Nyhetsbrev 1, 2020: Med fokus på patienternas situation

God fortsättning! Välkommen till årets första nyhetsbrev från Janssen där vi som vanligt fokuserar på patienternas situation och hur den kan förbättras.

Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem som vi belyst vid ett flertal tillfällen. I det här numret har vi intervjuat Ing-Marie Wieselgren på SKR som driver projektet Kraftsamlingen med fokus på preventiva insatser från olika samhällsaktörer.

Detta står även helt i linje med vad relaterad forskning säger. Jag vill tipsa om rapporten "A sustainable approach to depression - moving from words to actions" där man genom praktisk erfarenhet från fallstudier och den publicerade litteraturen har identifierat tio viktiga lärdomar som kan hjälpa beslutsfattare att ta fram hållbara åtgärder mot depression under de kommande åren. Här kan du läsa hela rapporten: https://wordstoaction.eu/. Vi på Janssen välkomnar SKR:s initiativ och ser fram emot att följa utvecklingen mot en förbättrad psykisk hälsa.

Med stolthet vill jag även tipsa om vår andra intervju som handlar om Janssens och Karolinska Institutets partnerskap. Ett mycket betydelsefullt samarbete där vi bland annat jobbar inom olika typer av cancer och alzheimer.

Trevlig läsning!

Bästa hälsningar,
Anna Käll
Public Affairs Leader

Ing-Marie Wieselgren (SKR) - "Kraftsamlingen är som en folkrörelse för psykisk hälsa"

Sedan tidigt 90-tal har förekomsten av psykisk ohälsa ökat i Sverige och idag söker fler än någonsin hjälp för psykisk ohälsa av olika slag. Med anledning av denna utveckling har Sveriges Kommuner och Regioner tagit initiativ till en kraftsamling för ett långsiktigt arbete för en förbättrad psykisk hälsa.

Under våren 2019 konstaterade socialminister Lena Hallengren att en av samhällets viktigaste utmaningar är att bryta den psykiska ohälsan och att det är ett arbete som kräver samverkan mellan flera olika samhällsaktörer. Detta är något som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) tagit fasta på och under hösten tog man initiativ till en nationell kraftsamling för psykisk hälsa under ledning av projektchef Ing-Marie Wieselgren.

- Initiativet till kraftsamlingen bygger på insikten om att de långa köerna inom psykiatrin inte kan lösas enbart med hjälp av hälso- och sjukvården. Samhällets olika aktörer måste komma in och förebygga psykisk ohälsa i ett tidigt skede genom insatser som till exempel gör att fler klarar skolan, kommer i jobb eller på annat sätt får en meningsfull tillvaro, berättar Ing-Marie Wieselgren.

Under hösten har både fysiska och digitala träffar arrangerats som bland annat generat i en sammanställning av 300 inspirerande idéer och pågående utvecklingsarbeten. Totalt har fler än 160 organisationer medverkat i Kraftsamlingens aktiviteter vilket Ing-Marie är väldigt glad över.

- Det är häftigt att se en så stor uppslutning och alla projekt som pågår på olika nivåer. Att se deltagarnas engagemang ger mig kraft.

Hon är samtidigt tydlig med att poängtera att det inte är SKR:s kraftsamling utan samhällets.

- Kraftsamlingen ska ses som en samlande arena där såväl offentliga och privata aktörer som privatpersoner välkomnas att delta på sitt eget mandat. De insatser som Kraftsamlingen bidrar till är helt beroende av vad deltagarna är beredda att göra. Det är som en folkrörelse, konstaterar Ing-Marie.

Höstens träffar är en del av ett långsiktigt arbete med målsättningen att få till att 10-årsplan som kan ligga till grund för ett gemensamt, tvärsektoriellt arbete på nationell och lokal nivå.

Är du intresserad av att delta i Kraftsamlingen? Håll utkik på www.skr.se/kraftsamling för inbjudningar till kommande aktivitieter.

Kort väntetid viktigast vid digitala vårdbesök

De digitala vårdbesöken har på kort tid ökat i antal och kommer förmodligen att bli ännu vanligare i framtiden. Med anledning av det har Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) undersökt hur befolkningen värderar fyra olika kvalitetsaspekter kopplade till digitala vårdbesök.

Under ett seminarium den 19 november presenterade Vårdanalys de preliminära huvudresultaten från den kommande rapporten Befolkningens värdering av digitala vårdbesök.

Resultaten visar bland annat att:

• Kort väntetid från bokning till besök är den allra viktigaste aspekten.
• Nästan lika viktiga aspekter är att vårdpersonalen har tillgång till journal samt vilken typ av vårdpersonal man kommunicerar med i videobesöket. Här har man sett att det finns högre preferenser att få träffa en sjuksköterska med utökade arbetsuppgifter jämfört med en läkare.
• I relation till ovanstående kvalitetsaspekter värderas personlig kontinuitet, definierat som att man känner till vårdpersonalen sedan innan, lägst.

Resultaten grundar sig på en befolkningsenkät med 1400 svaranden. Hela rapporten släpps i februari 2020.

Richard Cowburn - "Vi måste samarbeta för patientnära forskning"

Janssen och Karolinska Institutet (KI) har sedan år 2015 ett långsiktigt partnerskap där ett gemensamt forskarlag arbetar med att identifiera forskningsfrågor inom ett antal sjukdomsområden. Vi bad Richard Cowburn, ansvarig för näringslivssamverkan vid KI, att berätta mer om samarbetet.

- KI och Janssen har ett ömsesidigt partnerskap där gemensamma forskarlag identifierar frågor som är av intresse för båda parter. Forskarlagen arbetar enligt en långsiktig men flexibel modell där projekt som fungerar mindre bra kan stängas till förmån för nya identifierade behov, berättar Richard Cowburn som är ansvarig för näringslivssamverkan vid Karolinska Institutet.

Samarbetet startade år 2015 med fyra projekt inom onkologi, b-cellslymfom, psoriasis och behandlingsresistent depression. Det ursprungligen partnerskapet har förlängts två gånger och det har även tillkommit ett nytt avtal med projekt inom lungcancer, multipelt myelom och alzheimer. Richard är väldigt nöjd över vad samarbetet hittills har resulterat i.

- Hittills har vi skrivit 30 vetenskapliga publikationer som alla baseras på en ökad förståelse för de olika komplexa sjukdomarna. Samarbetet grundar sig i just det, att bryta ned sjukdomskomplexiteten till något som går att hantera så att vi kan ta fram nya behandlingar och nya sätt att hjälpa människor som drabbas av de olika sjukdomarna. Det har vi en skyldighet till.

Utöver detta finns även en ambition att utveckla nya modeller för industripartnerskap.

- Vi vill bidra till kompetensutveckling genom att till exempel låta Janssens personal arbeta hos oss medan KI-forskare arbetar på Janssen. På så vis kan vi få tillgång till Janssens expertis inom olika sjukdomsområden men även hur man jobbar med till exempel dataanalys och inom Artificiell Intelligens (AI).

Sätter Sverige på kartan

Samarbetet är inte bara värdefullt för den enskilda patienten utan även för Sverige som life science-nation. Det säger Kristina Sandström som är Director Global Market Access RWE Partnerships på Janssen.

- Samarbetet ger Sverige en viktig position inom läkemedelsutvecklingen och skapar möjligheter till att nya innovationer kommer samhälle och patienter till nytta snabbare. Svensk life science är en av våra viktigaste näringsgrenar och innebär stora samhällsvinster i form av nya kunskaper och behandlingsmöjligheter. Den här typen av samarbete där forskare från såväl akademin som läkemedelsindustrin, bidrar även till att sätta Sverige på världskartan som ett framstående land inom forskarvärlden.

Kristina hoppas att framöver få se ett skifte i synen på samarbeten mellan forskning och läkemedelsindustrin

- Min förhoppning är att den här typen av öppen dialog och samverkan ska bli den nya normen vad gäller läkemedelsutveckling. Det har traditionellt funnits en skepsis och reservation inom svensk forskning och akademi gentemot samarbete med läkemedelsindustrin, och jag hoppas att vi tillsammans kan bryta denna trend. Vi sitter trots allt i samma båt och delar ett starkt intresse för att lösa medicinska utmaningar för patientens bästa.