Utvidgning av EU innebär både möjligheter och utmaningar

Ukraina kan som medlem av EU bidra till ökad livsmedelstrygghet i vår del av världen. För att utnyttja potentialen utan att det negativt påverkar det jordbruk som finns i EU idag, är det viktigt att använda den gemensamma jordbrukspolitiken på rätt sätt. Det skriver Jordbruksverket i ett svar till Regeringskansliet om hur en EU-utvidgning skulle påverka EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Flera länder har lämnat in en ansökan om att gå med i EU. Utöver Ukraina handlar det bland annat om Albanien, Moldavien, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien.

Den 5 juni har Jordbruksverket redovisat ett uppdrag till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Det handlar om att inom ramen för arbetet med att utveckla den gemensamma jordbrukspolitiken ta fram underlag för att kunna formulera väl underbyggda ståndpunkter med anledning av en framtida EU-utvidgning.

Jordbruket i Ukraina skiljer ut sig från de övriga undersökta kandidatländerna genom jordbrukets storlek, den storskaliga strukturen och inriktningen på export. Gemensamt för alla kandidatländer är att jordbruket i dessa är viktigare, både för ländernas sysselsättning och ekonomi, än för de befintliga EU-medlemsländerna.

Det ukrainska jordbruket behöver stöd till modernisering

Ukraina har en storskalig och konkurrenskraftig produktion av spannmål och oljeväxter. Landet är dock i behov av stöd till modernisering, kompetensutveckling, riskhantering och mer hållbara produktionsmetoder. Stöden till Ukraina bör därför till stor del styras mot dessa områden, menar Jordbruksverket. Gårdsstödet är till mindre nytta för de undersökta kandidatländerna. Det ger istället större nytta att satsa pengar inom den gemensamma jordbrukspolitiken på åtgärder som på sikt utvecklar jordbruket i dessa länder.

Vid sidan av de stora produktionsjordbruken i Ukraina finns det ett stort antal små jordbruk i kandidatländerna. Även om dessa jordbrukare får tillgång till EU:s gårdsstöd kommer det få liten påverkan på deras inkomster och möjlighet att utvecklas på sikt.

Den gemensamma jordbrukspolitiken räcker inte till för att svara upp mot behoven i Ukraina och de andra kandidatländerna, utan det behövs även annan finansiering.

— Eftersom skillnaderna i utgångsläget är stora mellan jordbruket i EU:s medlemsländer och kandidatländerna finns det behov av åtgärder som gör det enklare att fasa in de nya länderna. Syftet med övergångsåtgärder är att det kan bidra till en smidig anslutning som inte hotar jordbrukets utveckling, varken i kandidatländerna eller i de befintliga medlemsländerna säger Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin.

Ukrainas export av jordbruksprodukter och livsmedel till EU har ökat

Sedan juni 2022 råder tillfällig tullfrihet vid export från Ukraina till EU. Det, tillsammans med andra faktorer som är kopplade till Rysslands storskaliga invasion av landet, har orsakat kraftigt ökad export av vissa jordbruksprodukter från Ukraina till EU. Det finns anledning att anta att ett ukrainskt medlemskap i EU på motsvarande sätt skulle öka landets export till EU av vissa jordbruksprodukter och påverka EU:s marknader för de produkterna.

— Det finns redan idag en omfattande handel mellan EU och Ukraina. Länder med stor animalieproduktion, till exempel Spanien, drar nytta av möjligheten att importera foderspannmål. Länder med stor livsmedelsproduktion drar nytta av att importera råvaror som till exempel solrosolja, säger Andreas Davelid, handelspolitisk utredare på Jordbruksverket.

Genom att ta in Ukraina som medlem kommer EU att få in ett land med stor vegetabilieproduktion vilket kompletterar EU:s nuvarande jordbruk. Ukrainas fortsatta tillgång till hamnar i Svarta havet kommer att vara en viktig faktor för att Ukraina även fortsatt ska vara en konkurrenskraftig aktör på världsmarknaden.

När kandidatländerna väl har blivit medlemmar i EU finns det mycket som talar för att de bör få tillgång till EU:s inre marknaden med i princip samma villkor som övriga medlemsländer. Innan medlemskapet behöver därför kandidatländerna fortsätta att harmonisera sina regler med EU:s. Det gäller till exempel regler för hygienvillkor för livsmedel, regler för djurskydd och miljöregler så att deras jordbruksprodukter uppfyller de krav som EU ställer.

Kontaktperson för journalister

Andreas Davelid
Jordbruksverkets jordbruks- och analysavdelning
E-post: andreas.davelid@jordbruksverket.se
Telefon: 036-15 57 15