Ny kunskapssatsning från Internetstiftelsen om digitaliseringens klimatpåverkan

Internetstiftelsens årliga rapport ”Svenskarna och internet” visar att hälften av internetanvändarna i Sverige har under de senaste fem åren inte återvunnit en enda avlagd digital enhet, och 4 av 10 saknar tillräcklig information om hur enheterna ska återvinnas miljövänligt. Nu lanserar Internetstiftelsen en ny kunskapssatsning som ska lära svenskarna mer om internets klimatpåverkan.

Internetstiftelsen vill lära svenskarna om internets klimatpåverkan och bidra till nya insikter om hur internetanvändare kan minska sina digitala miljö- och klimatavtryck. Färska siffror från rapporten ”Svenskarna och internet” visar bland annat att kunskapen är låg kring hur man ska återvinna digitala enheter miljövänligt.

– Samtidigt som digitaliseringen är en nyckel för att samhället ska lyckas med den gröna omställningen, är baksidan att våra digitala liv har en betydande miljö- och klimatpåverkan. Vi breddar därför vår folkbildningssatsning för att öka kunskapen om hur vårt internetanvändande och digitaliseringen i stort påverkar klimatavtrycket, säger Carl Piva, vd, Internetstiftelsen.

Mer än dubbelt så många tror att internet har en positiv snarare än negativ klimatpåverkan

En tredjedel av internetanvändarna tror att digitaliseringen har en övergripande positiv påverkan, vilket är mer än dubbelt så många än de som tror att den har en negativ klimatpåverkan.

– Allt vi gör på nätet påverkar miljö och klimat. I den här kunskapssatsningen har vi pratat med experter för att höja medvetenheten om digitaliseringens avtryck i stort, men också lyfta det man kan göra själv för att minska sitt avtryck, säger Björn Appelgren, folkbildningsansvarig, Internetstiftelsen.

Allt fler personer använder internet och allt fler prylar köps in och kopplas upp mot nätet. Men med ökad konsumtion växer också behovet av miljövänlig återvinning. Mer än hälften av svenskarna återvinner inte sina digitala enheter. Främsta anledningarna är att man har kvar elektroniken som reserv eller att man har personlig information lagrad på sin enhet som man inte vill ska hamna i orätta händer.

– Det finns saker man kan göra för att minska sitt miljö- och klimatavtryck. Det som har mest effekt är att köpa färre prylar, behålla dem länge och se till att återvinna dem på ett korrekt sätt, säger Björn Appelgren.

Internetstiftelsens nya kunskapssatsning erbjuder bland annat grundläggande information om hur digitaliseringen påverkar jordens naturresurser, kunskap om vilka effekter e-handel och nya konsumtionsbeteenden har på miljön, och insikter om hur digitala tjänster kan hjälpa oss att minska vår energianvändning.

Här hittar du Internetstiftelsens nya kunskapssatsning.

Faktaruta 1: Några av nätets energitjuvar

Strömmande video och videomöten

Strömmande video är den mest energikrävande aktivitet som många privatpersoner ägnar sig åt på nätet. Cirka 65 procent av världens internettrafik består av strömmande video och användningen har ökat kraftigt de senaste åren.

Molnlagring

Foton, videor och dokument som vi laddar upp till molnet drar energi eftersom de lagras i stora datahallar. Dessa konsumerar totalt mer än 200 terawattimmar årligen enligt. Många av dessa datahallar ligger i USA där en stor andel gas och olja används som energikälla.

Bitcoin och kryptovalutor

Processen för att skapa Bitcoin sker genom så kallad utvinning och innebär förenklat att man med hjälp av datorkraft löser svåra matematiska problem. Processen är resursintensiv och har fått mycket kritik. Det behövs uppskattningsvis 1 449 kWh att bryta en enda Bitcoin. Det motsvarar samma mängd energi som ett genomsnittligt hushåll i USA förbrukar på 13 år.

Generativ AI

De beräkningar som generativ AI bygger på är mycket energikrävande, både medan modellerna tränas upp och när de används. Cirka 50 GWh behövdes att träna upp språkmodellen GPT-4 – det är ungefär två procent av den energi som alla datacenter i Sverige använder på ett år.

Källhänvisningar på https://internetkunskap.se/artiklar/hallbarhet/sa-paverkar-din-internetanvandning-miljo-och-klimat

Faktaruta 2: Så tänker svenskarna om internets klimatpåverkan

• 1 av 3 tror att internet och digitaliseringen har en övervägande positiv påverkan på klimatet och miljön.
  
  
• Hälften av internetanvändarna har inte återvunnit någon av sina avlagda digitala enheter de senaste fem åren.
  
  
• Nära 4 av 10 anser inte att de har tillräcklig information om hur de ska återvinna digitala enheter för att minimera deras klimatpåverkan.
  
• De främsta anledningarna till att inte återvinna är att man vill ha kvar enheten som reserv eller att man har personlig information på enheten.
  
• Drygt var fjärde av de som inte återvunnit sina enheter vet inte hur man gör eller tycker att det är för krångligt eller tidskrävande.

Källa: svenskarnaochinternet.se

Om Internetstiftelsen

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället.

Vi ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.

Exempel på våra satsningar är start- och mötesplatsen Goto 10, rapporten Svenskarna och internet, lärresursen Digitala lektioner, konferensen Internetdagarna och mätverktyget Bredbandskollen. Vår vision är att alla i Sverige vill, vågar och kan använda internet.