Sociala medier knyter oss samman men får oss att känna oss misslyckade – här är ”Svenskarna och internet 2024”

Sociala medier bidrar till gemenskap och stärker kontakter, men får vissa att känna sig misslyckade och mindre attraktiva. Var femte svensk behöver digital hjälp, näthat frodas bland tonårspojkar och sociala medier får oss att ta del av fler samhällsnyheter. Här är Internetstiftelsens rapport ”Svenskarna och internet 2024”.

– Årets rapport kastar ljus på det ibland tuffa klimatet på nätet, vilket syns i resultaten för hur sociala medier får oss att må och vad gäller utsattheten för näthat. Vi ser också att många fortfarande behöver hjälp med något på nätet, ett behov som ökar ju längre uppåt i åldrarna man kommer. Med rapporten ”Svenskarna och internet 2024” vill vi bidra med insikter och fakta så att alla som arbetar med digitalisering kan ta kloka beslut baserade på välinformerade grunder, säger Carl Piva, vd, Internetstiftelsen.

Misslyckade och utanför

Internetstiftelsens rapport ”Svenskarna och internet 2024” kastar ljus på fördelar och nackdelar med sociala medier. 6 av 10 tycker att sociala medier underlättar kontakt med nära och kära, och nära 3 av 10 upplever att umgänge på sociala medier ger större känsla av gemenskap. Dessutom är en fjärdedel med i intressegrupper där de får värdefullt stöd och råd från andra.

Men sociala medier kommer inte bara med fördelar. 4 av 10 tycker att de ofta slänger bort för mycket tid. Vissa jämför sig utseendemässigt med andra på sociala medier och känner sig därför själva mindre attraktiva. För män är den siffran 5 procent och bland kvinnor 20 procent. 1 av 10 svenskar känner sig ofta misslyckade när de jämför sitt eget liv med andras på sociala medier, dubbelt så många kvinnor (13 procent) som män (6 procent), där kvinnor födda på 80- till och med 10-talet sticker ut.

– För första gången får vi veta hur sociala medier får oss att må och känna. Det är fint att se att många till exempel hittar råd och stöd i intressegrupper och hur det underlättar kontakter. Samtidigt måste vi uppmärksamma den negativa sidan – att sociala medier får människor, främst unga kvinnor, att känna sig utanför, mindre attraktiva och misslyckade när de jämför sig med andra, säger Jannike Tillå, kommunikations- och affärsområdeschef på Internetstiftelsen.

Stort behov av hjälp

Även om nästan alla svenskar använder internet år 2024 är det många som upplever svårigheter. Rapporten visar att var femte svensk behöver hjälp med något på nätet. Redan bland yngre pensionärer är den siffran var tredje.

– Hjälpbehoven varierar men det handlar framför allt utmaningar med själva tekniken, för svårt och tekniskt språk, förändringar och nyheter vid uppdateringar i system och appar, och att föra över information från en gammal enhet till en ny. Vi ser också att många äldre känner en oro för att göra fel och ställa till det, säger Jannike Tillå.

Endast var tredje svensk betalar för samhällsnyheter

Sociala medier spelar en viktig roll för nyhetskonsumtionen. Nästan hälften av svenskarna tar del av samhällsnyheter på sociala medier som de annars inte hade tagit del av. Men alla vill inte betala för att läsa samhällsnyheter. Fler än 6 av 10 använder endast kostnadsfria nyhetsmedier.

– Vi ser att sociala medier får oss att ta del av samhällsnyheter vi annars inte hade tagit del av, och att vårt sätt att konsumera nyheter har förändrats över tid. Generellt är det bra att man tar del av nyheter från flera olika källor, men när nyhetsutbudet ökar och uppmärksamhetsspannet minskar blir också behovet av källkritik viktigare än någonsin, säger Jannike Tillå.

Varannan svensk har det senaste året gjort något aktivt för att säkerställa att en samhällsnyhet på nätet är sant, som exempelvis att dubbelkolla innehållet mot andra källor.

Tiktok väljs bort av yngre

Nästan samtliga internetanvändare använder sociala medier. Tillväxttakten går generellt långsamt, men det förekommer en del förändringar inte minst bland unga. Användandet av Tiktok har minskat markant bland barn på lågstadiet och mellanstadiet, samtidigt som plattformen Roblox ökar bland ungdomar på högstadiet och gymnasiet.

Det är fortsatt ett hårt klimat för unga på nätet. Ungdomar 12–19 år är den åldersgrupp som är mest utsatt för näthat, där var femte drabbas. Näthatet ökar i synnerhet bland tonårspojkar, var fjärde har utsatts vilket är en ökning från 2023.

– Vi ser just nu ett hårt klimat där kommentarsfälten fylls av både personangrepp och rena hot. Det är en skrämmande utveckling som riskerar att påverka både barnens digitala liv och det demokratiska samtalet. Det finns stora risker med att sakliga diskussioner och öppenhet byts ut mot spekulationer och rena lögner, säger Jannike Tillå.

Fördjupning av AI-användandet

Det pratas om AI överallt, trots det syns ingen större ökning i andelen som använder AI-verktyg. Däremot syns en fördjupning, där allt fler använder AI-verktyg främst för arbete och studier.

Användandet av AI-verktyg präglas fortfarande av stora åldersklyftor. AI-användningen är högst bland unga vuxna i åldrarna 18–34 år där omkring 6 av 10 har testat ett verktyg under det senaste året, jämfört med en tredjedel av den hela den vuxna befolkningen över 18 år. Bland de som är 65 år och äldre har bara 1 av 10 använt något AI-verktyg.

Läs hela rapporten:

Hela rapporten ”Svenskarna och internet 2024” hittar du på www.svenskarnaochinternet.se

Urval av nyheter från Svenskarna och internet 2024

• Nästan alla svenskar – hela 95 procent – använder internet och nästan lika många är på nätet varje dag.
• Var femte svensk som är 18 år eller äldre uppger att de behöver hjälp med något på nätet.
• Bland internetanvändarna i pensionsålder är det digitala hjälpbehovet totalt sett fyra gånger så stort jämfört med den yngre befolkningen.
• Youtube, Facebook och Instagram är de tre sociala medier som flest svenskar använt.
• Tiktok har minskat bland barn på låg- och mellanstadiet och Roblox ökar bland ungdomar på högstadiet och gymnasiet.
• 6 av 10 anser att sociala medier underlättar kontakt med nära och kära, och drygt en fjärdedel anser att sociala medier ger dem en större känsla av gemenskap.
• Drygt en femtedel uppger att de har lärt känna nya människor på sociala medier.
• 4 av 10 upplever att de slänger bort för mycket tid på sociala medier.
• Var femte ungdom har utsatts för näthat under året, störst ökning bland tonårspojkar där nästan var fjärde har drabbats.
• Fler än 4 av 10 har sett politiker utsättas för hat och hot.
• Fler än 6 av 10 svenskar använder endast kostnadsfria nyhetsmedier för samhällsnyheter.
• Drygt 5 av 10 följer rikstäckande nyhetsmedier för samhällsnyheter på sociala medier.
• En tredjedel av vuxna i åldern 18–84 år har testat ett AI-verktyg, motsvarande siffra bland unga i åldern 12–19 år är 7 av 10.
• 3 av 10 har främst använt AI-verktyg i arbetet och lite mer än 1 av 10 har främst använt AI-verktyg i studier.
• Var femte svensk har aktiverat digitalt id-kort med fotografi via sitt Bank-id.
• Drygt 6 av 10 svenskar tror att deras mobil tjuvlyssnar på dem, för att det dyker upp reklam om saker de tidigare pratat om.

För mer information och expertintervjuer

Olle Hallberg, pressansvarig, Internetstiftelsen
070-689 11 91
olle.hallberg@internetstiftelsen.se

Om Svenskarna och internet

Svenskarna och internet är en studie som årligen genomförs av Internetstiftelsen. Med undersökningen vill Internetstiftelsen bidra med fakta och insikter om hur användningen av internet i Sverige utvecklas och ge förutsättningar till att digitaliseringen av det svenska samhället och näringslivet sker på välinformerad grund.

För samtliga studier har Internetstiftelsen anlitat undersökningsföretaget Novus för datainsamling som ägde rum under januari 2024. Majoriteten av vår data är insamlad i Studie 1 (n=3 817) i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, med en deltagarfrekvens på 67 procent. Resultatet är viktat mot SCB vad gäller kön, ålder, utbildning och geografi.

Om Internetstiftelsen

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället.

Vi ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.

Exempel på våra satsningar är start- och mötesplatsen Goto 10, rapporten Svenskarna och internet, lärresursen Digitala lektioner, konferensen Internetdagarna och mätverktyget Bredbandskollen. Vår vision är att alla i Sverige vill, vågar och kan använda internet.