Gå direkt till innehåll
Från och med den 16 september skärps kraven för att föra in hundar till EU från Ryssland och Belarus. Syftet är ett stärka skyddet mot rabies. Foto: Scandinav
Från och med den 16 september skärps kraven för att föra in hundar till EU från Ryssland och Belarus. Syftet är ett stärka skyddet mot rabies. Foto: Scandinav

Pressmeddelande -

EU inför krav på blodprov vid införsel av sällskapsdjur från Ryssland och Belarus

För att föra in en hund, katt eller tamiller från Ryssland och Belarus kommer det att krävas blodprov som visar att djuret är vaccinerat mot rabies. Provet måste ha tagits minst tre månader innan djuret får tas in i EU och analyserats av ett EU-godkänt laboratorium. De skärpta kraven kommer tillämpas av samtliga EU-länder från och med den 16 september. Bakgrunden är upprepade brister i rabiesskydd hos djur som förts in från Ryssland och Belarus.

EU-kommissionen har beslutat att det, utöver dokumentation på rabiesvaccinering, även blir obligatoriskt med så kallade titertest för att få föra in hundar, katter och illrar från Ryssland och Belarus. Titertest innebär att ett blodprov tas för att få svar på om ett djur har ett fullgott skydd mot rabies. Titertestet kan tas tidigast 30 dagar efter vaccinering. Därefter måste det gå ytterligare tre månader innan djuret får föras in i EU.

De skärpta kraven börjar gälla den 16 september 2024.

– Rabies är en dödlig virussjukdom som drabbar både människor och djur, och sjukdomen finns i Ryssland och Belarus. Stickprovskontroller i både Sverige och andra EU-länder har upprepade gånger visat att det förs in djur från dessa länder som helt eller delvis saknar rabiesskydd trots att de enligt medföljande dokument är vaccinerade. Djur som importeras därifrån utan tillräckligt skydd mot rabies utgör en allvarlig smittorisk. Därför är de skärpta EU-kraven mycket viktiga för att säkerställa att vi inte får in rabies i Sverige, säger Anna Brådenmark, biträdande chefsveterinär vid Jordbruksverket.

Minst sju månader gammal vid införsel

För att en hund, katt eller iller ska kunna få rabiesvaccin måste den vara 12 veckor gammal. Därtill kommer sedan väntetiden på 30 dagar för att genomföra titertestet, följt av kravet på att tre månader behöver passera innan införsel i EU. I praktiken innebär det att det med den skärpta lagstiftningen inte kommer vara möjligt att föra in sällskapsdjur från Ryssland och Belarus som är yngre än sju månader.

Det innebär också att de sällskapsdjur som anländer till Sverige och EU från och med den 16 september, utöver annan dokumentation, också behöver ha ett titertestresultat som visar på godkända nivåer av antikroppar mot rabies.

Rekommendation till köpare: kräv titertest redan nu

Jordbruksverket rekommenderar dock redan nu den som köpt en hund, katt eller iller från Ryssland eller Belarus att kräva att säljaren låter titertesta djuret, även om det ska anlända till Sverige innan den 16 september. Detta som en säkerhetsåtgärd, både för den enskilde och för landet i stort.

– Som köpare ska du försäkra dig om att djuret du köpt har blivit rabiesvaccinerat enligt gällande lagstiftning och därmed inte riskerar att utgöra en smittorisk. Det här är inte bara viktigt för din egen skull. Om djuret inte är tillräckligt skyddat mot rabies kan det utgöra en risk för andra djur och människor du bryr dig om, och för främlingar det möter. Om ditt djur anländer till Sverige och visar sig sakna tillräckligt skydd kan det därför behöva avlivas, säger Erik Ringström, smittskyddshandläggare på Jordbruksverket.

Mellan åren 2020 och 2023 importerades över 3 600 hundar och katter till Sverige från Ryssland och Belarus, vilket innebar att de var de vanligaste länderna att importera djur till Sverige från. Hittills i år är siffran uppe i knappt 200.

Fakta: Så fungerar EU:s införselregler

  • Införsel av hundar, katter och illrar regleras på EU-nivå. EU delar in länder i tre grupper; EU-länder samt länder utanför EU som delar EU:s lagkrav, länder utanför EU där rabiessituationen dokumenteras och följs, samt länder utanför EU där rabiessituationen inte är under kontroll.
  • Införselkraven skiljer sig åt beroende på vilken grupp landet man ska ta in djuret från eller igenom hör till
  • Länder utanför EU kan ansöka hos EU om att få tillhöra gruppen ”länder utanför EU där rabiessituationen dokumenteras och följs”. Landet behöver då bland annat visa att det har ett effektivt kontrollsystem mot rabies. Landets myndigheter måste även kontrollera, och intyga att djur som förs därifrån är korrekt vaccinerade mot rabies.
  • Djur som reser från länder utanför EU där rabiessituationen dokumenteras och följs behöver inte ha genomgått titertest. Ryssland och Belarus har hört till denna grupp sedan 2013.
  • Från och med den 16 september 2024 kommer länderna räknas som länder utanför EU där rabiessituationen inte är under kontroll. Detta innebär att länderna hamnar i samma grupp som bland annat Iran och Thailand, och att djur som förs in från, eller igenom, Ryssland eller Belarus även måste ha genomgått titertest och tillhörande väntetider för att få resa till EU.

Kontaktperson för journalister

Erik Ringström
Smittskyddshandläggare
Telefon: 036 – 15 57 93
E-post: erik.ringstrom@jordbruksverket.se

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier


Jordbruksverket är Sveriges förvaltningsmyndighet inom jordbruk, fiske och landsbygd. Vi arbetar för att Sverige ska producera mat på ett hållbart och lönsamt sätt. Vi bidrar också till en god djurvälfärd i hela Sverige och en levande landsbygd.

Kontakter

Jordbruksverkets pressjour

Jordbruksverkets pressjour

Presskontakt Vi svarar alltid! Vi hjälper dig som är journalist med information om Jordbruksverket och att få kontakt med våra experter. 036-15 63 36

Om Jordbruksverket

Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området och har ett samlat sektorsansvar för jordbruk och trädgård. Det innebär bland annat att vi följer, analyserar och informerar regeringen om utvecklingen inom näringarna och att vi genomför de politiska besluten inom vårt verksamhetsområde. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en huvuduppgift. Distriktsveterinärorganisationen ingår i Jordbruksverket.