Riskbedömning ökar säkerheten för personalen

I en anläggning med tryckkärl och lyftanordningar finns många risker och scenarier att hantera. Vad händer om en truck kör in i tryckkärlet? Har all personal den utbildning de behöver? Vad gör vi om säkerhetsventilen inte fungerar? En riskbedömning av alla tänkbara händelser i en anläggning minskar risken för olyckor.

Men många anläggningsägare har varken den tid eller kunskap som krävs. Trots tydliga krav i både tryckkärlsdirektivet och lyftdirektivet. Därför har Inspecta hjälpt bl a Göteborg Energi, Mölndal Energi och Uddevalla Energi med riskbedömningar av deras anläggningar. Riskbedömningar som ökar medvetenheten hos personalen och minimerar säkerhetsriskerna.

Riskbedömning av allt
En riskbedömning innebär en grundlig genomgång av vilka potentiella risker som finns med avseende på användning av trycksatta anordningar eller lyftanordningar. Riskbedömningen som föreskrivs i arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2002:1 hanterar i första hand risk för personskada.

– Det bör inte förväxlas med den riskanalys som tillverkare av trycksatta anordningar är skyldig att göra i samband med konstruktion och tillverkning, säger Magnus Aronsson, ansvarig chef för tryckbesiktning i Göteborg.

Vid tillverkning gäller principen att eliminera eller reducera riskerna så mycket som det rimligen är möjligt och vidta skyddsåtgärder mot de risker som inte går att eliminera. Om det ändå kvarstår risker ska brukaren informeras om detta så att åtgärder kan vidtas.

– Vi kan jämföra med en bil. Tillverkaren har gjort en riskbedömning utifrån bilens utrustning med antisladdsystem och fickparkeringshjälp. Men om du sms:ar medan du kör eller letar efter en napp till ditt skrikande barn ökar risken att du kör trafikfarligt. Bara du vet hur du är som förare och i vilken miljö du kör.

Detsamma gäller för en anläggning. Det är bara du och dina medarbetare som vet hur ni arbetar i anläggningen, hur objektet används och vad som händer i den omgivande miljön. Alla parametrar ska tas med en riskbedömning.

Helhetssyn på risken
– Det finns många vinster med att göra riskbedömning av hela anläggningen. Du får en helhetssyn över vilka risker som kan uppstå och kan också ta ett samlat grepp kring åtgärderna, säger Magnus Aronsson.

Några som har tagit ett helhetsgrepp är Göteborg Energi som anlitat Inspecta för riskbedömningar av hela anläggningar och även Uddevalla Kraft AB där Inspecta utfört både riskbedömningar av anläggningens lyftanordningar och tryckanordningar.

Ökar medvetenheten hos personalen
Riskbedömningens t viktigaste syfte att personalen ska bli medveten om riskerna. Med en ökad riskmedvetenhet är det också lättare att genomföra åtgärder för att minska eller reducera riskerna. Därför är alltid anläggningens medarbetare involverade i riskbedömningen.

– Vi gör riskbedömningen tillsammans med personalen i anläggningen, annars går poängen förlorad. De måste själva se och förstå riskerna för att kunna utföra ett säkert arbete och förstå vikten av hanteringen och åtgärderna, säger Magnus Aronsson, Inspecta.

Inspectas ingenjörer går tillsammans med personalen igenom alla objekt, miljöer och riskscenarier i anläggningen. Erfarenheter och kunskaper om anläggningen lyfts in och även de erfarenheter besiktningsingenjörerna har från andra industrier och branscher kommer till nytta. Tillsammans tar de fram en åtgärdslista för samtliga risker.

Plan för att hantera riskerna
– En riskbedömning ska alltid leda till åtgärder. Åtgärderna ska enligt lagkrav finnas dokumenterat och bör finnas inkluderat i underhållssystemet. En typisk åtgärd är ofta fortlöpande tillsyn.

I åtgärdsplanen specificeras hur riskerna ska hanteras, tas bort eller minimeras. Att en säkerhetsventil plötsligt inte fungerar innebär en stor risk för en anläggning. Åtgärd om att prova säkerhetsventilen med ett visst intervall läggs därför in i det fortlöpande tillsynsprogrammet. En åtgärd kan även vara att upprätta nya instruktioner för hur personalen ska hantera en funnen risk.

– En riskbedömning får aldrig betraktas som avslutad. Det är, och ska vara, en ständigt pågående process. Det ger personalen en säkrare arbetsmiljö och dig som anläggningsägare en trygghet att veta att du har gjort allt du kan för att minimera riskerna, säger Magnus Aronsson.