Hård kamp för att utrota rotgallnematoder

Rotgallnematoderna Meloidogyne chitwoodi och Meloidogyne fallax är karantänskadegörare som leder till stora, negativa konsekvenser för de potatisodlare vars grödor drabbats. Under 2021 hittade Jordbruksverket sex nya fall av rotgallnematoden Meloidogyne fallax. Inför fortsättningen av 2022 är det sammanlagt 13 lantbruk som kämpar vidare med bekämpningsåtgärder och inventeringen fortsätter.

Av de 13 fall i fält som är drabbade av rotgallnematoderna finns alla utom två i Blekinge och Skåne. Åtgärderna för att bekämpa rotgallnematoderna har varit ingripande och till största delen bestått av odlingsåtgärder för att svälta ut nematoderna då de behöver värdväxter för att överleva och föröka sig. Störst ingrepp har gjorts det första året. Det har i de flesta fallen inneburit intensiv bekämpning av ogräs och svartträda av fälten, det vill säga att fält inte varit bevuxna med gröda. Åren efter har odlingsåtgärderna anpassats utifrån de resultat som uppföljande provtagningar visat. Det har i de flesta fall inneburit stegvis lättnader för de drabbade odlarna.

- Åtgärderna i de specifika fallen är hårda, men en allmän spridning skulle kunna göra att möjligheterna att odla matpotatis och morötter påverkas. De kan bli av så dålig kvalitet att de inte kan säljas alls, säger Carin Bunnvik, chef för Jordbruksverkets växtregelenhet.

Både framsteg och bakslag i bekämpningen

På de fält där rotgallnematoderna först upptäcktes 2017 har inga rotgallnematoder hittats under de tre senaste åren och det finns inte längre kvar någon begränsning i vad som kan odlas.

- Det kan kännas betungande att vi inte kan häva smittförklaringen av fälten ännu, säger Carin Bunnvik, enhetschef på Jordbruksverkets växtregelenhet. Vi följer en bekämpningsstandard från EPPO, den europeiska växtskyddsorganisationen. För att vi ska kunna häva smittförklaringen krävs en mer omfattande provtagning, antingen efter ett år med en mer mottaglig gröda eller efter att flera år passerat.

I ett par fall har tyvärr nematoder upptäckts igen trots att det sett lovande ut tidigare år. I de fallen innebär det fler år med tuffa åtgärder.

Under 2021 upptäcktes också det första fallet i den svenska inventeringen i utsädespotatis, som kom från Nederländerna. Den potatisen kunde destrueras innan den kommit i jorden. Under 2022 planerar Jordbruksverket att fortsätta inventera både fält och partier av utsädespotatis för att säkerställa att inte fler fält är drabbade. 

Viktigt att tänka riskmedvetet

Rotgallnematoderna är mycket små rundmaskar som är listade som karantänskadegörare i EU och som ska hanteras enligt växtskyddslagen. Det innebär att de måste bekämpas med målet att utrotas. De sprids bland annat med jord och utsäde. För potatisodlare är det viktigt att använda friskt utsäde, för att minska risken att drabbas. Det gäller både odlare med kommersiell verksamhet och fritidsodlare. För att minska riskerna för förökning och spridning av rotgallnematoder bör odlare tänka efter när de delar maskiner och planerar sin växtföljd.

Fakta: Inventering efter rotgallnematoder

Mellan 2017 och 2021 har drygt 640 jordprover och drygt 470 knölprover testats. Till och med 2021 har fjorton fall av rotgallnematoderna Meloidogyne chitwoodi och Meloidogyne fallax konstaterats.

Under 2022 har Jordbruksverket som mål att genomföra ytterligare 300 knölprover och 200 jordprover i jakten på rotgallnematoderna Meloidogyne chitwoodi och Meloidogyne fallax. Arbetet samordnas med inventeringar för andra karantänskadegörare som också angriper potatis.

Mer information

Läs mer om rotgallnematoder och andra karantänskadegörare på potatis:

Karantänskadegörare på potatis (jordbruksverket.se)

Första fallet av rotgallnematoder i Västra Götaland (pressmeddelande)

Fortsatt inventering i kampen mot rotgallnematoder - nya fall 2020 (pressmeddelande)

Kontaktperson för journalister

Carin Bunnvik, chef på Jordbruksverkets växtregelenhet
E-post: Carin.Bunnvik@jordbruksverket.se
Telefon: 036-15 50 58