Hur kan vi öka återvinningen av plastprodukter? Plast används ofta i onödan eller i kombinationer som försvårar återvinning av materialet. Nu har forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram sju åtgärder som kan sättas in redan i designstadiet för att öka återvinningen.
Varje år slösas mängder av energi bort genom att outnyttjade värmeflöden inte tas omhand. Inom EU handlar det om så mycket som en fjärdedel av uppvärmningsbehovet som skulle kunna återvinnas från datahallar, industrier och andra anläggningar. Nu startar tre stora EU-satsningar där IVL:s kunskap kring affärsmodeller har en nyckelroll.
Efterfrågan på metaller för klimatvänlig energiteknik har ökat kraftigt de senaste åren och kommer att öka ytterligare. Men hur mycket av dessa värdefulla metaller och mineral finns egentligen redan i omlopp, och hur kan återvinningen öka? EU-projektet SIREN ska testa och vidareutveckla teknik för resurseffektivt återvinna neodymmagneter som bland annat används i vindkraftverk och elbilar.
Det slängs stora mängder kläder och textil i Europa – och mer behöver cirkuleras och återvinnas. Men för att säkerställa och maximera klimatvinster med en storskalig textilåtervinning behöver flera faktorer vara på plats visar en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort inom projektet Framtidens hållbara kläder.
För att minska klimatavtrycket från kläder och annan textil behövs en värdekedja som möjliggör återbruk och återvinning. En länk i den kedjan är anläggningar för mekanisk textilåtervinning – något som Sverige saknar. Nu har IVL Svenska Miljöinstitutet som en del av BioInnovations textilsatsning undersökt potentialen i en sådan etablering och beräkningarna pekar på en gynnsam affär.
Återvinning av schaktmassor kan göra att Sverige sparar in minst tio miljoner ton naturresurser. Det visar en ny rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram på uppdrag av Återvinningsindustrierna.
Att återvinna plast i ett slutet kretslopp – det vill säga att tillverka samma produkt igen av avfallet – ger lägre klimatpåverkan än om plasten återvinns till andra produkter som inte kan återvinnas igen. Det visar en livscykelanalys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort.
Plast som används inom industrin är ofta enklare att återvinna än hushållens förpackningar. Ändå återvinns långt under de 50 procent som lagen säger. Ett projekt som leds av IVL presenterar nu ett förslag till färdplan för att förbättra läget.
I dagsläget återvinns endast en mycket liten del av de kritiska råmaterial som finns i produkter i Sverige. Men potentialen finns – med politiska beslut kan återvinningen öka och resursförsörjningen säkras.
Efterfrågan på metaller för klimatvänlig energiteknik kommer öka dramatiskt närmaste åren. Men hur mycket av dessa värdefulla metaller och mineral finns egentligen redan i omlopp? Betydande mängder resurser lämnar Europa i form av avfall och skrot. För att få bättre överblick har IVL inom samarbetet SMED tagit fram ett förslag på kartläggningssystem för kritiska råmaterialflöden i samhället.
IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers Industriteknik har i ett forskningsprojekt studerat fördelar och nackdelar med en snabbare utskrotning av personbilar i Sverige. Enligt studien är det inte motiverat att subventionera förtida utskrotning av miljö- och trafiksäkerhetsskäl.
Stigande gödselpriser har det senaste året hotat den svenska matproduktionen och lett till att Jordbruksverket nu snabbutreder Sveriges och EU:s förmåga att producera inhemsk gödsel. Med ny teknik kan en del av gödselbehovet täckas av återvunnen näring från avloppsvatten. Det visar en ny forskningsstudie från IVL Svenska Miljöinstitutet, RISE och Mälardalens universitet.
IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende, icke-vinstdrivande miljöforskningsinstitut som ägs av en stiftelse gemensamt grundad av staten och näringslivet. Sedan 1966 arbetar vi med tillämpad forskning för att hitta lösningar på miljöproblem, både på nationell och på internationell nivå. Vi bedriver forsknings- och uppdragsverksamhet inom hela miljöområdet.
Valhallavägen 81
114 23 Stockholm
