Många utsatta barn upptäcks inte av samhället

En ny avhandling vid Hälsohögskolan på Jönköping University visar att många barn som far allvarligt illa inte kommer till den sociala barnvårdens kännedom. Trots att Sverige och många andra länder har åtagit sig att skydda barn genom Barnkonventionen, visar forskningen att systemet har stora brister.

Att upptäcka och hjälpa barn som far illa är en viktig uppgift för hela samhället. Enligt Barnkonventionen ska länder ha effektiva system för att identifiera och skydda dessa barn. I Sverige har verksamheter som möter barn och deras föräldrar en skyldighet att anmäla misstankar om att ett barn far illa till socialtjänsten. Även allmänheten uppmanas att anmäla, och barn och deras familjer kan själva söka hjälp.

- Det övergripande syftet med avhandlingen är att öka kunskapen om barn som far allvarligt illa, samt om dessa barn upptäcks och sorteras vidare till social barnavård. Fokus ligger på två områden. Dels vad som utmärker barn som far allvarligt illa, dels vad som bidrar till sorteringen av dessa barn, när de aktualiseras samt när de bedöms vara i behov av vidare utredning inom den sociala barnavården, säger Torbjörn Kalin, doktorand på Hälsohögskolan och med en bakgrund som socionom i den sociala barnvården.

Drygt vart fjärde barn i studien uppger genom självskattning att de någon gång under tonårstiden har tecken på att farit allvarligt illa. Detta trots att en mycket strikt definition tillämpats av vad ett tecken på att fara allvarligt illa är. De barnen har i sin tur, på grund av sina svårigheter, oftare kontakt med olika instanser som exempelvis polis, hälso- och sjukvård och elevhälsa än vad andra barn har.

Kalins avhandling visar också på behovet av ytterligare forskning.

- Specifikt behövs studier som fokuserar på de senare stegen i barnavårdstratten, det vill säga vad som händer med barnen efter att de har kommit i kontakt med socialtjänsten. Det är viktigt att undersöka vilka barn och utredningar som leder till beslut om insatser och vilka insatser som ger bäst resultat. Mer kunskap behövs också om hur man bäst kan stödja olika grupper av barn för att säkerställa att alla får den hjälp de behöver, säger Torbjörn Kalin.

Läs hela artikeln här: https://ju.se/forskning/nyhete...

Fakta

Avhandlingen bygger på data från det longitudinella forskningsprogrammet Longitudinal Research on Development to Young Adults (LoRDYA). LoRDYA har sedan 2013 följt 1884 barn från fyra små och medelstora svenska kommuner. I en longitudinell studie följer forskare en grupp människor över tid för att observera förändringar eller utveckling inom olika områden, såsom beteende, hälsa, eller livsförhållanden. Denna typ av studie kan ge insikter om hur olika faktorer påverkar individer och samhällen över tid.

Kontakt

Torbjörn Kalin, torbjorn.kalin@ju.se, 036 - 10 12 24, 070 486 0259