Mänsklig aktivitet har ofta negativ påverkan på jordens ekosystem. Men är människan ändå i det långa loppet ekosystemens och hela biosfärens bästa – faktiskt enda – hopp? Det menar forskarna Karim Jebari och Anders Sandberg.
Vi befinner oss i ett skede i mänsklighetens historia där vi automatiserar och lämnar över vår viktigaste tillgång till maskiner: vår intelligens. Vad kan gå fel? Välkommen till ett seminarium med Olle Häggström, om fältet som har blivit känt som "AI-alignment" - att se till att AI har mål och värderingar som ligger i linje med mänsklig etik och mänsklig välfärd.
Hur är läget just nu i Nato-förhandlingarna mellan Sverige, Finland och Turkiet? Vad kan Sverige göra för att Turkiet ska godkänna Sverige som medlem? Missa inte forskarseminariet den 8 mars med Paul Levin, docent i internationella relationer och föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Mer information och anmälan via länken. Seminariet hålls på engelska.
Hur vi ska känna inför klimatförändringarna debatteras i offentligheten. I en nyligen prisad artikel analyserar forskare vid Institutet för framtidsstudier olika klimatkänslors lämplighet.
Populism, extremism, organiserad kriminalitet och planetens allt mer ansträngda gränser. Välkommen till fyra samtal under Almedalen 2022 om det som kan hota vår framtid - och vad vi kan göra.
Seminarium om punkten där konsten möter klimatkris och politik. Dör konst i moral och samhällsengagemang? Med konstnären Britta Marakatt Labba, Liljevalchs konsthalls chef Mårten Castenfors, en av skaparna av konstverket Tipping point Lars Bergström samt den politiska veteranen Gudrun Schyman.
Det uppmärksammade multikonstverket Tipping Point av konstnärsduon Bigert & Bergström visas för första gången i Stockholm den 1–19 juni. I samband med verket presenteras även en seminarieserie med internationella experter, klimatforskare och konstnärer.
Hur kommer artificiell intelligens, AI, att påverka framtidens arbetsliv? Lyssna på ett samtal mellan tre forskare: en ekonom, en filosof, och en sociolog, när de pratar om hur AI:s intåg i arbetslivet kommer att se ut. Vilka jobb och uppgifter är det som kommer att automatiseras? Vad är det som begränsar automatiseringen och hur blir arbetslivet tillsammans med de nya digitala kollegorna?
Klimatdebatten har svämmat över av identitetsmarkörer som ”eko”, ”grönt”, ”smart” och ”hållbart” men hur tänker en vetenskapligt skolad filosof om hur vi ska leva när allt står på spel? Den 24 september utkommer boken Klimat och moral - nio tankar om hettan (Natur & Kultur).
Personer som bryter mot gemensamma sociala normer finns överallt omkring oss. Det kan vara personen som pratar för högt på biblioteket eller som inte bär munskydd i kollektivtrafiken under rusningstid. Men hur reagerar den som ser en normbrytare? Det är fokuset i en ny stor internationell studie.
Hur ser en hållbar och livsbejakande stad ut år 2100? Hur rör sig människor och vad gör de i de rum som definierar staden? Vilka länkar finns mellan stad och landsbygd? Institutet för framtidsstudier, Institut d'études avancées de Paris och 2100 Fondation utlyser tävlingen Positive Future för att uppmuntra skapandet av visioner om en positiv framtid.
Immunitetspass kommer med löftet att vi sakta kan gå tillbaka till ett socialt liv och en mer normal ekonomi, men fördelarna med dem kommer att fördelas ojämnt och det är inte uppenbart att de är etiska. Det skriver Anders Herlitz, docent i praktisk filosofi och forskare vid Institutet för framtidsstudier och Nicole Hassoun, professor vid Binghamton University.
Få i världens fattiga länder kommer att nås av vaccinet mot covid-19. Dags att slopa patentreglerna för vaccinet så att billiga kopior kan börja tillverkas för att nå världens fattiga. Det skriver Anders Herlitz, forskare vid Institutet för framtidsstudier, docent i praktisk filosofi, tillsammans med andra i en debattartikel i Göteborgs Posten.
I dag, onsdag 25/9, i samband med Framtidsdagen på Nalen i Stockholm, startar Institutet för framtidsstudier ett nytt forskningscenter för studier av hur artificiell intelligens och autonoma system påverkar samhälle, beteenden och arbetsmarknad.
Nature human behaviour, en av världens mest inflytelserika samhällsvetenskapliga tidskrifter, publicerar nu en banbrytande studie av ett svenskt forskarteam som skapat en modell som kan förutsäga moralisk normförändring. "I moralfrågor rör sig världen imponerande förutsägbart", säger forskningsledaren Pontus Strimling.
Vad bör vi göra åt klimatförändringarna? Den frågan står i centrum för forskningsprojektet ”Klimatetik och framtida generationer” som tack vare ett programanslag från Riksbankens Jubileumsfond kommer att förena en rad världsledande forskare inom filosofi, statsvetenskap och ekonomi. Ett mål med projektet är att producera resultat som är praktiskt användbara för politiker och andra beslutsfattare.
Att mota klimatförändringarna kräver stora omställningar bland annat i konsumtionsmönster och matproduktion. Men kan vi förvänta oss att detta sker när klimatavtalet i Paris förutsätter att länder frivilligt ska höja sina ambitioner? Välkommen till ett seminarium där dagens trender i internationell klimatpolitik diskuteras med forskarna Johan Rockström, Åsa Persson och Göran Duus-Otterström.
Institutet för Framtidsstudier är en fristående statlig forskningsstiftelse med rötter i 1970-talet. Vi tar med vetenskapliga metoder fram kunskapsunderlag om de stora framtidsfrågorna och verkar för en offentlig framtidsdebatt. Vårt aktuella forskningsprogram omfattar fem teman som handlar om framtida generationer, demokrati för det tjugoförsta århundradet, nya teknologier och mänsklighetens framtid, diskriminering, sexism och rasism, samt jämlikhet. Hos oss ryms också sekretariatet för det globala forskarnätverket World Values Survey.
Holländargatan 13
101 31 Stockholm