Kommunala investeringar på rekordnivå, men skuldökningstakten minskar

Omfattande renoveringsbehov i bostäder och fastigheter byggda på 60- och 70-talet i kombination med en kraftig befolkningstillväxt drev under förra året upp kommunsektorns investeringar till över 145 miljarder kronor, den högsta nivån någonsin. Det visar en ny rapport från kommunsektorns gemensamma kreditmarknadsbolag Kommuninvest. Behovet att finansiera investeringarna med externa lån begränsades dock av ökade skatteintäkter och statsbidrag samt försäljningar av bostäder.

Ökningen av kommunsektorns låneskuld, 3,7 procent, var den lägsta sedan 2008 och för första gången på tio år minskade låneskuldens andel av BNP. Kommuninvest förutspår dock att investeringar och skuldsättning fortsätter att öka och belyser i rapporten såväl risker förknippade med en ökad skuldsättning som behovet av hållbara kommunala finanser. Vid utgången av 2016 uppgick den kommunala låneskulden till 576 miljarder kronor, eller 13,2 procent av BNP.

Det är framförallt behoven att bygga och renovera nya bostäder, skolor och vårdfastigheter som driver på kommunsektorns investeringar. Bland kommunerna avsåg 56 procent av investeringarna bostäder och fastigheter, 29 procent avsåg infrastrukturinvesteringar och 8 procent avsåg investeringar i fjärrvärme- och elproduktion. För landstingen/regionerna stod fastighetsinvesteringar för 55 procent av investeringsvolymen. Infrastrukturprojekt i Stockholms län, bland annat nya tunnelbanesträckningar, stod för 25 procent av landstingens totala investeringsvolym, medan ny vårdutrustning utgjorde 16 procent.

Kommuninvests VD Tomas Werngren kommenterar:
Ökade välfärdsinvesteringar är en naturlig konsekvens av den kraftiga befolkningstillväxten, och träffar i hög grad kommunsektorn som ansvarar för en stor del av välfärden. Investeringarna behöver göras och är enligt vår bedömning hållbara, givet kommunsektorns starka finansiella ställning. Utmaningar finns dock och den kanske viktigaste är att våga prioritera och fokusera investeringar inom kärnområdena.

Kommuninvest bedömer att investeringsbehoven kommer vara betydande i många år framöver och drar paralleller till de svenska rekordåren 1965 till 1975, då det byggdes cirka 1 miljon bostäder och ett stort antal sjukhusbyggnader, skolor och andra lokaler. Enligt rapportförfattaren Mattias Bokenblom, forskningsansvarig på Kommuninvest, är behovet att delfinansiera kommande års investeringar med lånade medel fortsatt stort.

Hur stor skuldökningen faktiskt kommer att bli på några års sikt kommer att avgöras av i hur hög grad kommuner och landsting/regioner kommer att låta balansräkningen växa. Alternativet till ökad skuldsättning är antingen minskade investeringsvolymer, försäljning av tillgångar eller ökade skatteintäkter, säger Mattias Bokenblom.

Rapporten finns tillgänglig för nedladdning här.