Pressmeddelande -
Det sprudlar av aktivitet på månen
Bild: Charles Lue, Institutet för rymdfysik och Umeå universitet, har studerat månen i sin doktorsavhandling. (Foto: Rick McGregor, IRF)
Månens rymdmiljö är mycket mer aktiv än man tidigare trott. Detta framgår i en ny avhandling av Charles Lue, vid Institutet för rymdfysik och Umeå Universitet. Resultaten försvaras fredagen den 4 december vid Institutet för rymdfysik i Kiruna.
Det svenska rymdinstrumentet SARA har uppmätt en stark och mycket varierande växelverkan mellan månen och solvinden. Solvinden är ett kontinuerligt flöde av plasma från solen, som påverkar planeterna i solsystemet. Solvinden är känd för att bland annat orsaka norrsken på jorden. Månens atmosfär är för tunn för att man ska kunna se samma fenomen där, och månen saknar dessutom ett eget globalt magnetfält som kan styra solvinden. Man har därför länge trott att månen passivt absorberar solvinden utan att nämnvärt påverka sin omgivning, men nya rön visar att månens yta och även lokalt magnetiserade områden i månskorpan reflekterar en del av solvinden.
– Detta har stor betydelse för rymdmiljön runt månen. Miljön påverkas både på månens dagsida och på nattsidan, säger Charles Lue.
De reflekterade solvindsjonerna rör sig i spiralliknande banor som kan föra dem från dagsidan, där solvinden först träffar, till nattsidan av månen. Lokalt vid starkt magnetiserade områden förhindras solvindsflödet till ytan, medan intilliggande områden tar emot ett större flöde. Detta får på sikt konsekvenser för månens yta, och kan till exempel påverka mängden vatten i månens ytmaterial.
– Effekterna kan till och med ses i synligt ljus, som ljusa virvlar inpräntade i månens yta, säger Charles Lue.
Partikelinstrumentet SARA (Sub-keV Atoms Reflecting Analyzer) som utvecklats vid Institutet för rymdfysik fördes till månen ombord på den indiska satelliten Chandrayaan-1. SARA studerade solvindens växelverkan med månen under 2009, och instrumentets observationer har sedan dess analyserats av forskare, bland annat Charles Lue.
– Observationerna hjälper oss att kartlägga och förstå variationerna i månens rymdmiljö. De ger oss också ledtrådar till de fysikaliska processer som är inblandade och de långsiktiga effekter de har på månens yta, förklarar han.
Charles Lue kommer från Nyköping. Han har en civilingenjörsexamen i rymdteknik från Luleå tekniska universitet.
Disputationen:
Fredagen den 4 december försvarar Charles Lue, Institutet för rymdfysik i Kiruna, samt Institutionen för fysik vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Solar wind proton interactions with lunar magnetic anomalies and regolith. Svensk titel: Solvindsprotoners växelverkan med månens magnetiska anomalier och yta.
Disputationen äger rum klockan 10.00 i aulan vid Institutet för rymdfysik, Kiruna.
Fakultetsopponent är doktor Urs Mall, Max Planck-institutet för solsystemsforskning, Göttingen, Tyskland. Handledare är doktor Yoshifumi Futaana och professor Stas Barabash vid Institutet för rymdfysik, Kiruna.
Avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-111254
För mer information, kontakta gärna:
Charles Lue, Institutet för rymdfysik
Telefon: +46-73-072 5450
E-post: charles.lue@irf.se
Relaterade länkar
Ämnen
Kategorier
Institutet för rymdfysik, IRF, är ett statligt forskningsinstitut under Utbildningsdepartementet. IRF bedriver grundforskning och forskarutbildning i rymdfysik, atmosfärfysik och rymdteknik. Mätningar görs i atmosfären, jonosfären, magnetosfären och runt andra planeter med hjälp av ballonger, markbaserad utrustning (bl a radar) och satelliter. För närvarande har IRF instrument ombord på satelliter i bana runt tre planeter: jorden, Mars och Saturnus. IRF har ca 100 anställda och bedriver verksamhet i Kiruna (huvudkontoret), Umeå, Uppsala och Lund.
* * * * * * * * * * * *
The Swedish Institute of Space Physics (IRF) is a governmental research institute which conducts research and postgraduate education in atmospheric physics, space physics and space technology. Measurements are made in the atmosphere, ionosphere, magnetosphere and around other planets with the help of ground-based equipment (including radar), stratospheric balloons and satellites. IRF was established (as Kiruna Geophysical Observatory) in 1957 and its first satellite instrument was launched in 1968. The head office is in Kiruna (geographic coordinates 67.84° N, 20.41° E) and IRF also has offices in Umeå, Uppsala and Lund.
