Var tredje bolag med historiskt jämförbar data ökar sina utsläpp av växthusgaser och sex bolag redovisar inte utsläppen alls eller begränsat till lösryckta nyckeltal. Det visar en granskning av 150 svenska storbolags klimatrapportering, av Klimatkollen och 2050 Consulting.
Klimatkollen embarks on a collaboration with a research group from the Artificial Intelligence and Sustainable Finance programme at the University of Zurich. The partnership aims to create an open database with facts about European companies' emissions and climate change.
Klimatkollen inleder ett samarbete med en forskargrupp vid Zürichs universitet inom AI för hållbar ekonomi. Partnerskapet syftar till att skapa en öppen databas med fakta om europeiska bolags utsläpp och klimatomställning.
Klimatkollen blir partner till det nya forskarnätverket Climate AI Nordics. Partnerskapet ska ge synergier mellan forskning och civilsamhälle för att accelerera klimatomställningen med hjälp av AI.
Klimatkollen släpper idag öppna utsläppsdata om Stockholmsbörsens 133 Mid Cap-bolag och nio statliga bolag. Jämfört med storbolagen rapporterar Mid Cap-bolagen påtagligt lägre utsläpp. Det är också tydligt att de inte kommit lika långt med klimatrapporteringen som storbolagen.
I 10 av de 24 statliga bolag som omsätter över en miljard ökar utsläppen. Det visar en ny analys som Klimatkollen släpper idag. Granskningen visar också att bara 10 bolag bedöms uppfylla statens ägarpolicy om att vara en föregångare på klimatområdet. Tre av bolagen rapporterar inte utsläpp alls.
Trots att 95 procent av storbolagen rapporterar utsläpp, så är redovisningen ofta ofullständig. Det framgår av rapporten Bolagsklimatkollen, där Klimatkollen sammanställt 150 hållbarhetsrapporter och granskat dem tillsammans med 2050 Consulting.
Klimatkollen lanserar i dag unika företagssidor för 150 storbolag med både verifierade och AI-genererade öppna klimatdata. Med hjälp av AI-botten Garbo och publicering av företagens utsläppsdata på Wikidata, ska transparensen kring näringslivets klimatomställning öka.
I genomsnitt minskade utsläppen i kommunerna med 6,3 procent mellan 2021 och 2022. Därmed är de tillbaka på ungefär samma nivå som 2020, efter en rekyl uppåt efter pandemin under 2021. Det visar ny statistik om koldioxidutsläpp i kommunerna, från medborgarplattformen Klimatkollen och organisationen Klimatklubben. I Perstorp minskade utsläppen mest, medan de ökade mest i Kumla.
Klimatkollen lanserar idag öppen data om företagens klimatutsläpp, som tagits fram med hjälp av AI. Syftet är att medborgare ska få bättre koll på hur det går med näringslivets omställning. Vid starten finns färska siffror för år 2023, där Klimatkollen analyserat de 150 största svenska bolagen. Informationen kommer även att tillgängliggöras på Wikidata, databasen bakom Wikipedia.
Endast 122 av landets kommuner ställer klimatkrav vid upphandling. Ytterligare 32 kommuner säger sig ställa klimatkrav men kan inte styrka det med dokumentation. Det visar en unik sammanställning från Klimatkollen i samarbete med Greenpeace.
Klimatkollen presenterar idag nya koldioxidbudgetar för landets kommuner, baserat på beräkningar från forskare vid Uppsala universitet. Endast 13 kommuner klarar Parisavtalet om utsläppen fortsätter enligt nuvarande trend. I genomsnitt tar kommunernas koldioxidbudgetar slut om mindre än tre år, den 2 oktober 2026, om inte utsläppen minskar rejält.
EU rekommenderar max tio laddbara bilar per offentlig laddare. Men hela 216 av 290 kommuner ligger under EU-rekommendationen. Genomsnittet är 28 bilar per laddare. I fem kommuner finns inga offentliga laddare alls, medan det i två kommuner finns fler laddare än laddbara bilar. Det visar en ny kartläggning från medborgarplattformen Klimatkollen och 2030-sekretariatet.
Klimatkollen är en av två svenska mottagare av “Google.org Impact Challenge”. Stödet ska gå till att utveckla AI-lösningar för att öka transparensen kring företags och kommuners klimatomställning.
På medborgarplattformen Klimatkollen finns nu uppgifter om hur stora hushållens konsumtionsutsläpp är i landets alla kommuner. Högst är konsumtionsutsläppen i Danderyd, Lidingö och Övertorneå och lägst i Burlöv, Östra Göinge och Botkyrka.
– Om vi ska klara Parisavtalet, behöver avtrycket från medborgarnas konsumtion ner till runt 1 ton per person och år 2050. Med bättre data och en tydlig plan,
De fossila koldioxidutsläppen ökade i 7 av 10 kommuner mellan 2020–2021. Det visar ny statistik om klimatutsläpp i Sveriges kommuner, som publicerats av Medborgarplattformen Klimatkollen.
Nu finns för första gången ett nyckeltal kopplat till cykelomställningen i landets kommuner, öppet tillgängligt på medborgarplattformen, Klimatkollen. Data visar antal meter cykelväg per capita för alla kommuner. En genomgång av offentlig statistik visar dock på stora brister i möjligheten att jämföra kommunernas omställning till ökad cykling.
Endast 140 av landets kommuner tycks ha en aktuell och tillgänglig plan för att få ner utsläppen. Det visar en unik sammanställning från Klimatkollen i samarbete med Klimatklubben som tagit hjälp av allmänheten för att samla in och sammanställa listan.
Sundbyberg, Danderyd, Lund, Norsjö och Robertsfors håller högst takt i elbilsomställningen, medan Tomelilla, Strömsund, Hagfors, Hällefors och Sorsele får bottenplaceringar. Det visar en ny analys av andelen nyregistrerade laddbara bilar i landets kommuner för åren 2015–2022. Bakom analysen står Klimatkollen, 2030-sekretariatet och Power Circle.
Den ideella start-upen Klimatbyrån får 1,6 miljoner kronor från Postkodstiftelsen för att utveckla plattformen Klimatkollen.se. In i styrelsen kliver några av Sveriges främsta experter inom digitalisering, klimat och hållbarhetsstrategi för att växla upp Klimatkollen under 2023.
Klimatkollen är en medborgarplattform som tillgängliggör och visualiserar klimatdata och bygger stöd för minskade utsläpp i linje med Parisavtalet.
Stockholm
Sverige