Hur kan vi bruka den svenska skogen mer hållbart? I ett nytt Formasprojekt ska forskare från IVL och Lunds universitet ta fram verktyg och en färdplan för så kallat kalhyggesfritt skogsbruk, en metod där träd avverkas mer selektivt bland annat för att bevara den biologiska mångfalden.
Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans med SLU har tagit fram en konceptuell metod som kan användas för att bedöma en skogsägares påverkan på biologisk mångfald utifrån det skogsbruk som bedrivs. Metoden gör det möjligt att jämföra skogsägare i olika delar av landet samt skogsbrukets påverkan i relation till olika målvärden.
IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket kartlagt hur näringslivet arbetar och följer upp sitt arbete med biologisk mångfald. Resultatet visar att det är stora skillnader mellan företag av olika storlekar och mellan företag som har direkt eller indirekt påverkan på den biologiska mångfalden.
Biologisk mångfald är ett aktuellt och omdebatterat ämne, inte minst när man pratar om skog och skogsbruk. En utmaning är att biologisk mångfald är svårt att mäta och vissa av de metoder som finns är inte anpassade till svenska förhållanden. Därför söker Per Erik Karlsson och Eskil Mattsson, båda forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, svaret på hur vi kan göra dessa bedömningar i framtiden.
Trä som har skadats av granbarkborren kan bli ett nytt råmaterial till kläder. Det är målet för ett av de många projekt som pågår inom det stora forskningsprogrammet Mistra SafeChem, som koordineras av IVL Svenska Miljöinstitutet.
Restströmmar är en viktig och ofta oanvänd resurs i bioekonomin. Ett IVL-lett projekt inom det strategiska programmet BioInnovation har tittat på möjligheterna att förädla rester från skogs-, jord- och vattenbruk till nya produkter. Sex olika delprojekt har gjort allt från att odla shiitakesvamp på björkflis – som då bryts ned så att man kan göra etanolbränsle av det, till att utveckla ”fusk-kött
Nu finns för första gången internationella produktkategoriregler för LCA-beräkningar av sågtimmer, massaved, grot samt bränsleved publicerade i det internationella EPD-systemet. Produktkategorireglerna är framtagna i projektet Hållbarhetskriterier och livscykelanalys för skogsbruk med finansiering från BioInnovation.
IVL Svenska Miljöinstitutet och Skogforsk har skrivit under en avsiktsförklaring för ökat samarbete kring hållbart skogsbruk, råvaruförsörjning och nyttjande av skogens ekosystemtjänster.
Den 13-14 oktober firar det regionala miljöövervakningsnätet Krondroppsnätet 30 år. Sedan 1985 har forskarna följt utvecklingen av svavel- och kvävenedfall i Sverige. Mätningarna visar att stora delar av södra Sverige fortfarande är försurade och att återhämtningen går långsamt. Det finns också tecken på att skogen närmar sig kvävemättnad och att kväve riskerar läcka ut till grund- och ytvatten.
IVL Svenska Miljöinstitutet har utvecklat en applikation som visar flödet av material mellan olika industriella processer som använder skogsråvaror. Applikationen kan användas som ett underlag för att analysera möjligheter och potential för en framtida biobaserad ekonomi med ökad användning av svensk skogsråvara till både energi och produkter.
Trots att luftföroreningar från Europa har minskat kraftigt är mark och vatten fortfarande försurade i stora delar av Sverige, visar en ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet. Orsakerna är bland annat ett fortsatt högt kvävenedfall och intensivare skogsbruk.
IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende, icke-vinstdrivande miljöforskningsinstitut som ägs av en stiftelse gemensamt grundad av staten och näringslivet. Sedan 1966 arbetar vi med tillämpad forskning för att hitta lösningar på miljöproblem, både på nationell och på internationell nivå. Vi bedriver forsknings- och uppdragsverksamhet inom hela miljöområdet.
Valhallavägen 81
114 23 Stockholm