Basinkomst undersökt i framtidsscenarier bortom BNP-tillväxt

Basinkomst, även kallat medborgarlön, diskuteras ofta i samband med alternativa och hållbara ekonomiska system. Nu har forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med forskare på KTH och Södertörns högskola undersökt hur basinkomst skulle fungera i två framtidsscenarier som tagits fram inom forskningsprogrammet Bortom BNP-tillväxt.

Debatten om basinkomst pågår i många länder som ett förslag på ett nytt välfärdssystem där alla ges ekonomisk grundtrygghet. I den typiska formen innebär basinkomst att samtliga medborgare i ett land får en summa pengar utbetald från staten, enligt en ”lika till alla”-princip.

– Med en garanterad inkomst skulle ohållbara verksamheter inte motiveras enbart som ett sätt att skapa arbetstillfällen, och förbättra möjligheterna för människor att delta i lokala och serviceintensiva aktiviteter, säger Mikael Malmaeus på IVL Svenska Miljöinstitutet, som är en av forskarna bakom studien.

De två framtidsscenarier som forskarna har undersökt skiljer sig radikalt ifrån varandra, där det ena scenariot bygger på lokal och småskalig självförsörjning medan det andra karaktäriseras av storskalig automatisering och digitalisering.

– Ett resultat är att en full basinkomst verkar fungera bäst i en ekonomi där varuförsörjningen i stor utsträckning understöds av teknik och automatisering, och där behovet av mänsklig arbetskraft är mindre. Basinkomst är då ett verktyg för att fördela ekonomiska resurser och ersätter till stor del inkomster från lönearbete.

I ett samhälle med självförsörjning och som kräver mycket arbetskraft har en basinkomst inte samma funktion. Där är människors arbete mer avgörande för försörjningen och en basinkomst kan inte finansieras utan höga skatter på arbete.

Basinkomst har nyligen aktualiserats i samband med corona-pandemin, som ett sätt att trygga människors försörjning när arbetslösheten ökar. Mikael Malmaeus menar dock att resultaten från forskningen inte säger så mycket om det.

– Egentligen inte. Basinkomst kan troligen också lösa akuta problem när människor blir utan inkomst, men det vi kommit fram till handlar mer om strategier för en grön omställning. Om återuppbyggnaden efter corona leder till en ekonomisk omställning skulle dock våra resultat kunna vara användbara för att avgöra vilken roll en basinkomst kan spela i olika scenarier.

Läs den vetenskapliga artikeln från projektet.

Vid frågor, kontakta:
Mikael Malmaeus, mikael.malmaeus@ivl.se, tel. 010-788 6580