Vid flera av de havsbaserade vindkraftparker som planeras i Östersjön är tanken att den generade energin ska lagras som vätgas. I denna process genereras stora mängder syrgas som biprodukt. Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt möjligheten att använda denna resurs för att förbättra miljösituationen längs Östersjöns djupa bottnar.
Sedan hösten 2021 har Sundsvall varit navet i forskningen för att hitta det effektivaste sättet att rena bort kväve ur avloppsvatten som är kallt stora delar av året. Nu har forskningsrådet Formas beviljat 20 miljoner kronor till fortsatt forskning under fem år. Projektet leds av MittSverige Vatten och Avfall och IVL Svenska Miljöinstitutet och är en del i det nationella forskningsprogrammet för
IVL Svenska Miljöinstitutet har lämnat sitt remissvar gällande EU-kommissionens omarbetade avloppsdirektiv. IVL välkomnar striktare krav för rening av näringsämnen samt det ökade fokuset på läkemedelsrester och andra mikroföroreningar. Vi efterlyser dock en tydligare vetenskaplig förankring vad gäller helhetsperspektiv och de kostnader som förslaget kommer att innebära för mindre reningsverk.
Trots minskade utsläpp av luftföroreningar fortsätter försurning och övergödning vara ett problem framförallt i de södra delarna av Sverige. Det visar den senaste rapporten från Krondroppsnätets övervakning av skog och mark. Mätningar från 2020 visar på en trolig effekt av Covid-19 pandemin, där samhällets nedstängningar ser ut att ha minskat svavel- och kvävehalterna med mellan 15 och 40 procent
Jordbruks- och skogsmark är de största källorna till den totala belastningen på havet för både kväve och fosfor. Ser man enbart till de mänskligt orsakade utsläppen står jordbruket för den största delen, följt av utsläpp från avloppsreningsverk. Det visar en ny rapport som bygger på den hittills mest noggranna kartläggningen av Sveriges utsläpp av övergödande ämnen till Östersjön och Västerhavet.
Båtbottenfärger, undervattensbuller, utsläpp av luftföroreningar, växthusgaser och föroreningar till vatten – miljöpåverkan från såväl kommersiell sjöfart som småbåtar på Östersjön är inte försumbar. BONUS-projektet Sheba har nu gått i hamn med mycket ny kunskap om effekter av utsläpp från nuvarande och framtida sjöfart.
”Inget land gör det man lovat enligt Östersjöplanen.” ”Vi behöver en tydlig indikator om hur fisken mår.” ”Vi kanske får se plasten som havets panda.” Det är några citat hämtade från IVL:s Östersjöseminarium. Allt från bankfolk till äventyrare tog plats på scenen framför de 100 personer som hade samlats i Spårvagnshallarna i Stockholm den 4 oktober.
Hur förändras Östersjön i en varmare värld? Vilka åtgärder behövs för att komma till rätta med farliga kemikalier och plast och hur påverkar den ökande sjöfarten Östersjön? Det är frågor som kommer att diskuteras på IVL Svenska Miljöinstitutets Östersjöseminarium den 4 oktober.
Miljöminister Karolina Skog och Stockholm stads miljöborgarråd Katarina Luhr besökte i veckan Hammarby Sjöstadsverk i Stockholm. På den unika forsknings- och demonstrationsanläggningen utvecklar IVL tillsammans med andra företag och forskare tekniker för att rena och återanvända avloppsvatten. Ett särskilt fokus för besöket var läkemedelsrening och den forskning som pågår inom området i dag.
Över 200 000 små avloppsanläggningar i Sverige saknar godkänd rening. Det visar en ny rapport från Svenska Miljöemissionsdata, SMED. Den totala mängden utsläpp av näringsämnen från små avlopp är enligt rapporten drygt 300 ton fosfor och 3 100 ton kväve.
Om några år finns världens största avloppsreningsverk med membranteknik i Stockholm. Det ska ge den växande staden en avloppsrening som har större kapacitet och ger mindre utsläpp av övergödande ämnen till Östersjön. I onsdags invigdes den kompletta pilotanläggningen på IVL:s forskningsanläggning Hammarby Sjöstadsverk.
Kväveläckage från gödselhanteringen i jordbruket är förenat med en rad miljö- och hälsoeffekter: övergödning, klimatpåverkan och luftföroreningar för att nämna de största. En ny studie för Nordiska ministerrådet har jämfört och sammanställt vilka åtgärder som har mest effekt.
Odling av alger och sjöpungar undersöks som ett intressant alternativ för att producera biodrivmedel. Men det behövs mer kunskap om hur en storskalig produktion skulle påverka havet och dess olika ekosystemtjänster.
Sveriges reningsverk kan vänta sig skärpta utsläppskrav för att minska övergödningen av våra hav. Men vad innebär de skärpta kraven för den miljöpåverkan som reningsverkens processer ger upphov till? Kan den sammanlagda miljöpåverkan när allt kommer omkring till och med bli större när reningsverken måste ändra sina reningsprocesser? IVL har studerat frågan ur ett systemperspektiv.
Den naturliga belastningen av fosfor är större än Sveriges utsläppsmål. Det visar en ny rapport som bygger på den hittills mest noggranna kartläggningen av Sveriges utsläpp av övergödande ämnen till Östersjön och Västerhavet. Av totalt 780 ton fosfor som når Egentliga Östersjön varje år kommer 370 ton från naturliga läckage.
Övergödningen av Östersjön till följd av utsläpp av näringsämnen har länge ansetts förvärras av att bottensedimenten läcker ut fosfor till vattenmassan. Nu visar forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet att förråden av rörlig fosfor i Egentliga Östersjöns djupa bottnar (under omkring 70 meter) i princip är tömda.
Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt hur olika matval och förändrade kostvanor påverkar miljön. Resultaten som nu presenteras i en rapport belyser även miljöeffekterna av dagens livsmedelskonsumtion och visar förutsättningarna för att öka eller minska konsumtionen av vissa livsmedel i Sverige.
Den 13-14 oktober firar det regionala miljöövervakningsnätet Krondroppsnätet 30 år. Sedan 1985 har forskarna följt utvecklingen av svavel- och kvävenedfall i Sverige. Mätningarna visar att stora delar av södra Sverige fortfarande är försurade och att återhämtningen går långsamt. Det finns också tecken på att skogen närmar sig kvävemättnad och att kväve riskerar läcka ut till grund- och ytvatten.
Den 8 oktober är det dags för IVL:s Östersjöseminarium. I år diskuterar vi vattenpolitik och Östersjöländernas olika åtgärdsprogram. Räcker de för att förbättra Östersjöns miljö och kommer de att genomföras? På seminariet belyser vi också mikroskräpets effekter på Östersjön och presenterar flera intressanta projekt. Hör bland annat om hur odlade sjöpungar kan användas för att producera biogas.
Snabbväxande sjöpungar som odlas i havet kan användas för att producera biogas. Konceptet som utvecklats av IVL-forskaren Fredrik Norén ska nu testas i ett nystartat forskningsprojekt som får 23 miljoner i stöd från Energimyndigheten och EU.
IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende, icke-vinstdrivande miljöforskningsinstitut som ägs av en stiftelse gemensamt grundad av staten och näringslivet. Sedan 1966 arbetar vi med tillämpad forskning för att hitta lösningar på miljöproblem, både på nationell och på internationell nivå. Vi bedriver forsknings- och uppdragsverksamhet inom hela miljöområdet.
Valhallavägen 81
114 23 Stockholm