Totala matpotatisskörden 9 procent större än i fjol
Årets totalskörd av matpotatis beräknas till 500 000 ton, vilket är en ökning med 9 procent jämfört med 2021. Jämfört med femårsgenomsnittet är det 9 procent mindre.
Oförändrat resultat för jordbruket 2022
Jordbrukets kostnader har ökat kraftigt under 2022. Prisökningar för både vegetabilier och animalier, högre skördar och krisstödet som regeringen beslutade om i våras gör dock att prognosen visar på ett i stort sett oförändrat resultat jämfört med 2021. Enskilda lantbrukares resultat varierar beroende på vilka volymer och till vilket pris de köpt insatsvaror och sålt råvaror.
Stor höstsådd areal igen
Årets höstsådd av spannmål och oljeväxter uppgår till 652 800 hektar. Den tangerar den rekordstora arealen från hösten 2020 och är 13 procent större än genomsnittet för de senaste fem åren. Ändå har många lantbrukare behövt köra upp den sådda höstrapsarealen eftersom torrt höstväder tog död på plantorna. Mer än 70 procent av årets totala höstsådda areal är höstvete.
Spannmålsskörden ökar - 16 procent mer än förra året
Årets totalskörd av spannmål beräknas till 5,8 miljoner ton, vilket är 16 procent mer än förra årets skörd. Totalskörden är 10 procent större än genomsnittet för de senaste fem åren, där 2018 med missväxt orsakad av torka är ett av åren. I år var det mera gynnsamt väder med både värme och regn som ökade skörden, särskilt för de vårsådda grödorna.
Vi behöver stärka smittskyddsarbetet för att värna den svenska livsmedelsförsörjningen
Runt 2,3 miljoner avlivade fjäderfän. Miljoner möjliga matportioner som aldrig blev serverade. Fågelinfluensan fick omfattande konsekvenser 2021 och är ett exempel på delvis nya utmaningar för den svenska livsmedelsproduktionen. Jordbruksverket och SVA vill tillsammans med bransch, djurhälsovård och myndigheter utveckla smittskyddsarbetet ytterligare.
Ny strategi för säkrare arbetsmiljö i jordbruks- och trädgårdsnäringen
När det gäller dödsolyckor är jordbruket en av de mest drabbade branscherna. Ungefär två tredjedelar av de inrapporterade olyckorna sker på enmansföretag, det vill säga företag utan anställda. I slutet av 2021 fick Jordbruksverket i uppdrag ta fram en strategi för att minska olyckorna och förbättra arbetsmiljön i jordbruks- och trädgårdsnäringen. Strategin presenteras nu i en ny rapport.
Förluster på gårdar och slakterier – så mycket kött och mjölk blir inte mat
Två nya rapporter visar hur stor mängd kött, mjölk och biprodukter som inte blir mat. Det handlar om förluster på gård när grisar, nötkreatur och mjölk inte kan gå vidare i livsmedelskedjan och om hur biprodukter från slakten tas tillvara. Ökad resurseffektivitet kan ge mer mat, öka lönsamheten och minska klimatpåverkan.
Små förändringar i antalet djur på svenska gårdar
Antalet djur i svenskt jordbruk har inte förändrats i någon större utsträckning mellan juni 2021 och juni 2022. Det visar Jordbruksverkets årliga djurräkning. Antalet fjäderfä har dock återhämtat sig efter fågelinfluensan 2021.
Det totala antalet nötkreatur har minskat något och var i juni cirka 4000 färre än vid samma tidpunkt 2021. Det innebar att det fanns 1 449 300 nötkreatur på svenska
Satsning för att dela jordbruksdata ska utveckla svensk livsmedelsproduktion
Nu beviljar Jordbruksverket 50 miljoner kronor genom landsbygdsprogrammet till Agronod för att utveckla en nationell dataplattform för delning av jordbruksdata. Dataplattformen ska på sikt skapa nytta för primärproduktionen och bidra till lantbrukets utveckling och klimatomställning.
Agronod är ett bolag som samägs av LRF, Lantmännen, Hushållningssällskapet och Växa Sverige. Bolaget ska tillsam
Glyfosatförbud problematiskt både för miljön och lantbrukets konkurrenskraft
2019 analyserade Jordbruksverket vilka konsekvenser ett glyfosatförbud skulle få för svensk växtodling. Utredningen pekade bland annat på en risk för ett ökat växtnäringsläckage, då behovet av markbearbetning för att bekämpa ogräs skulle öka. Nu har Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, gjort en fördjupad analys som bekräftar detta.
440 miljoner har gått till nytänkande inom jordbruk, trädgård och rennäring
En ny uppföljning av vad pengarna i landsbygdsprogrammet gått till visar att cirka 440 miljoner kronor har beviljats i innovationsstöd för nytänkande idéer under åren 2014–2022. Vanligast är idéer om att skapa nya tjänster och produkter som en del av nya arbetsmetoder. Drygt hälften av innovationsstödet, 55 procent, har gått till Syd- och Västsverige.
Priset på åkermark och betesmark fortsätter att öka
Under förra året, 2021, var det genomsnittliga priset på åkermark 121 800 kronor per hektar. Det är en ökning med 15 procent jämfört med 2020. Även priset på betesmark har ökat jämfört med föregående år. Priset ökade med 13 procent till 45 300 kronor per hektar jämfört med 2020.
Jämfört med 2011 har priset på åkermark knappt fördubblats medan priset på betesmark mer än fördubblats. Genomsnitts
Visa mer
Loading...
