Gå direkt till innehåll
Det genomsnittliga priset på åkermark minskade med fem procent 2023, jämfört med 2022. Bild: Jordbruksverket
Det genomsnittliga priset på åkermark minskade med fem procent 2023, jämfört med 2022. Bild: Jordbruksverket

Pressmeddelande -

Priset på åkermark minskar jämfört med 2022

För första gången på tio år har det genomsnittliga priset på åkermark minskat. År 2023 var det genomsnittliga priset för en hektar åkermark 123 800 kronor per hektar. Det är en minskning med 5 procent jämfört med 2022.

Det genomsnittliga priset på betesmark var 50 300 kronor per hektar under 2023. Det är en ökning med knappt 6 procent jämfört med 2022. Jämfört med 2013 har genomsnittspriset för betesmark ökat med 144 procent medan genomsnittspriset på åkermark har ökat med 111 procent. I figuren nedan visas prisutvecklingen för åker- och betesmark på riksnivå från 1990 till 2023. Mellan 1990 och 2000 skedde mindre förändringar av markpriserna i kronor. Priset för åkermark ökade med 3 200 kronor vilket motsvarar 20 procent medan priset för betesmark ökade med 3 900 kronor, 115 procent. Därefter har priserna ökat mer i kronor.

Högre priser i södra Sverige än i norra

De är högst genomsnittspris på åkermark och betesmark i produktionsområdet Götalands södra slättbygder. Under 2023 var priset på åkermark 275 800 kronor och priset på betesmark 120 500 kronor per hektar. Lägst pris var det, liksom tidigare år, i Övre Norrland. Där var priset på åkermark 22 300 kronor och 8 600 kronor på betesmark. Jämfört med 2022 har priset på åkermark minskat i fyra av åtta produktionsområden och priset på betesmark minskat i tre av åtta produktionsområden.

Över tid har priserna ökat i samtliga produktionsområden, även om ökningen skiljer sig mellan olika produktionsområden. Den största ökningen av genomsnittspriset på åkermark jämfört med 2013 var i Götalands norra slättbygder. Där var ökningen 125 procent. I Svealands slättbygder var den procentuellt största ökningen för betesmark, 151 procent under samma period. Den minsta procentuella förändringen av priset för åkermark var i Mellersta Sveriges skogsbygder. Där ökade priset med 56 procent. I Övre Norrland återfinns den minsta procentuella förändringen för betesmark. Där ökade priset med 65 procent.

Statistiken baseras på sålda lantbruksfastigheter och såld jordbruksmark

Metoden för att skatta de genomsnittliga markpriserna baseras på de lantbruksfastigheter som sålts under året och där man också ansökt om lagfart. År 2023 ingick drygt 2 200 försäljningar och drygt 15 300 hektar jordbruksmark i beräkningarna. Det är en minskning med 17 respektive 19 procent jämfört med 2022. Arealen jordbruksmark som beräkningarna baseras på motsvarar mindre än 1 procent av den totala jordbruksmarksarealen i Sverige. Detta medför att det finns en årlig slumpmässighet i hur exklusiva markerna är som sålts i de olika regionerna, vilket bidrar till variationer i prisutvecklingen. Variationerna i prisutvecklingen ger i sin tur att genomsnittspriset för respektive år ska tolkas med viss försiktighet. Däremot kan man se trender både för riket och regionalt över tid.

Mer information

Statistiken om priser på jordbruksmark ingår i Sveriges officiella statistik.
Läs mer i statistikrapporten Priser på jordbruksmark 2023.

Kontaktperson för journalister
Ylva Olsson
Statistikenheten
Telefon: 036–15 64 10
E-post: ylva.olsson@jordbruksverket.se

Ämnen


Jordbruksverket är Sveriges förvaltningsmyndighet inom jordbruk, fiske och landsbygd. Vi arbetar för att Sverige ska producera mat på ett hållbart och lönsamt sätt. Vi bidrar också till en god djurvälfärd i hela Sverige och en levande landsbygd.

Kontakter

Jordbruksverkets pressjour

Jordbruksverkets pressjour

Presskontakt Vi svarar alltid! Vi hjälper dig som är journalist med information om Jordbruksverket och att få kontakt med våra experter. 036-15 63 36

Om Jordbruksverket

Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området och har ett samlat sektorsansvar för jordbruk och trädgård. Det innebär bland annat att vi följer, analyserar och informerar regeringen om utvecklingen inom näringarna och att vi genomför de politiska besluten inom vårt verksamhetsområde. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en huvuduppgift. Distriktsveterinärorganisationen ingår i Jordbruksverket.