Världens ökande befolkning beskrivs allt oftare som ett problem som hotar vår överlevnad, något debatten om "barnskam" är ett exempel på. Men är det sant? Onsdag 5 oktober berättar forskaren Emily Klancher Merchant om hur den här bilden kom till, om hur den tjänat fossilindustrins intressen och använts i rashygieniskt syfte för att kontrollera befolkningar i fattiga länder.
I boken Integration bland unga visar forskarna med ett brett faktaunderlag att integrationen går olika snabbt på olika områden. Unga med utrikesfödda föräldrar har i genomsnitt höga amibitioner och gör goda framsteg vad gäller utbildning och inkomst. Samtidigt finns stora avstånd vad gäller sociala och kulturella aspekter.
I boken Integration bland unga visar forskarna med ett brett faktaunderlag att integrationen går olika snabbt på olika områden. Unga med utrikesfödda föräldrar har i genomsnitt höga amibitioner och gör goda framsteg vad gäller utbildning och inkomst. Samtidigt finns stora avstånd vad gäller sociala och kulturella aspekter.
Populism, extremism, organiserad kriminalitet och planetens allt mer ansträngda gränser. Välkommen till fyra samtal under Almedalen 2022 om det som kan hota vår framtid - och vad vi kan göra.
Klimatdebatten har svämmat över av identitetsmarkörer som ”eko”, ”grönt”, ”smart” och ”hållbart” men hur tänker en vetenskapligt skolad filosof om hur vi ska leva när allt står på spel? Den 24 september utkommer boken Klimat och moral - nio tankar om hettan (Natur & Kultur).
Hur upplever migranterna själva sitt nya hemland? Hur ser de på utbildning och arbete? Det är några av de frågor som ett unikt forskningsprojekt i Värmland ger svar på.
Den förväntade medellivslängden sjönk med 0,69 år för män och 0,40 år för kvinnor under 2020 jämfört med 2019, visar en ny rapport som kartlägger vilken påverkan covid-19-pandemin haft på medellivslängd och dödlighet för olika åldersgrupper och regioner i Sverige.
Nytt nummer av tidskriften Framtider ute nu! Genom historien har tekniska och sociala förändringar påverkat människans uppfattningar om tid och hennes beroende av tid – tid är temat för Framtider 2/2010.
Negativ befolkningsutveckling är ett problem i många länder och olika insatser görs för att hindra eller vända denna utveckling. Rapporten undersöker om det finns en ”dold befolkningspotential” för den svenska landsbygden. I så fall kan det innebära att utvecklingsmöjligheterna inte ser så dystra ut som de förefaller idag. Annars krävs ökade insatser för att minska problemen med avfolkningen.
Författarna Marta Szebehely och Gabrielle Meagher har undersökt argument för och emot ökade privata inslag i äldreomsorgen. Rapporten diskuterar också troliga/möjliga konsekvenser av en ökad privat finansiering av äldreomsorgen. De visar att en egen finansiering av äldreomsorgen står i konflikt med en äldreomsorg baserad på behov och lika tillgång till vård och omsorg.
Institutet för Framtidsstudier är en fristående statlig forskningsstiftelse med rötter i 1970-talet. Vi tar med vetenskapliga metoder fram kunskapsunderlag om de stora framtidsfrågorna och verkar för en offentlig framtidsdebatt. Vårt aktuella forskningsprogram omfattar fem teman som handlar om framtida generationer, demokrati för det tjugoförsta århundradet, nya teknologier och mänsklighetens framtid, diskriminering, sexism och rasism, samt jämlikhet. Hos oss ryms också sekretariatet för det globala forskarnätverket World Values Survey.
Holländargatan 13
101 31 Stockholm