Klimatförändringar ställer nya krav på äppelodlare

Förra året konstaterade meteorologer att det nu bara finns tre årstider i Skåne, dvs att vintern enligt meteorologiska mått uteblev. Dessa klimatförändringar får stor påverkan på djur och växter. För äppelodlare innebär det förändrade arbetsmetoder som ställer högre krav på forskning, ett område som Kiviks Musteri är högst involverade i, för den svenska äppelnäringens framtid.

Svensk äppelodling är i högsta grad koncentrerad till Skåne där 90% av odlarna finns. Och det är alltså i Skåne som det under förra året inte blev någon vinter, som definitionen kräver en medeltemperatur på under noll grader minst fem dygn i sträck. En av de största odlarna i området är Kiviks Musteri, där man odlat äpplen ända sedan 1888.

- Till skillnad från förr i tiden då det gick att se tillbaka på tidigare år för att veta när frost, knoppning och blomning brukar ske, så är det nuförtiden endast var tionde år som är ett så kallat ”normal år”. Detta innebär nya utmaningar. Hos oss på Kiviks Musteri där vi odlat äpplen i 135 år finns stor kunskap bakåt i tiden, men den nya klimatsituationen ställer också krav på att det måste finnas mer kunskap för framtiden, förklarar Jan Flemming Jensen, Odlingschef på Kiviks Musteri.

I odlingarna finns flera äppelsorter som har odlats i många decennier. Dessa äppelsorter använder företaget bland annat för att skapa prisbelönta så kallade Kulturmuster som ställer krav på att äppelsorten ska ha odlats i minst 50 år. Men förutom att värna om dessa sorters fortlevnad har det nu blivit än mer viktigt att hitta starka sorter som klarar de nya klimatförutsättningarna.

Kiviks Musteri är sedan lång tid involverad i en mängd olika forskningsprojekt med flera universitet, däribland Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Musteriets odling på Solnäs gård utanför Lund är en av SLU:s försöksodlingar.

Flera av projekten handlar just om att ta fram sorter som trivs i vårt klimat här i Norden. Detta görs genom ympning, vilket innebär att man kombinerar olika trädsorters styrkor för att skapa det optimala trädet. En grundstam som är anpassad för de förutsättningar som finns i den aktuella odlingen fogas samman med den typ av träd man önskar odla. Ibland kan den också kombineras med ytterligare en tredje sort mellan grundstam och sorten man vill odla. Ofta sätts de ihop utifrån näringsbehov, till exempel är Ingrid Marie ett träd som vill bli stort och starkt och vill ha mycket näring. Genom att ympa ihop det med ett Golden Delicious som inte har som mål att växa sig stort skapas en bra kombination. Grundstammen ser sen till att lagom mycket näring skickas upp i trädet.

Strukturen i jorden är också något som påverkats av de förändrade årstiderna. Med det varmare vädret blir det aldrig någon tjäle i marken. Normalt sett är det tjälen som skapar sprickor i marken som sedan skapar en bättre struktur i jorden. Detta måste nu skapas på annat sätt, bland annat genom att tillföra mer organiskt material. I Kiviks Musteris odlingar klipps exempelvis grenar ner till flis som bidrar till bättre jordhälsa. Vid odlingarna på Österlen har Kiviks Musteri skapat en nyttodjurpark (öppen från mitten på maj) där det finns fler exempel och inspiration på hur man kan arbeta med naturen för att skapa optimala förutsättningar för den biologiska mångfalden. Kiviks Musteri jobbar sedan lång tid tillbaka aktivt för den biologiska mångfalden. Här kan man läsa mer om alla olika initiativ: https://www.kiviksmusteri.se/b...