Vid flera av de havsbaserade vindkraftparker som planeras i Östersjön är tanken att den generade energin ska lagras som vätgas. I denna process genereras stora mängder syrgas som biprodukt. Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt möjligheten att använda denna resurs för att förbättra miljösituationen längs Östersjöns djupa bottnar.
Danmark har som första Östersjönation beslutat att införa ett förbud mot utsläpp av skrubbervatten i sin ekonomiska zon. Det innebär att orenat skrubbervatten från fartyg inte får släppas ut längst de danska kusterna från och med den 1 juli 2025. Miljöexperter vid IVL Svenska Miljöinstitutet, beskriver beslutet som en stor framgång i arbetet för en hållbar havsmiljö.
Över hälften av den mikroplast som finns i Östersjön transporteras dit via dagvatten och avloppsvatten. Än så länge är plastens miljöpåverkan begränsad, men eftersom utsläppen är stora och plast bryts ner extremt långsamt måste utsläppen minska snarast, annars riskerar vi miljöeffekter längre fram som vi inte kan åtgärda. Det visar ny forskning från det EU-finansierade projektet Bonus Micropoll.
IVL startar med stöd av Svenska institutet ett projekt som ska öka kunskapen om PFAS i avloppsvatten och hur vi kan minska utsläppen till Östersjön. Universitet och forskningsinstitut från flera länder i Östersjöregionen deltar.
Jordbruks- och skogsmark är de största källorna till den totala belastningen på havet för både kväve och fosfor. Ser man enbart till de mänskligt orsakade utsläppen står jordbruket för den största delen, följt av utsläpp från avloppsreningsverk. Det visar en ny rapport som bygger på den hittills mest noggranna kartläggningen av Sveriges utsläpp av övergödande ämnen till Östersjön och Västerhavet.
Nästa år införs svavelkrav som tvingar all internationell sjöfart att minska utsläppen av svaveldioxid till luften. Men istället för att köra på dyrare lågsvavliga bränslen väntas många rederier installera så kallade skrubbrar som tvättar avgaserna med havsvatten, vatten som sedan släpps tillbaka förorenat i havet.
Båtbottenfärger, undervattensbuller, utsläpp av luftföroreningar, växthusgaser och föroreningar till vatten – miljöpåverkan från såväl kommersiell sjöfart som småbåtar på Östersjön är inte försumbar. BONUS-projektet Sheba har nu gått i hamn med mycket ny kunskap om effekter av utsläpp från nuvarande och framtida sjöfart.
”Inget land gör det man lovat enligt Östersjöplanen.” ”Vi behöver en tydlig indikator om hur fisken mår.” ”Vi kanske får se plasten som havets panda.” Det är några citat hämtade från IVL:s Östersjöseminarium. Allt från bankfolk till äventyrare tog plats på scenen framför de 100 personer som hade samlats i Spårvagnshallarna i Stockholm den 4 oktober.
Hur förändras Östersjön i en varmare värld? Vilka åtgärder behövs för att komma till rätta med farliga kemikalier och plast och hur påverkar den ökande sjöfarten Östersjön? Det är frågor som kommer att diskuteras på IVL Svenska Miljöinstitutets Östersjöseminarium den 4 oktober.
Hur skadliga är mikroplaster, hur mycket finns i Östersjön, vilka är källorna och hur kan vi stoppa tillförseln? Trots de senaste årens uppmärksamhet kring mikroplaster saknas fortfarande mycket kunskap. Det nystartade Bonusprojektet Micropoll tar ett helhetsgrepp på frågan.
En kväveoxidskatt och fond, tillsammans med ett kväveutsläppsområde inom Östersjön och Nordsjön, skulle resultera i snabba minskningar av negativa hälsoeffekter hos befolkningen i kustländerna. Det visar en ny studie som IVL Svenska Miljöinstitutet genomfört på uppdrag av Luftförorenings- och klimatsekretariatet (AirClim).
Under sex dagar ska forskningsbåten Hrimfare af Ranrike segla från Göteborg till Gotland med besättning från det IVL-ledda forskningsprojektet Sheba. Under färden mot Almedalen kommer forskarna att samla prover från både luft och vatten. På plats i Almedalen omvandlas Hrimfare till en flytande utställning.
Den naturliga belastningen av fosfor är större än Sveriges utsläppsmål. Det visar en ny rapport som bygger på den hittills mest noggranna kartläggningen av Sveriges utsläpp av övergödande ämnen till Östersjön och Västerhavet. Av totalt 780 ton fosfor som når Egentliga Östersjön varje år kommer 370 ton från naturliga läckage.
Övergödningen av Östersjön till följd av utsläpp av näringsämnen har länge ansetts förvärras av att bottensedimenten läcker ut fosfor till vattenmassan. Nu visar forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet att förråden av rörlig fosfor i Egentliga Östersjöns djupa bottnar (under omkring 70 meter) i princip är tömda.
Hela 80 procent av allt skräp som hamnar i havet kommer från land, och 60 procent av skräpet är av plast. I det gemensamma EU-projektet Blastic ska nu länder runt Östersjön ta reda vilka källor och spridningsvägar i stadsmiljön som leder till att skräpet hamnar i havet. IVL Svenska Miljöinstitutet deltar i projektet som leds av Håll Sverige Rent.
Beslutet att skärpa gränsvärdet för hur mycket svavel som fartygsbränsle får innehålla ser ut att ha gett resultat. Det säger forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet som inom den regionala miljöövervakningen uppmätt lägre lufthalter av svaveldioxid i kustnära delar av Östersjön i år jämfört med tidigare år.
Den 8 oktober är det dags för IVL:s Östersjöseminarium. I år diskuterar vi vattenpolitik och Östersjöländernas olika åtgärdsprogram. Räcker de för att förbättra Östersjöns miljö och kommer de att genomföras? På seminariet belyser vi också mikroskräpets effekter på Östersjön och presenterar flera intressanta projekt. Hör bland annat om hur odlade sjöpungar kan användas för att producera biogas.
Dödar vi Östersjön genom våra utsläpp? På det här seminariet i Almedalen tar vi upp vad som hamnar i havet – och hur vi bäst hanterar det. Vad är jordbrukets och sjöfartens roll? Hur mycket tar reningsverken hand om? Kan vi till och med behöva lufta havet? Ny spännande forskning lyfts upp och politikens roll diskuteras. Seminariet har två delar och varje del avslutas med ett panelsamtal.
Nu startar det treåriga Bonusprojektet SHEBA som tar ett brett grepp om sjöfartens påverkan på Östersjön. Med tre miljoner euro i ryggen kommer forskningen bland annat ge svar på frågor om effekterna av undervattensbuller, spridningen av mikropartiklar och hur ekosystemen påverkas av en mer intensiv sjöfart.
I Sverige, med sin långa kuststräcka och ett landskap fyllt av sjöar och vattendrag, finns goda förutsättningar att öka fisket och konsumtionen av hållbart fångad fisk. Det skriver Magnus Karlsson, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende, icke-vinstdrivande miljöforskningsinstitut som ägs av en stiftelse gemensamt grundad av staten och näringslivet. Sedan 1966 arbetar vi med tillämpad forskning för att hitta lösningar på miljöproblem, både på nationell och på internationell nivå. Vi bedriver forsknings- och uppdragsverksamhet inom hela miljöområdet.
Valhallavägen 81
114 23 Stockholm