Det nationella stödet är fortsatt viktigt för lantbrukarna i norra Sverige

Andelen mjölkproducenter i norra Sverige som skulle få ett nollresultat eller lägre om de inte fick ta del av det nationella stödet, har ökat drastiskt under de senaste fem åren. Produktionen av potatis minskar stadigt – medan antalet getter har ökat. Det visar Jordbruksverkets rapport om jordbrukets utveckling i norra Sverige under åren 2018–2022.

I norra Sverige innebär till exempel kortare odlingssäsong och långa transportavstånd försvårande förhållanden för att bedriva jordbruksverksamhet jämfört med i andra delar av Sverige. För att stödja lantbruket i norra Sverige och ge det förutsättningar att finnas kvar finns ett särskilt nationellt stöd.

Stöd lämnas för produktion av komjölk, getter, slaktsvin, smågrisar, ägg, potatis, bär och grönsaker. Dessutom lämnas stöd för transport av komjölk mellan produktionsplats och uppsamlingscentrum eller platsen för första bearbetning.

Under stödperioden 2018-2022 har sammanlagt 2 miljarder betalats ut.

Mjölkproduktionen får 90 procent av stödet

Jordbruksverket har särskilt analyserat stödets betydelse för mjölkproduktionen i stödområdet, då stödet till företag som har just mjölkkor utgör 90 procent av den totala mängden utbetalat stöd.

Analysen visar att lönsamheten är 25-50 procent lägre i stödområdet än i ett referensområde i Syd- och Mellansverige. Analys av bokföringsuppgifter från år 2021 visar att utan det nationella stödet till mjölkproduktion skulle cirka 64 procent av företagen i stödområdet få ett nollresultat eller lägre på lång sikt. Det är en försämring jämfört med år 2017, då cirka 25 procent av företagen skulle få ett nollresultat eller lägre vid uteblivet stöd. Antal jordbruksföretag med mjölkkor har också minskat varje år under perioden, totalt med 27 procent.

– Även om resultaten av våra analyser bör tolkas försiktigt, så visar de tillsammans med utvecklingen av mjölkproduktionen att stödet till mjölkproduktionen i norra Sverige inte fullt ut har kompenserat för områdets produktionsmässiga nackdelar, säger Julia Marcopoulos, utredare på Jordbruksverket.

Resultaten indikerar att effekterna av stödet kan behöva undersökas ytterligare

För samtliga produktionsinriktningar konstaterar Jordbruksverket att den totala producerade mängden inte når upp till referensnivån, vilket innebär att produktionen har minskat jämfört med vid tidpunkten för EU-inträdet. Exempelvis minskar produktionen av potatis stadigt och det skedde en kraftig minskning i produktion för slaktsvin och suggor under 2022. Liknande minskningar i potatis- och grisproduktionen återspeglas inte i resten av Sverige.

– Det nationella stödet är av stor betydelse för lantbrukarna, och det kan finnas skäl att undersöka effekterna ytterligare för att kunna utforma stödet så att det på ett bättre sätt fyller sitt syfte, säger Julia Marcopoulos.

Jordbruksverket har lämnat rapportunderlaget till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Den slutliga rapporten ska sedan lämnas till EU-kommissionen. Rapporten kommer att publiceras i sin helhet på Jordbruksverkets hemsida inom kort.

Fakta: Stödområden i norra Sverige

• Hela stödområdet innefattar Norrbottens län, Västerbottens län, Jämtlands län, Västernorrlands län samt delar av Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län.
• Stödområdet är indelat i fem olika stödområden, där stödområde 1 har svagast förutsättningar och stödområde 5 har förhållandevis mest gynnsamma produktionsförutsättningar.
• Den utnyttjade jordbruksmarken i stödområdet utgör en yta på sammanlagt 318 384 hektar. Det motsvarar ungefär 10,6 procent av Sveriges totala utnyttjade jordbruksmark.

Kontaktperson för journalister

Julia Marcopoulus, utredare
julia.marcopoulus@jordbruksverket.se
036-15 51 86