Till Sveriges riksdagsledamöter angående lagförslaget om ”utlandsspioneri” (betänkande 2021/22:KU16) Stockholm, 9 oktober 2022

9 oktober hölls ett möte: Julian Assange och hoten mot yttrande-och pressfriheten
Mötet hölls på ABF, Katasalen med följande program:

Program
Peo Österholm, journalist, författare, riksspelman, inblåsning
Helene Bergman, journalist, författare
Håkan Julander, Brev till riksdagsledamöterna från Stödkommittén
Staffan Dahllöf, frilansjournalist, undervisar i EU-rapportering vid Danmarks Medie- og Journalisthøjskole (DMJX) i Aarhus
Erik Halkjaer, ordf. Reportrar utan gränser
Jan Hammarlund, sångare
Håkan Julander, skådespelare, regissör, läser nyskriven dikt
Arne Ruth, mångårig chefredaktör DN
Moderator, Sigyn Meder

Arrangörer: Stödkommittén för Julian Assange i samarbete med Teater Tribunalen, Folket i Bild Kulturfront/Stockholm, IrakSolidaritet, Sveriges Fredsråd, Diem 25 Stockholm

På mötet lästes följande brev som nu har tillställts Sveriges riksdagsledamöter
In English after the letter in Swedish.

Till Sveriges riksdagsledamöter angående lagförslaget om ”utlandsspioneri” (betänkande
2021/22:KU16)

Stockholm, 9 oktober 2022.

Bästa riksdagsledamot!

På Dig vilar ansvaret att slå vakt om den svenska demokratin, om yttrandefriheten och den grundlagsstadgade pressfriheten.
Tryckfrihetsförordningen är en för Sverige unik grundlag, som bland annat innebär grundlagsskydd för vissa medier och även innehåller offentlighetsprincipen. Det nu vilande lagförslaget om ”utlandsspioneri” innebär att det som idag enligt svensk lag räknas som offentligt blir hemligt och att grävande journalister kan dömas som spioner. Lagförslaget är ett hot mot grundläggande demokratiska värden.

Denna grundlagsförändring håller på att genomföras utan omfattande offentlig diskussion. Kanske är inte ens alla riksdagsledamöter klara över beslutets innebörd.

Om lagen antas blir det straffbart med fängelse att röja uppgifter som allvarligt stör Sveriges förhållande till en annan stat eller en mellanfolklig organisation. Det kan gälla till exempel Nato, EU, FN för att straffbestämmelserna ska tillämpas. Även om man inte har för avsikt att gå främmande makts ärenden, blir ett röjande av hemliga uppgifter – till och med att befatta sig med sådan uppgift – straffbart. Vad som anses hemligt kan avgöras av ett högt befäl.

Det som i lagförslaget betecknas som ”utlandsspioneri” görs till ett tryckfrihetsbrott. Då kommer grundlagsskyddade medier – och de som lämnar information dit – också att kunna dömas för utlandsspioneri. Skribenter, media och deras källor som avslöjar hemliga uppgifter till exempel om länder som Sverige samarbetar med kan dömas. Vilken journalist kommer då att våga avslöja någonting som stör makthavarna? Allmänheten berövas sin rätt att veta vad regeringar gör i deras namn.

Lagen kommer också att göra allvarliga inskränkningar i den grundlagsskyddade meddelarfriheten. Polis och åklagare kommer att kunna göra tillslag mot nyhetsredaktioner som publicerat uppgifter som bedöms som brottsliga. Polismyndigheter kan komma att beslagta journalisters datorer och mobiltelefoner för att få veta namnet på uppgiftslämnaren.
Om politikerna den 16 november röstar igenom grundlagsändringen och luckrar upp meddelarskyddet, vem vågar då lämna känsliga uppgifter till medierna? Sverige riskerar att tystna. Ur demokratisynpunkt är utrikesspionerilagen och grundlagsändringen helt fel väg att gå.

Det främsta exemplet på repressiva ingripanden för att tysta obekväm journalistik är övergreppen mot den australiske journalisten Julian Assange, som under lång tid hållitsfängslad i högriskfängelset Belmarsh i Storbritannien och hotas att utvisas till USA där han
riskerar att dömas till 175 års fängelse för att han genom Wikileaks har avslöjat allvarliga krigsbrott i Irak och Afghanistan. I april 2010 offentliggjordes en video filmad från enamerikansk Apachehelikopter i Bagdad, som visar hur elva människor skjuts ihjäl. Utländska och svenska media, däribland SVT och Dagens Nyheter, publicerade uppgifterna från Wikileaks, men har senare i stort sett tigit om de grova rättsövergrepp han utsatts för, vilka utförligt dokumenterats av Nils Melzer, FN:s specielle rapportör angående tortyr, grymma och omänskliga och nedsättande behandlingar eller bestraffningar.

Detta fall är ett hotande internationellt prejudikat. Istället för att i enlighet med folkrätten straffa förövarna av krigsförbrytelser, försöker makthavare tvinga budbärare, visselblåsare och journalister att tiga eller riskera att dömas som spioner. Det skulle kunna vara en svensk utrikeskorrespondent som bevittnar turkiska soldaters krigsbrott i Syrien eller Irak, eller en svensk officer som bevittnar Natotruppers MR-brott i en internationell militär insats. Ett välkänt exempel är diplomaten Anders Kompass, som stängdes av från FN-tjänst för att ha avslöjat sexövergrepp på barn i Centralafrika. Hade lagen funnits då, hade befattning med sådana uppgifter ha kunnat klassas som ”spioneri”.

Underminering av den svenska yttrande- och tryckfriheten har pågått länge. Den föreslagna lagen om ”utlandsspioneri” är ett dråpslag mot våra grundlagsstadgade rättigheter. För att driva igenom denna grundlagsändring krävs beslut av två på varandra följande riksdagar med val emellan. Det första riksdagsbeslutet togs 6 april 2022. Det andra beslutas ska tas 16 november. Om lagförslaget antas, ska förändringarna träda i kraft från 1 januari 2023. Det är uppenbarligen bråttom!

Med detta brev vill vi uppmana var och en av våra valda riksdagsledamöter att allvarligt överväga om en sådan lag är förenlig med demokratiska värderingar. Vi uppmanar er att avslå den liggande propositionen.

För Stödkommittén för Julian Assange
Arne Ruth Sigyn Meder

För kontakt: support.julianassange@protonmail.com; Sigyn Meder, telefon 073-993 31 34

In English

To Sweden's Members of Parliament regarding the proposed bill on "foreign espionage" (report 2021/22:KU16)

October 9, 2022

Dear Member of Parliament!

It is your responsibility to safeguard Swedish democracy, freedom of expression and the constitutional freedom of the press.

The Freedom of the Press Ordinance is an unique for Sweden part of the basic constitution, which includes constitutional protection for certain media and also contains the principle of public access to information. The now-proposed amendment bill on “foreign espionage” means that what is currently considered public information according to Swedish law becomes secret and that investigating journalists can be convicted as spies. The bill is an attack on basic democratic values.

This is a constitutional amendment that is being carried out without a broad public discussion. Perhaps not even all members of the Riksdag (Parliament) are clear about the implications of the decision.

If the law is adopted, it will be punishable by imprisonment to reveal information that seriously disturbs Sweden’s relationship with another state or an international organization. For the penalty regulations to apply it may concern relations, for example, to NATO, the EU and the UN. Even if one does not intend to do the bidding of a foreign power, the disclosure of secret information – even dealing with such information – becomes punishable. What is considered secret can be decided by a “high commander”.

What is referred to in the bill as “foreign espionage” is made into an offence against press freedom. Constitutionally protected media – and those who provide information to them – may then also be convicted of foreign espionage. Writers, the media, and their sources who reveal secret information, for example about countries with which Sweden cooperates, can be sentenced. Which journalist will then dare to reveal something that disturbs those in power? The public is being deprived of their right to know what the government is doing in their name.

The law will also seriously restrict the constitutionally protected freedom of communication. Police and prosecutors will be able to raid newsrooms that published information deemed criminal. Police authorities may seize journalists’ computers and mobile phones to find out the name of the whistleblower. If the politicians adopt the constitutional amendment on November 16 and loosen whistleblower protection, who will dare to give sensitive information to the media? Sweden risks falling silent. From a democratic point of view, the foreign espionage law and the constitutional amendment are absolutely the wrong way to go.

The prime example of repressive interventions to silence inconvenient journalism is the abuse of Australian journalist Julian Assange, who has been held for a long time in the high-risk Belmarsh prison in Great Britain. He is threatened with deportation to the United States where he risks being sentenced to 175 years in prison for having, through Wikileaks, revealed serious war crimes in Iraq and Afghanistan. In April 2010, a video footage from an American Apache helicopter in Baghdad was made public, showing how eleven people were shot dead. Foreign and Swedish media, including SVT and Dagens Nyheter, published the information from Wikileaks, but have later largely remained silent about the gross legal abuses he was subjected to, which have been extensively documented by Nils Melzer, the United Nations’ Special Rapporteur on torture and other cruel, inhuman or degrading treatment or punishment.

This case threatens to set an international precedent. Instead of punishing the perpetrators of war crimes in accordance with international law, those in power are trying to force the messengers, the whistleblowers, and journalists to remain silent or risk being convicted as spies.

It could be a Swedish foreign correspondent who witnesses war crimes by Turkish soldiers in Syria or Iraq, or a Swedish officer who witnesses NATO troops’ human rights crimes in an international military operation. Another well-known example is the diplomat Anders Kompass, who was suspended from UN service for having revealed the sexual abuse of children in Central Africa. Had the law existed then, dealing with such information could have been classified as “espionage”.

The undermining the Swedish freedom of speech and press has been going on for a long time. The proposed law on “foreign espionage” is a killing blow against our constitutional rights. To push through this constitutional amendment, a decision by two consecutive Riksdags with elections in- between is required. The first Riksdag decision was taken on April 6, 2022. The second decision is tentatively to be taken on November 16. If the decision is adopted, the changes will take effect from January 1, 2023. There is obviously a hurry to make these changes!

With this letter, we would like to call on each of our elected Members of Parliament to seriously consider whether such a law is compatible with democratic values. We urge the rejection of the proposed bill.

For the Julian Assange Support Committee,

Arne Ruth Sigyn Meder

For contact: support.julianassange@protonmail.com; Sigyn Meder, telephone +46 73-993 31 34.
Kontakt med IrakSolidaritet: info@iraksolidaritet.se