"How Economics Can Save the World" - välkommen till ett samtal om en helt nyutgiven bok om hur vi kan använda kunskaper från ekonomin till att göra världen till en lyckligare, mer rättvis och hållbar plats. Deltar gör författaren Erik Angner, samt Anna Ekström, Tore Ellingsen och Gustaf Arrhenius.
Det blir allt vanligare att politiker går från politik till PR- och lobbyuppdrag. Åtskilliga återvänder också till politiken. Men inte utan att förändras. Enligt en intervjustudie av 25 politiker som roterat mellan politik och PR förändras deras värderingar i grunden. De socialiseras in i marknadens logik.
Aldrig tidigare har vi haft bättre förutsättningar att få svar på frågan om samhälleliga framsteg är möjliga. I det unika projektet International Panel on Social Progress (IPSP) förenas drygt 300 forskare från olika delar av världen för att sammanfatta svaren på ekonomiskt, politiskt och kulturellt viktiga frågor. Den 20 september presenteras en del av de första insikterna i Stockholm.
Människor har alltid rört sig över gränser för att finna trygghet och försörjning, och det finns inga tecken på att vi kommer att sluta göra det - tvärtom. Men vad betyder det för ett samhälle för Sverige dit många söker sig? För arbetsmarknaden, för demokratin, för människorna? Varmt välkommen till en heldagskonferens den 5 oktober där vi lyfter blicken och söker svar på de stora frågorna.
Why have the governments of so many nations decided to globalize their economies in the last 30 years? According to some scholars, globalization has been an undemocratic project of elites, while others argue that democracy has been an important impetus to globalization. Welcome to a research seminar with Malcolm Fairbrother from University of Bristol on September 2nd in Stockholm.
Fördrivning, uteslutning, utsugning. Vissa får allt medan andra får inget. Den kunskap och teknik vi har används alltför ofta till skada för såväl människor som miljö, och resultatet blir en värld av orättvisor så stora att ordet inte räcker för att beskriva dem. Välkommen till ett seminarium där sociologen Saskia Sassen presenterar boken "Expulsions", om den globala ekonomin och dess brutalitet.
Institutet för Framtidsstudier välkomnar våren med tjugotalet forskarseminarier med forskare från olika delar av världen. Bland de inbjudna finns bland andra Michael Macy, Bo Rothstein, Eva Mörk och Jens Krause. Kom och lär dig mer om "think-tanks", "soft power", "network gravity" och mycket mer.
Alla vill vi veta något om framtiden. Idag finns ett helt forskningsfält som på vetenskaplig grund utforskar det som skall komma, och i den nya boken ”Att utforska framtiden” berättar nu en rad forskare om hur det låter sig göras. Boken presenteras på Kulturhuset den 18 september av bland andra forskaren Joakim Palme, tidigare VD för Institutet för Framtidsstudier.
Hur mycket påverkar familjepolitiken hur din familj ser ut? Varför hänvisar vi till djur och natur när vi förklarar mänskliga beteenden? Kan en ensamstående person vara en familj? Vem tar egentligen hand om dina föräldrar på ålderns höst? Det senaste numret av Framtider dyker ner hos familjen.
De nordiska länderna är framgångsrika i att bekämpa fattigdom bland traditionella riskgrupper som äldre och barnfamiljer. Men ny forskning från Institutet för framtidsstudier visar att i de nordiska länderna är risken för fattigdom bland unga vuxna och invandrare högre än i många andra länder. Försteget i fattigdomsbekämpning i de nordiska länderna tycks inte gälla för de nya riskgrupperna.
Humanistiska kunskaper används dagligen i centrala delar av samhällslivet och behovet kommer inte att minska om vi ser till vår tids utmaningar och stora frågor. Humanisterna är många, deras antal är t ex. betydligt större än läkarnas och fyra gånger fler än socionomerna, men bilden av humanisterna är splittrad och som gemensam röst i samhället gör de sig sällan hörda.
Fattigdom och socialt utanförskap står högt upp på den politiska agendan. Den 7 december har du möjlighet att träffa redaktörerna till antologin: Det sociala utanförskapets orsaker och konsekvenser. Boken tar upp ett flertal perspektiv på frågorna, beskriver utvecklingen över tid och diskuterar möjliga åtgärder.
I den demokratiska välfärdsstaten ska alla ha tillträde till politikens arenor och arbetsmarknaden. Men visionen om delaktighet i samhället utmanas av bristande jämlikhet, intolerans och segregation. Kan makten över de egna livsvillkoren stärkas trots ojämlikhet? Vilken roll spelar tillgången till nätverk i samhället? I vilken grad har olika samhällsgrupper i praktiken tillgång till demokratin?
I en ny rapport studeras konsekvenser av skattereduktioner (RUT-avdraget) för hushållstjänstesektorn med hjälp av en landsomfattande enkätundersökning. Möjligheten att hushållstjänstemarknaden segmenteras, snarare än att en ”vit” (formell) marknad ersätter en ”svart” (informell) marknad är den bärande idén och de genomgående resultaten i rapporten.
Under de senaste hundra åren har betydelsen av goda familjeförhållanden och gott föräldraskap betonats allt mer i debatt och politik. Men vad utgör ett gott föräldraskap, och hur skapas goda mödrar och fäder? Svaret på dessa frågor förändrats under det senaste seklet. Såväl föräldraskapet självt som försöken att påverka det genomgår ständiga förändringar.
De Nordiska länderna har många likheter men skiljer sig tydligt i organisation av yrkesutbildningen på gymnasienivå. Norge och Danmark har lärlingsbaserad yrkesutbildning, Finland och Sverige primärt skolbaserad. Fr.o.m. hösten 2011 har lärlingsutbildningar införts också i Sverige. Rapporten undersöker hur väl övergången mellan skola och arbetsliv påverkas av hur yrkesutbildningen organiseras.
De senare årens katastrofer har tvingat fram betydande förändringar i svensk krisberedskap. Det går naturligtvis aldrig att vara beredd på det oväntade, men med preventiva åtgärder ökar chanserna åtminstone att hantera kommande katastrofer. Hur förberedda är vi för det oväntade men möjliga? Katastrofer och katastrofhantering är tema för tidskriften Framtider 4/2010.
Nytt nr av tidskriften Framtider! Hur kan en stat ta ut skatt på bästa sätt när nationsgränsernas betydelse minskar för handel och investeringar och när arbetskraften rör sig mellan länderna? Och hur löser vi ekvationen att efterfrågan på vård och omsorg ökar medan andelen skattebetalande svenskar i produktiv ålder samtidigt minskar? Skatter är temat för Framtider 3/2010.
Institutet för Framtidsstudier är en fristående statlig forskningsstiftelse med rötter i 1970-talet. Vi tar med vetenskapliga metoder fram kunskapsunderlag om de stora framtidsfrågorna och verkar för en offentlig framtidsdebatt. Vårt aktuella forskningsprogram omfattar fem teman som handlar om framtida generationer, demokrati för det tjugoförsta århundradet, nya teknologier och mänsklighetens framtid, diskriminering, sexism och rasism, samt jämlikhet. Hos oss ryms också sekretariatet för det globala forskarnätverket World Values Survey.
Holländargatan 13
101 31 Stockholm