Så kan svenska bostäder bli klimatsmarta och spara miljarder

Samtidigt som klimatdebatten går het kring vårt flygande, val av bil och köttätande så har vi hittills helt missat en av de absolut enklaste och effektivaste möjligheterna att spara både energi och klimat: Våra bostäder.

Om vi idag valde att använda befintlig och beprövad teknik för energioptimering för flerfamiljshus skulle vid årligen bara i Sverige spara CO₂ utsläpp motsvarande 28,000 varv med bil runt jorden. Eller 42 miljoner hamburgare.

Efter FN:s klimatmöte och den starka uppmaningen från Greta Thunberg och miljoner unga att gå från ord till handling för att rädda världen från klimatkatastrof är vi nog många som ställer oss frågan: Vad kan just jag göra för att vända utvecklingen? Hur ska vi klara de stora systemförändringar som krävs enligt forskarna? Och vad kan vi åstadkomma redan idag?

Ur ett globalt perspektiv hör våra hus, skolor och arbetsplatser till de absolut värsta klimatbovarna. Enligt beräkningar från det internationella energirådet IEA står byggnader för 41 procent av den globala energiförbrukningen och 36 procent av de klimatpåverkande utsläppen.

I Europa är tre av fyra byggnader av äldre typ och klassas som icke energieffektiva. Enligt beräkningar kommer hela 95 procent av dessa byggnader att stå kvar år 2050.

I Sverige står bygg-och fastighetssektorn för en betydande del av samhällets klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Sektorn svarade för utsläpp av växthusgaser i Sverige på cirka 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar 18 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.

Ska Sverige nå sitt mål att vara att vara ett ledande land i det globala arbetet med att förverkliga målen i Parisavtalet så är bygg och fastighetssektorn en helt avgörande pusselbit.

Som påpekats i en tidigare på debattplats här innebär byggprocessen en stor klimatpåverkan. Främst genom att det kräver stora mängder extremt energikrävande byggmaterial som stål och cement.

Vilket inte innebär att vi behöver vänta tills nästa århundrade för att tekniken ska göra skillnad. Tvärtom så kan även gamla och osmarta hus få ett nytt liv som intelligenta byggnader i smarta städer. De potentiella besparingarna på området är mycket stora, men hittills till stor del outnyttjade.

Under de senaste årtiondena har tekniken för energioptimering tagit jättekliv. Genom att kombinera enkla och relativt billiga sensorer med AI och molnbaserade tjänster går det att snabbt och med låga investeringskostnader energioptimera hela städer. Ett område där Sverige idag ligger långt fram och exporterar lösningar till nordiska grannar och övriga länder inom EU.

Ett exempel är Jyväskylä i Finland, där det kommunala bostadsbolaget för knappt ett år sedan tog beslut att energioptimera samtliga sina fastigheter med svensk teknik. I höst kommer merparten av alla kommunala bostadsfastigheter i kommunen att vara intelligenta och energioptimerade byggnader i en smart stad. Bara energibesparingen innebär att investeringen är betald på några år. Därefter kan pengar som tidigare användes för att elda för kråkorna användas till bättre ändamål.

Trots möjligheterna går utvecklingen alldeles för långsamt. Endast hälften av Sveriges kommuner har ens en energiplan och av har ett litet fåtal investerat i energioptimering. Idag handlar mycket i det offentliga om metoder och regler för att redovisa klimatpåverkan . Mindre om att ta vara på existerande möjligheter som ger effekt idag.

Det innebär att vi missar ett gyllene tillfälle att göra en av de kanske enskilt mest verkningsfulla insatserna för klimatet. Utan att samtidigt behöva ta en laddad debatt om livsstilsval.

Om vi energioptimerade samtliga Sveriges flerfamiljshus skulle vi varje år kunna spara energi motsvarande Stockholms stads totala elektricitetsbehov under fyra år och koldioxid motsvarande 28,000 varv runt jorden med en bensinbil. Eller 42 miljoner hamburgare. Och samtidigt spara 2 miljarder kronor. År efter år.

Förutom att vi kan spara energi och minskar koldioxidutsläppen, så skapar vi en intelligentare infrastruktur som är bättre rustad att hanterar flaskhalsar i befintliga system.

För snart 30 år sedan tog Sverige ett avgörande steg mot en mer klimatvänlig och hållbar uppvärmning av de lokaler vi tillbringar uppskattningsvis 80% av våra liv i. Då byttes olja stegvis ut mot förnybara energislag för uppvärmning.

Nu är det dags för nästa steg. Tekniken finns framtagen, lösningarna för energioptimering är kostnadseffektiva och går snabbt att få på plats. Använder vi de möjligheterna kan vi ärligt säga till våra barn att vi faktiskt redan idag har tagit ett litet men viktigt steg mot en mer hållbar utveckling.

Anna Ryott, styrelseordförande Summa Equity (ett riskkapitalbolag som enbart investerar i företag som bidrar till något av FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling).

Viktor Vitell, Marknadschef Egain (ett svenskt företag som energioptimerar flerfamiljshus över hela världen).