Vad är det som gör att vissa ungdomar blir så starkt engagerade i miljö- och rättvisefrågor?

Den frågan försöker Ellen Almers besvara i en ny doktorsavhandling från Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping. Avhandlingen bygger bland annat på levnadsberättelser från tre unga människor, som alla är mycket aktiva för att förändra samhället i mer hållbar riktning.

Ellen Almers försvarar sin doktorsavhandling fredagen den 8 maj 2009 kl. 09.15 i sal Hb 116 på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping.

Ellen Almers är utbildad ämneslärare vid Göteborgs universitet med kombinationen biologi, kemi, fysik och geovetenskap. Hon har varit lärare på grundskolan och gymnasiet. Sedan 1995 är hon anställd vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping som universitetsadjunkt i naturvetenskaplig didaktik.

- Under min lärarbana har jag frågat mig varför många ungdomar inte visat större engagemang för samhälls- och miljöfrågor, säger Ellen Almers. Fast här frågar jag istället hur det kommer sig att det faktiskt finns människor som i handling engagerar sig. Hur började deras engagemang? Vilka drivkrafter har de? Vad påverkade dem att bli aktiva? Och vilken roll har skolan spelat? - skolan som redan i början av 1990-talet fick ett FN-uppdrag att börja utbilda för hållbar utveckling.

Avhandlingens tre huvudpersoner, Karin, Carl och Matilda, har ett engagemang som är globalt och omfattar både nuvarande och kommande generationer.

- Detta globala och tidsöverskridande engagemang kallar jag i avhandlingen för ett avståndsmoraliskt engagemang. För de här ungdomarna handlar hållbar utveckling om ett hyggligt liv för alla, här och där, nu och sedan, menar Ellen Almers.

Avhandlingen visar hur ungdomarna har utvecklat sin handlingskompetens, därmed menas både vilja att handla och förmåga att handla, vilket inbegriper kunskap om konsekvenser, strukturer och möjliga lösningar. Avhandlingen heter också: "Handlingskompetens för hållbar utveckling. Tre berättelser om vägen dit".

Ellen Almers har sökt gemensamma kärnpoänger, som visar vad ungdomarna upplever som viktiga för att utveckla sin handlingskompetens för hållbar utveckling, t.ex. känslomässiga reaktioner som väckt en önskan om förändring. Det kan handla om empati med utsatta, frustration över orättvisor, sorg över oåterkalliga förluster. Men där finns också känslor av handlingslust och hoppfullhet.

- Jag hoppas att resultaten kan påverka utbildningspolitiken så att olika styrmedel inte blir hinder utan istället stöttar barns och ungdomars utveckling av handlingskompetens för hållbar utveckling, säger Ellen Almers.
- Liksom att avhandlingen kan ge lärarstudenter och lärare stöd i deras arbete med hållbar utveckling.

Huvudhandledare har varit professor Tomas Kroksmark vid HLK och bihandledare professorerna Bjarne Bruun Jensen, Aarhus University och Johanna Esseveld, Lunds universitet. Fakultetsopponent är professor Leif Östman, Uppsala universitet.

Forskningen har bedrivits med stöd av Formas, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.


Läs avhandlingen på DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet):

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-8432


För ytterligare information, kontakta

Ellen Almers, tfn 036-10 14 61(arbete), eller 036-12 74 05 (bostad),
ellen.almers@hlk.hj.se

Professor Tomas Kroksmark, tfn 036-10 14 76 (arbete) eller mobil 070-832 18 44 tomas.kroksmark@hlk.hj.se

Se även http://www.hlk.hj.se/doc/2432


Eva Hulting

Informations- o marknadsföringsansvarig
Högskolan för lärande och kommunikation (HLK)
Box 1026, S-551 11 JÖNKÖPING
Tfn +46-(0)36-10 15 05