Ny rapport: Ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter

Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter. Avgifterna för kommunalt vatten och avlopp höjdes 2023 och 2024 med historiskt höga nivåer. Inflation, stigande räntor och högre elpriser är några av de orsaker som har bidragit till avgiftshöjningarna. En majoritet av landets kommuner höjde i år taxorna med över tio procent.

Branschorganisationen Svenskt Vatten rapporterade för drygt ett år sedan att årliga investeringar på 31 miljarder kronor per år är nödvändiga för att hantera reinvesteringar i åldrade anläggningstillgångar och nyinvesteringar till följd av tillväxt och utökade krav. Aktuella bedömningar tyder på att behovet har ökat ytterligare sedan dess och att det saknas cirka tio miljarder kronor varje år för att täcka behovet av framtida VA-investeringar.

Syftet med Kommuninvests nya fokusrapport är att undersöka de kommunala VA-verksamheterna ur ett finansiellt perspektiv. Rapporten belyser hur investeringar i vatten och avlopp har påverkat låneskuldsutvecklingen i VA-verksamheterna och vilken påverkan ökad skuldsättning har på verksamheternas räntekänslighet samt hur spridningen av räntekänslighet ser ut i landet.

Samtidigt som avgifterna stiger finns det växande lokala skillnader mellan kommunerna. I kommunen med högst VA-taxa betalar ett genomsnittligt hushåll fem gånger så mycket som i kommunen med lägst avgift. Bara fem år tidigare var skillnaden närmare fyra gånger. Orsaken till kommunernas stora VA-investeringsbehov kommer från ökad tillväxt, reinvesteringar och utökade krav från bland annat lagstiftning, klimatförändringar och beredskap.

• - Den senaste tidens ränteutveckling får både direkta konsekvenser på verksamheternas räntekostnader och innebär en ökad kostnad för finansiering av framtida investeringar. Lagstiftningens nuvarande utformning, med begränsade möjligheter för kommuner att på egen hand bygga upp kapital till framtida investeringar, bidrar till att dessa VA-investeringar till stora delar behöver lånefinansieras. Vatten- och avloppstjänster är fortfarande billigt i Sverige, men omfattande investeringar kommer att driva upp kostnaderna och behoven att höja avgifterna ökar således, säger Viktor Johansson, analytiker på Kommuninvest.
• - Mellan perioden 2018–2022 har VA-verksamheterna i Sverige investerat nästan 100 miljarder kronor, och för varje år ökar volymerna. Investeringsbehoven är stora och finansieringsalternativen begränsade. Situationen ställer krav på verksamheternas skuldförvaltning, för att minska effekten av plötsliga och kraftiga ränteförändringar. Stigande räntor 2023 och 2024 synliggör dels verksamheternas ökade skuldsättning, dels deras räntekänslighet, säger Viktor Johansson, analytiker på Kommuninvest.
• 1) Skapa långsiktiga ekonomiska förutsättningar
• 2) Uppdatera lagstiftningen
• 3) Adressera strukturella skillnader

Låg självfinansieringgrad och ökad räntekänslighet
VA-verksamheterna hade mellan 2018–2022 en självfinansieringsgrad på ungefär 40 procent, vilket innebär att för varje miljard som investeras så lånefinansieras 600 miljoner kronor. Kommunkoncernerna som helhet har som jämförelse historiskt haft en självfinansieringsgrad på mellan 60–80 procent. Den relativt låga självfinansieringsgraden inom VA-sektorn innebär att verksamheternas räntebärande skulder stiger snabbt i investeringsintensiva perioder, något som syns tydligt mellan 2018–2022. Under samma period har dessutom storleken på låneskulden i relation till verksamhetens intäkter stigit, vilket innebär ökad räntekänslighet.

Låneskulden var 2018 strax över fyra gånger så stor som intäkterna, men har fram till 2022 stigit till att vara över fem gånger så stor. Vid en procentenhets förändring av räntan skulle alltså behovet att höja intäkterna, vid 2022 års utgång, vara fem procent. Fortsätter investeringarna och låneskulden att stiga som de har gjort mellan 2018-2022 förväntas räntekostnaderna vara cirka tre gånger så stora 2024 jämfört med två år tidigare.

Räntekänsligheten varierar i landet
På samma sätt som det finns stora skillnader i VA-taxa runt om i landet finns det även variation vad gäller verksamheternas räntekänslighet. Generellt är det kommuner som har investerat kraftigt som också har ökad sin räntekänslighet. Kommungrupperna Storstäder och Landsbygdskommun med besöksnäring hade 2022 den högsta räntekänsligheten. Storstäder kan vara drivande för en hel region, och investera både utifrån egna behov men också grannkommuners behov för de tjänster man säljer. Gruppen Landsbygdskommun med besöksnäring brottas bland annat med investeringsbehov för att bygga tillräcklig kapacitet att klara av säsongsvisa besökstoppar.

-----------------------------------------------------------------------------------------

Sammanfattning - tre slutsatser från rapporten

VA-verksamheterna har små ekonomiska marginaler. På egen hand kan verksamheterna minska de kortsiktiga effekterna av räntekostnadsförändringar genom att välja en långsiktig skuldförvaltningsstrategi med jämna förfall. Det hindrar inte framtida kostnadsökningar, men kan minska risken för betydande effekter på kort sikt. På utbudssidan borde det finnas en marknad för statliga, men även privata, pensionsfonder att tillhandahålla långsiktig finansiering på löptider upp till 20 och 30 år. På nationell nivå kan framväxten av en sådan marknad uppmuntras genom direktiven för AP-fondernas investeringar.

Att se över lagstiftningen för att stödja verksamheternas långsiktiga ekonomistyrning är viktigt för att möjliggöra god ekonomisk hushållning. För att få önskad effekt av ändringar i lagstiftning är det viktigt att det på lokal nivå finns god kunskap om verksamhetens behov samt genomarbetade och förankrade planer för framtida åtgärder. Vidare skulle den så kallade finansieringsprincipen, där staten kompenserar kommuner och regioner för nya eller utvidgade uppdrag, kunna gälla även för VA-verksamheter. Nya och högre krav på vattenkvalitet, rening och reningsmetoder samt bättre beredskap i händelse av kris och krig kommer kräva både investeringar och driva upp taxenivåerna.

Ökade skillnader i skatte- och taxenivåer mellan landets kommuner för likartad samhällsservice riskerar att skapa ökade spänningar mellan olika delar av landet. De strukturella skillnader som finns i inkomster och kostnader bland landets kommuner adresseras via inkomst- och kostnadsutjämningssystemen. Att adressera och undersöka strukturella skillnader, i form av geografi, topografi, demografi samt behov av anpassningar för ett förändrat klimat kan ligga till grund för eventuella nödvändiga åtgärder även inom VA-sektorn.

Den statliga VA-beredskapsutredningen, vars arbete ska vara klart under hösten 2024, kommer bland annat att belysa finansieringsfrågor. Eventuella åtgärder till följd av utredningen kvarstår att se.

Fakta om rapporten

I rapporten har följande datakällor använts:

• · Huvudmännens särredovisning av VA-verksamheten
• · Svenskt Vattens statistik över kommunernas avgifter/taxor
• · (Kompletterande) investeringsuppgifter från SCB:s räkenskapssammandrag
• · Årsredovisningar från samverkansorganisationer som ej är huvudmän men som sköter delar av VA-verksamheten

Läs rapporten: Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter

*Rapporten är författad av Viktor Johansson, analytiker på Kommuninvests Forskning- och utbildningsavdelning.

För mer information:
Viktor Johansson, Analytiker, Kommuninvest
Telefon: 0761-090667 , e-post: viktor.johansson@kommuninvest.se

Victoria Preger, Kommunikationschef, Kommuninvest
Telefon: 0702-668726, e-post:victoria.preger@kommuninvest.se