Ny dokumentär kastar nytt ljus på millennieskiftets IT-bubbla

I slutet av 1990-talet slog internet igenom och de nya internetbolagen rusade på börsen. Men när bubblan sprack gick företagen och de unga entreprenörerna bakom från hyllade till syndabockar. Frågan är var det svenska it-undret hade varit idag, 20 år senare, om det inte varit för dem? Internetstiftelsen är medfinansiärer av dokumentären ”IT-bubblan som aldrig sprack”, som kastar nytt ljus på en omvälvande tid.

I filmen återser vi Jonas Birgersson, Johan Stael von Holstein och andra tongivande röster från 90-talet. Med deras berättelser och en bred dokumentation från millennieskiftet visar filmskaparen Christian Albinsson hur banbrytande internetföretag som Icon Medialab, Framfab och Spray lade grunden för den typ av företagskultur och ekonomi vi ser i Sverige idag.

90-talets svenska internetföretag kom med en ny affärslogik, platt organisationsmodell och unga visionära ledare. Möjligheterna internet skulle föra med sig var på allas läppar och de nya internetföretagen fick miljardvärderingar utan att ha gjort en krona i vinst. Upptrappningen av de finansiella spekulationerna ökade snabbt i slutet av 90-talet och fortsatte in i det nya millenniet fram till den 6 mars 2000, efter den dagen vände det.

Att det var en bubbla som sprack är ett faktum. Men att den gått till historian som en it-bubbla är missvisande. Det var en finansiell spekulationsbubbla.

– Dokumentären ger en målande bild av de första turbulenta åren med internet, och vi får höra historien direkt från några av de som var med. En fascinerande historisk brytpunkt som banade väg för dagens blomstrande tech-scen i Sverige som vi också skildrar i vår utställning på Internetmuseum, säger Björn Appelgren, projektledare på Internetstiftelsen.

90-talets it-boom lade grunden för det svenska it-undret
Internetstiftelsen har varit med och finansierat dokumentären ”IT-bubblan som aldrig sprack” och forskning från Handelshögskolan i Stockholm, som ett led i att beskriva arvet 90-talets it-boom lämnat efter sig.

– Den så ibland hånade it-boomen la grunden till något fantastiskt. Det är både spännande och viktigt att lyfta hur de erfarenheter som samlades under 1990-talets it-boom har återinvesterats in i entreprenörernas ekosystem i Sverige. Den infrastruktur, de nätverk och nya arbetssätt som växte fram under 90-talet har banat vägen för många av dagens framgångsrika svenska teknikbolag, säger Jannike Tillå, kommunikations- och affärsområdeschef på Internetstiftelsen.

Spotify, Klarna och spelbolaget King är alla exempel på företag som startades med pengar och erfarenheter som skapades under den första it-boomen. Ett arv som har tagit Sverige till den digitala världstoppen.

”IT-bubblan som aldrig sprack” visas på SVT
Dokumentären ”IT-bubblan som aldrig sprack” finns att se på SVTPlay och sänds på SVT1 på torsdag, den 25 februari.

På Internetmuseum.se, som drivs av Internetstiftelsen, finns fördjupning i form av utställningen ”Boomen, bubblan och det svenska it-undret”

För mer information
Julia Högström, Pressansvarig Internetstiftelsen
E-post: julia.hogstrom@internetstiftelsen.se
Telefon: 072-003 29 91

Faktaruta: Fem fakta om it-boomen

1. Startskottet för it-boomen var webbläsaren Netscapes börsintroduktion. En ny affärslogik växer fram där de nya företagen inte värderas på vinst utan utifrån förhoppningar om framtida vinster.

2. Plötsligt ville alla svenska företag ha en hemsida och de nya internetkonsulterna som hjälpte till med det som Spray, Framfab och Icon Medialab lockade till sig investerarna och nådde ofantliga värderingar.

3 .It-boomen bidrar till att de svenska småspararna tar klivet in på börsen. Intresset för de nya internetföretagen är stort, tidningar basunerar ut aktietips och tv gör underhållningsprogram med börstema. Många småsparare gör dock entré för sent och förlorar stora pengar i kraschen.

4. Det svenska företaget Boo.com har gått till historien som symbol för den spruckna it-bubblan. Planen var att skapa världens största e-handelsföretag för mode- och sportkläder. Men varken kunder eller teknik var mogen för e-handel och Boo.com gick i spektakulär konkurs kort efter börsnoteringen, efter att ha gjort av med 1,4 miljarder kronor.

5. Den 6 mars år 2000 spricker bubblan. På ett år går 1 500 miljarder kronor – en tredjedel av Stockholmsbörsens dåvarande värde – upp i rök. Börsraset fortsätter i över 900 dagar.

Källa: internetmuseum.se/tema/it-boomen