Ny rapport om räntekänslighet och ekonomiska förutsättningar inom allmännyttan

Kommuninvest publicerar idag en ny fokusrapport: ”Allmännyttans räntekänslighet”.

De allmännyttiga bostadsföretagen har fått en allt svårare ekonomisk ekvation att hantera. Detta beror delvis på hög inflation och höga byggkostnader. Det beror också på de ökade räntekostnader som snabbt stigande marknadsräntor har givit upphov till. Mellan 2021 och 2023 ökade allmännyttans samlade räntekostnader med uppskattningsvis 3,5-4,0 miljarder kronor.

Utifrån denna kontext görs i rapporten en fördjupad analys av allmännyttans räntekänslighet. Hur mycket har varierande skuldnivåer och skuldförvaltningsstrategier påverkat ränteuppgångens genomslag på de individuella bostadsföretagens resultat? Vad är i dessa avseenden att vänta framöver?

Analysen visar att ca 30 procent av de undersökta bostadsföretagen förväntas få en ökning av räntekostnaderna under tidsperioden 2021–2023 som motsvarar minst hälften av rörelseresultatet. För övriga bostadsföretag är ränteeffekterna mindre. Slutsatsen gäller den isolerade ränteeffekten på resultatet, med en beräkning baserad på rörelseresultatet för 2021.

Generellt sett är det bostadsföretag med en omsättning under 200 miljoner kronor som drabbas hårdast av ökade räntekostnader. Huvudorsaken är att de i utgångsläget låg på relativt låga resultatnivåer. En annan viktig faktor är räntebindningstiden. De mindre bostadsföretagen har tenderat att arbeta med förhållandevis korta räntebindningstider i sina skuldportföljer. Då har de stigande räntorna fått snabbare genomslag än de skulle ha fått om bindningstiderna varit längre.

Även framöver förväntas räntekostnaderna stiga. Den största ökningen av genomsnittsräntan inom allmännyttan inträffar 2023, men ökningen fortsätter enligt en framskrivning under hela perioden 2024–2026. Även under dessa år kommer det att finnas stora skillnader i hur resultaten för olika bostadsföretag påverkas.

– Det är tydligt att allmännyttans ekonomi pressas från flera håll och att ökade räntekostnader är en tung faktor. Denna räntebelastning ser inte heller ut att vara övergående, utan kommer sannolikt att förstärkas över kommande år. Det finns mycket som talar för att ganska många bostadsföretag skulle ha nytta av att se över sina skuldförvaltningsstrategier. Framför allt är det anmärkningsvärt att mindre bostadsföretag med svagare ekonomi generellt tenderar att ha korta räntebindningstider – till och med kortare än större bolag med betydligt starkare finansiell ställning. För den som har hög räntekänslighet kan det i stället vara rimligt att minska risken för snabba räntekostnadsökningar genom att skapa en relativt lång genomsnittlig räntebindning i sin skuldportfölj, säger Erik Törnblom, tf forskningschef på Kommuninvest.

Rapporten: Allmännyttans räntekänslighet

För ytterligare information

Erik Törnblom, tillförordnad forskningschef, tel: 010-470 87 41, e-mail: erik.tornblom@kommuninvest.se

David Ljung, kommunikationschef, tel: 073-068 45 45, e-mail: david.ljung@kommuninvest.se