fröst (musik). 2017: Marie-Louise Ekman (bild och form), Birgitta Egerbladh (dans), Per Åhlin (film), Eva Rydberg (teater), Nina Stemme (musik). 2016: Karin Mamma Andersson (bild och form), Kenneth Kvarnström (dans), Pernilla August (film), Staffan Göthe (teater), Neneh Cherry (musik). 2015: Britta Marakatt-Labba (bild och form), Niklas Ek (dans), Ann Petrén (film), Lars Norén (teater), Karin Rehnqvist (musik). 2014: Sirous Namazi (bild och form), Helena Franzén (dans), Jan Troell (film), Suzanne Osten (teater), Ale Möller (musik). 2013: Annika von Hausswolff (bild och form), Cristina Caprioli (dans), Lukas Moodysson (film), Sören Brunes (teater), Anders Hillborg (musik).