Överraskande resultat i enkät om primärvårdens arbetsmiljö

Det är inte bara läkarbrist som påverkar arbetsmiljön på vårdcentralerna. En bra arbetsmiljö handlar lika mycket om att organisera arbetet efter de förutsättningar som finns. Det är en slutsats som kan dras efter den arbetsmiljöenkät Landstinget genomfört och vars resultat i flera avseenden är uppseendeväckande bra. – Vi kommer att få leva med att det är svårt att rekrytera läkare, eftersom det generellt finns för få läkare i Sverige, kommenterar Landstingets personaldirektör Mats Hoppe i ett pressmeddelande. Då måste vi lära oss att organisera arbetet på ett sådant sätt att verksamheten ändå fungerar – både för våra medarbetare och för patienterna. "Nyansera bilden Arbetsmiljöverket har efter intervjuer med anställda på ett antal vårdcentraler kritiserat arbetsmiljön i primärvården och krävt att den förbättras. – För att kunna agera, behövde vi tydligare besked än de verkets granskning gav oss, förklarar Mats Hoppe. Därför genomförde vi en egen undersökning. Vi ville ha en bredare och mer nyanserad bild av hur primärvården mår. Den bilden vi nu fått ger sjukvårdsområdena och vårdcentralerna möjlighet att arbeta vidare för att förbättra arbetsmiljön på utsatta arbetsplatser. Över 1 100 medarbetare har svarat Fler än 1 100 anställda, cirka 75 procent, av primärvårdens personal har getts möjlighet att svara på ett antal frågor om sin arbetssituation. Frågorna är ett urval ur Landstingets återkommande medarbetarundersökning Dialogen. Det innebär att svaren kan jämföras med resultatet från både tidigare (1999 och 2001) och kommande mätning i höst. ”Inne på rätt spår” 2004 trivs personalen bättre både med sina arbetsuppgifter och på sin arbetsplats. De upplever även högre grad av delaktighet, men samtidigt har vardagens problem ökat för några grupper. – Som helhet är resultat glädjande och tyder på att Landstinget är inne på rätt spår, konstaterar Dan Wentzel, arbetspsykolog och chef för Landstingets arbetsmiljöenhet, som står bakom undersökningen. – Men vi får inte glömma att det finns mycket som måste bli bättre. Det gäller till exempel arbetssituationen för olika medarbetargrupper, som måste utvecklas i takt med att verksamheten förändras. Det gäller också cheferna, som tydligare måste få klart för sig vilka befogenheter som faktiskt följer med det ansvar man har som chef. Större trivsel och delaktighet än 2001 Verkets kritik mot primärvårdens arbetsmiljö har kopplats till hyrläkarstoppet. Landstingets undersökning ger dock inte belägg för att det stämmer. Det har nämligen inte skett några stora försämringar efter hyrläkarstoppet för ett år sedan. Tvärtom är siffrorna, totalt sett, överraskande bra. Arbetstillfredsställelsen har generellt sett inte förändrats jämfört med år 2001, som var det år (tillsammans med 2002), då primärvården hade flest hyrläkare i sin verksamhet. Inget entydigt samband Inget entydigt samband mellan läkarbrist och ökad stress Resultatet pekar heller inte på ett entydigt samband mellan vakanta läkartjänster och ökad stress, eller andra tecken på sämre arbetsmiljö. Tvärtom finns det vårdcentraler som har haft svår läkarbrist, men där personalen trots det verkar trivas mycket bra och upplever att de har situationen under kontroll. – Det här visar att arbetsmiljön är mer komplicerad än så, säger Mats Hoppe. Det finns många faktorer på arbetsplatsen som har betydelse för arbetsmiljön – och vi håller fast vid att hyrläkare inte är någon bra lösning för långsiktiga förbättringar. Läkarna mest nöjda Undersökningen visar att läkarna är den grupp inom primärvården som är klart mest nöjda 2004 jämfört med 2001. För sjuksköterskorna har arbetsuppgifterna förändrats och rollen är nu mera oklar – samtidigt som de ändå tycks känna mindre stress och press. Liknande bild gäller för yrkesgrupper som sjukgymnaster och läkarsekreterare. – Undersökningsresultatet ska nu analyseras inom de tre sjukvårdsförvaltningarna, säger personaldirektör Mats Hoppe, Landstinget i Jönköpings län. De handlingsplaner som utarbetades efter Arbetsmiljöverkets granskningsrapport i våras behöver prövas mot det resultat vi hittills nått. Det finns säkert sådant vi kan förbättra ytterligare. Hur ska resultatet användas? Nästa steg blir att ansvariga i sjukvårdsområdena tar del av undersökningen och ser hur resultatet kan användas i de handlingsplaner som redan finns. Undersökningen kommer också att diskuteras inom Landstingets samverkansgrupper. Landstinget i Jönköpings län Uppdaterad 2004-09-15, Lisbeth Lejon, informationsavdelningen, Landstingets kansli E-post: lisbeth.lejon@lj.se