Nu släpper vi rapporten "De virala experterna. Legitimitetsbaser på sociala medier i början av covid-19-pandemin", om hur innehåll som fick stor spridning på sociala medier skrevs av personer som inte tidigare var kända av vare sig allmänhet eller beslutsfattare, men med sin spridning kunde få betydelse för hur pandemin uppfattades av människor i Sverige.
När restriktioner infördes i början av pandemin antog många att unga vuxnas mentala hälsa snabbt skulle försämras. Bland annat på grund av social isolering, arbetslöshet och ekonomisk oro. Men en ny stor studie visar att varken unga vuxna från majoritetsbefolkningen eller från etniska minoriteter mådde märkbart sämre.
Enligt svensk lag ska all offentligt finansierad vård ges efter behov, på lika villkor och med respekt för varje människas värdighet – men en ny studie visar på stora etiska brister i policydokumenten som styrt hälso- och sjukvårdens pandemiberedskap före och under pandemin.
Behöver Folkhälsomyndigheten ett etikråd? Det förslaget levererade forskarna Krister Bykvist, Gustaf Arrhenius, Rebecca Stern och Folke Tersman i antologin I en tid av pandemi utgiven av ESO – Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. På det här seminaret diskuteras förslaget med Anders Tegnell (Folkhälsomyndigheten), Maja Fjaestad (Socialdepartementet) och Göran Collste (SMER).
Ju mer religiöst ett samhälle är desto större förtroende har befolkningen till vacciner. Det visar en studie som sprider ljus över varför tillit till vaccin varierar så kraftigt mellan olika länder.
Den förväntade medellivslängden sjönk med 0,69 år för män och 0,40 år för kvinnor under 2020 jämfört med 2019, visar en ny rapport som kartlägger vilken påverkan covid-19-pandemin haft på medellivslängd och dödlighet för olika åldersgrupper och regioner i Sverige.
På onsdag den 31 mars släpps rapporten Överdödlighet och dödlighet i covid-19 i Sverige under 2020 som har tagits fram av Institutet för framtidsstudier på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Samma dag klockan 14:15 presenteras rapporten online av huvudförfattaren Martin Kolk, docent i demografi och forskare vid Institutet för framtidsstudier.
Vad vet vi idag om hur det nya coronaviruset sprids? Varför agerar länder så olika på pandemin? Varför testas inte alla med symptom? Ställ dina frågor om corona direkt på vårt webbstreamade seminarium i dag, onsdag den 18 mars klockan 16:00 med Johanna Adami, epidemiolog och rektor på Sophiahemmet. Medverkar gör också Gustaf Arrhenius, vd för Institutet för framtidsstudier.
Nature human behaviour, en av världens mest inflytelserika samhällsvetenskapliga tidskrifter, publicerar nu en banbrytande studie av ett svenskt forskarteam som skapat en modell som kan förutsäga moralisk normförändring. "I moralfrågor rör sig världen imponerande förutsägbart", säger forskningsledaren Pontus Strimling.
Våldet minskar och vi bryr oss allt mer om vår egen och andras hygien. Utvecklingen har pågått i flera hundra år, men ingen har hittills kunnat förklara varför. Ny forskning publicerad i tidskriften Nature Human Behaviour visar att svaret kan ligga i vår psykologi, nämligen i benägenheten att straffa beteenden som upplevs som hotfulla.
Vad väntar runt hörnet på jobbet och i vardagen med allt fler robotar, digitala tjänster och artificiell intelligens? Helt nya möjligheter öppnar sig som kan förändra samhället i grunden. På fredag börjar en seminarieserie som blir startskottet för en unik dialog och nya utställningar om automatisering och nya logiker. Seminarieserien arrangeras tillsammans med Arbetets museum och Tekniska museet.
Planerar du aktiviteter under årets politikervecka i Almedalen? Några av våra forskare kommer att befinna sig i Visby under politikerveckan och kanske är det någon av dem som skulle passa just er aktivitet. De pratar om bland annat nya teknologier, demokrati, integration, krig och lobbying.
Digitaliseringen förändrar område efter område av våra liv. I den annars så högteknologiska vården går det däremot förvånansvärt trögt - trots att IT skulle kunna föra med sig stora vinster i såväl skattepengar som hälsa i både vård och omsorg. Hur kommer det sig? I nya rapporten "Bortom IT. Om hälsa i en digital tid" beskrivs en ljusnande framtid men också de hotande molnen. Lansering 9 mars.
Aldrig tidigare har vi haft bättre förutsättningar att få svar på frågan om samhälleliga framsteg är möjliga. I det unika projektet International Panel on Social Progress (IPSP) förenas drygt 300 forskare från olika delar av världen för att sammanfatta svaren på ekonomiskt, politiskt och kulturellt viktiga frågor. Den 20 september presenteras en del av de första insikterna i Stockholm.
På allt fler områden tar maskinerna plats jämte oss. Vad innebär det för människan, samhället och våra arbeten? Behöver vi ompröva arbetslinjen eller är robotiseringen en ny industriell revolution, som kommer att skapa många nya arbetstillfällen? Ledande experter i robotik, filosofi och ekonomi belyser robotarnas genombrott tillsammans med politiker och arbetsmarknadens parter under en heldag.
En insats måste göras för att ändra IT-systemen i vården. Och inte bara systemen, utan även regelverken och ledningarnas syn på informationsförsörjning. I rapporten När vården blir IT ges exempel på hur IT rätt använt kan möjliggöra en jämlik och preventiv vård som på riktigt kan sätta patienten i fokus.
Vad säger forskningen om vilka utmaningar samhället står inför och vad säger politikerna om hur de tänker tackla dem? På tisdag i Almedalen kommer Institutet för Framtidsstudiers vice VD Anders Ekholm fråga politiker om deras visioner. På måndagen pratar vi med forskare, politiker och arbetsmarknadens parter om hur en fungerande arbetsmarknadspolitik kan se ut.
Ny rapport ute: Staten som vän eller fiende? Individ och samhälle i svenskt 1900-tal, nr 8 i rapportserien Framtidens samhälle Författare Marika Hedin, Urban Lundberg, Jens Rydström och Mattias Tydén
Hur har den välfärdspolitik som bedrivits under många decennier bidragit till den relativt gynnsamma position som Norden har idag? Välkommen till Framtidsfokus, torsdag 18 oktober 2007, kl. 14.00-16.30. Studio 3 i Kulturhuset, Stockholm Anmälan: Via e-post: fokus@framtidsstudier.se eller fax 08-24 50 14. Senast Fredag 12 oktober
Institutet för Framtidsstudiers medverkan på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg 27-30 september. Glöm inte att besöka vårt bokbord på Internationella torget, H02:28!
Institutet för Framtidsstudier är en fristående statlig forskningsstiftelse med rötter i 1970-talet. Vi tar med vetenskapliga metoder fram kunskapsunderlag om de stora framtidsfrågorna och verkar för en offentlig framtidsdebatt. Vårt aktuella forskningsprogram omfattar fem teman som handlar om framtida generationer, demokrati för det tjugoförsta århundradet, nya teknologier och mänsklighetens framtid, diskriminering, sexism och rasism, samt jämlikhet. Hos oss ryms också sekretariatet för det globala forskarnätverket World Values Survey.
Holländargatan 13
101 31 Stockholm