Hur upplever migranterna själva sitt nya hemland? Hur ser de på utbildning och arbete? Det är några av de frågor som ett unikt forskningsprojekt i Värmland ger svar på.
Enligt svensk lag ska all offentligt finansierad vård ges efter behov, på lika villkor och med respekt för varje människas värdighet – men en ny studie visar på stora etiska brister i policydokumenten som styrt hälso- och sjukvårdens pandemiberedskap före och under pandemin.
Den förväntade medellivslängden sjönk med 0,69 år för män och 0,40 år för kvinnor under 2020 jämfört med 2019, visar en ny rapport som kartlägger vilken påverkan covid-19-pandemin haft på medellivslängd och dödlighet för olika åldersgrupper och regioner i Sverige.
Positiva resultat från experiment med basinkomst är ingen garanti för genomförande. Det menar ledande basinkomstforskare i den nya rapporten Basinkomstens nya våg, där de analyserar experiment som nyligen genomförts i Finland och Nederländerna.
Digitaliseringen förändrar område efter område av våra liv. I den annars så högteknologiska vården går det däremot förvånansvärt trögt - trots att IT skulle kunna föra med sig stora vinster i såväl skattepengar som hälsa i både vård och omsorg. Hur kommer det sig? I nya rapporten "Bortom IT. Om hälsa i en digital tid" beskrivs en ljusnande framtid men också de hotande molnen. Lansering 9 mars.
Människor har alltid rört sig över gränser för att finna trygghet och försörjning, och det finns inga tecken på att vi kommer att sluta göra det - tvärtom. Men vad betyder det för ett samhälle för Sverige dit många söker sig? För arbetsmarknaden, för demokratin, för människorna? Varmt välkommen till en heldagskonferens den 5 oktober där vi lyfter blicken och söker svar på de stora frågorna.
Fattigdomen bland barnfamiljer i Sverige är historiskt låg och extremt låg i ett internationellt perspektiv. Men skillnaderna i inkomst mellan barnfamiljer har ökat kraftigt sedan 2006 och fattigdomen koncentreras allt mer till barn vars föräldrar inte förvärvsarbetar. Det konstaterar två forskare vid Institutet för Framtidsstudier i en ny rapport, där också barn själva får komma till tals.
35 miljoner kronor till forskning om segregation på arbetsplatser och grannskap, och 3,6 miljoner kronor till forskning om konsekvenser av fattigdom i Sverige – det blev Institutet för Framtidsstudier beviljade av Riksbankens Jubileumsfond igår.
Torsdag den 25 oktober kl. 13 håller Institutet för Framtidsstudier ett seminarium om hur vi med hjälp av kunskap om sociala nätverk kan förstå bland annat varför vissa personer får jobb och inte andra - och hur vi med den kunskapen kan anpassa utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser för att sänka arbetslösheten.
Institutet för Framtidsstudier och Dialogos förlag publicerar forskningsrapporten: Frivillig barnlöshet – barnfrihet i en nordisk kontext. Idag presenteras den första vetenskapliga studien av frivillig barnlöshet i Sverige. Med utgångspunkt i studier genomförda i Sverige, Norge och Finland diskuteras frågan om barnfrihet, det vill säga frivillig barnlöshet.
I arbetsrapporten 2007:8 “Wage differences between women and men in Sweden - the impact of skill mismatch.” visar forskarna Mats Johansson och Katarina Katz att det är vanligare att kvinnor har en högre utbildning än vad som typiskt krävs för deras yrke (överutbildning), medan män i högre utsträckning än kvinnor har en lägre utbildning än vad som typiskt krävs för deras yrke (underutbildning).
Institutet för Framtidsstudier är en fristående statlig forskningsstiftelse med rötter i 1970-talet. Vi tar med vetenskapliga metoder fram kunskapsunderlag om de stora framtidsfrågorna och verkar för en offentlig framtidsdebatt. Vårt aktuella forskningsprogram omfattar fem teman som handlar om framtida generationer, demokrati för det tjugoförsta århundradet, nya teknologier och mänsklighetens framtid, diskriminering, sexism och rasism, samt jämlikhet. Hos oss ryms också sekretariatet för det globala forskarnätverket World Values Survey.
Holländargatan 13
101 31 Stockholm