Så skyddar vi barnen från buller och dålig luft

Luftföroreningar och buller påverkar hälsan negativt, och barn är särskilt sårbara. Men det går att göra skillnad. För att stötta arbetet med att skydda våra minsta medborgare har forskare och handläggare vid IVL Svenska Miljöinstitutet, Göteborgs universitet och Göteborgs stad tagit fram en vägledning för bättre luft- och ljudmiljö på förskolegårdar.

– Barn kan inte välja sin miljö på samma sätt som vi vuxna. När vi vistas utomhus undviker vi helst områden med mycket trafik. Så enkelt är det inte alltid för barn som är ute flera timmar varje dag på förskolan, säger Ågot Watne, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Under två år har hon tillsammans med kolleger vid IVL samt Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet mätt, modellerat och analyserat luftkvalitet och ljudnivå på förskolor i Göteborg.

Kartläggningen slår fast att den största källan till luftföroreningar och buller utgörs av vägtrafiken. Buller minskar med avstånd till källan och det är därför främst trafik i närområdet som påverkar bullernivån på förskolegårdar. För att komma åt luftföroreningarna måste utsläppen minska generellt, inte bara alldeles intill förskolorna.

– Det är tydligt att vi måste minska biltrafiken ganska kraftigt för att klara miljömålen för alla förskolor. Många tror och hoppas kanske att elbilar löser problemet, men det är tyvärr inte så enkelt. De sliter också upp partiklar och i hastigheter över 40 km i timmen bullrar de nästan lika mycket som andra bilar, säger Ågot Watne.

Miljözoner, sänkt hastighet och gröna gårdar

Eftersom barn är mer fysiskt aktiva än vuxna när de är utomhus samt har högre ämnesomsättning andas de också in mer luftföroreningar i förhållande till sin kroppsvikt än vuxna. Dessutom andas barn i högre utsträckning genom munnen i stället för näsan, vilket låter partiklar ta sig djupare ner i luftvägarna.

– Barns små och outvecklade luftvägar är känsligare än vuxnas. Luftföroreningar kan påverka lungornas tillväxt och öka risken för astma och luftvägsinfektioner. För varje enskilt barn är hälsofaran av luftföroreningar i Göteborg låg, men eftersom alla påverkas i någon mån är det viktigt att få en så god och hälsosam miljö som möjligt, säger Leo Stockfelt, specialistläkare och forskare i arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet.

Utökade miljözoner, sänkt hastighet och mer vegetation på gården hör till det paket av åtgärder som projektet har utvärderat. Gröna förskolegårdar med träd och annan växtlighet minskar i viss mån exponeringen, visar studien, och tillför förstås andra värden som ekosystemtjänster och ökat välbefinnande. Hur nya förskolor placeras i förhållande till vägtrafik är också viktigt, inte minst för att slippa dyra åtgärder i ett senare skede.

Vägledningen är framtagen inom ramen för det Formasfinansierade projektet Kartläggning och åtgärder för bättre luftkvalitet och ljudmiljö på förskolegårdar vars syfte är utveckla helhetslösningar för förbättrad luft- och ljudmiljö på förskolegårdar.

Läs vägledningen

Buller och luftföroreningar påverkar barn och vuxna olika

Buller är en stressfaktor som aktiverar det autonoma nervsystemet och det hormonella systemet. Det leder till frisättning av stresshormoner, till exempel kortisol, som i sin tur påverkar en rad kroppsliga funktioner som blodtryck och ämnesomsättning. Buller påverkar också tal- och språkutvecklingen hos barn.

De hälsoeffekter som tillskrivs luftföroreningar är främst hjärt- och kärlsjukdom och lungsjukdom hos den äldre befolkningen. För barn handlar det främst om ökad risk för luftvägsinfektioner och astma, samt försämring av lungornas tillväxt. Fyra procent av 1–4 åringarna och sju procent av 5–9 åringarna i Sverige lever idag med astma.

För mer information, kontakta
Ågot Watne, e-post: agot.watne@ivl.se, tel. 0722-02 07 82
Leonard Stockfelt, e-post: leo.stockfelt@amm.gu.se, tel: 0722-02 07 82