Ny analysplattform för standardiserad hantering av hälsodata

Inom hälsoområdet skapas data hela tiden. En hel del av denna data är dessutom känslig, så som journalanteckningar i sjukvården, meddelande om problematisk frånvaro i skolan och äldres behov av stöd.

Anette Falkenroth är projektledare för förstudien Kommunal analysplattform som finansieras via Swelife, ett av IoT Sveriges systerprogram. I detta blogginlägg skriver hon om behovet av att samla data på ett standardiserat sätt för alla Sveriges kommuner.

Många kommuner har idag inte kapacitet att hantera data på ett sätt som är förenligt med juridiken och som kan förvaltas på ett tekniskt säkert sätt. Idag läggs mycket tid och pengar i kommunerna på att leta data, lägga i Excel-dokument, skicka iväg till andra intressenter och i värsta fall köpa tillbaka sin egen data – i en statisk rapport (gärna data som dessutom är två-tre år gammal)!

Nu vill vi skapa en analysplattform som kan råda bot på allt ovan.

Hälsodata – ett ord snart på allas läppar?

Vi backar lite och startar vid Swelifes tidigare stora projekt kring Prevention barnfetma där det visade sig att det redan görs mängder av goda insatser inom kommunerna för att minska övervikt och obesitas hos våra barn – men där många beskrev en avsaknad av lättillgängliga och aktuella data för uppföljning.

För ett tag sedan fick vi 60 miljoner från Stiftelsen för strategisk forskning där en del av pengarna är tänkta att användas till byggandet av en gemensam kommunal analysplattform.

Den tilltänkta lösningen är tänkt att bli billig att nyttja, den ska kunna hantera såväl generell som personkänslig data och skapa förutsättningar för jämförelser, prognostisering och analyser mellan olika kommuner – visst låter väl det som ett spännande koncept?

Bygger på beprövad kompetens

Inom regionvärlden finns det redan idag ett verktyg där regionerna samlar och lagrar data kring antibiotika och infektioner – nämligen Infektionsverktyget.

Vi har i vårt projekt kring den nya analysplattformen samlat samma juridiska och tekniska kompetenser som ligger till grund för Infektionsverktyget. Nu kan vi använda våra tio års erfarenhet till att bygga på samma juridiska förutsättningar och arkitektur men med ännu mer flexibilitet och möjlighet till flera datakällor i den nya analysplattformen. Lösningen bygger på att den enskilda kommunen behåller ägandet av sin egen data på plattformen men kommer på ett strukturerat sätt att kunna skicka vidare den till andra aktörer som man förväntas rapportera till, så som exempelvis databasen Kolada, Socialstyrelsen och SCB. Med denna lösning slipper kommunerna att köpa tillbaka sin egen data.

Mycket tid läggs på att leta data

Vi vill bygga en plattform som fungerar som ett generiskt verktyg för beslutsunderlag och uppföljning av personkänsliga insatser. Tanken är inte att skapa en kommersiell produkt utan vi hoppas på att någon nationell aktör är intresserad av den framtida förvaltningen. Vi vill försöka hålla kostnaderna så låga som möjligt så att så många små aktörer som möjligt (t ex de mindre kommunerna) får en chans till att lätt kunna hantera sin egen data utan att det blir en enorm investering. Som jämförelse kostar Infektionsverktyget cirka 1 kr/individ/år att förvalta. För Storfors kommun, som är vår primära samverkanspart och inspiration, skulle det innebära cirka 4 000 kr/år om alla kommuner är med.

Analytisk och statistisk kompetens saknas ofta i våra mindre kommuner och därför vill vi som del i den framtida förvaltningen också säkra att man har tillgång till den typen av stöd för framtagandet av nya rapporter/underlag. Tänk om vi kunde samla data standardiserat en gång för alla och inte på 290 olika sätt?

Låter det intressant?

Vill du höra mer? Kontakta mig på anettefalkenroth@gmail.com.