"How Economics Can Save the World" - välkommen till ett samtal om en helt nyutgiven bok om hur vi kan använda kunskaper från ekonomin till att göra världen till en lyckligare, mer rättvis och hållbar plats. Deltar gör författaren Erik Angner, samt Anna Ekström, Tore Ellingsen och Gustaf Arrhenius.
Det blir allt vanligare att politiker går från politik till PR- och lobbyuppdrag. Åtskilliga återvänder också till politiken. Men inte utan att förändras. Enligt en intervjustudie av 25 politiker som roterat mellan politik och PR förändras deras värderingar i grunden. De socialiseras in i marknadens logik.
Aldrig tidigare har vi haft bättre förutsättningar att få svar på frågan om samhälleliga framsteg är möjliga. I det unika projektet International Panel on Social Progress (IPSP) förenas drygt 300 forskare från olika delar av världen för att sammanfatta svaren på ekonomiskt, politiskt och kulturellt viktiga frågor. Den 20 september presenteras en del av de första insikterna i Stockholm.
Människor har alltid rört sig över gränser för att finna trygghet och försörjning, och det finns inga tecken på att vi kommer att sluta göra det - tvärtom. Men vad betyder det för ett samhälle för Sverige dit många söker sig? För arbetsmarknaden, för demokratin, för människorna? Varmt välkommen till en heldagskonferens den 5 oktober där vi lyfter blicken och söker svar på de stora frågorna.
Why have the governments of so many nations decided to globalize their economies in the last 30 years? According to some scholars, globalization has been an undemocratic project of elites, while others argue that democracy has been an important impetus to globalization. Welcome to a research seminar with Malcolm Fairbrother from University of Bristol on September 2nd in Stockholm.
Fördrivning, uteslutning, utsugning. Vissa får allt medan andra får inget. Den kunskap och teknik vi har används alltför ofta till skada för såväl människor som miljö, och resultatet blir en värld av orättvisor så stora att ordet inte räcker för att beskriva dem. Välkommen till ett seminarium där sociologen Saskia Sassen presenterar boken "Expulsions", om den globala ekonomin och dess brutalitet.
När Eric Klinenberg började studera ensamboende förväntade han sig att finna ensamma och isolerade människor. Han hittade något helt annat. Vad är det som gör att antalet ensamboende växer och vad får det för konsekvenser för individen, för ekonomin och för stadslivet? Välkommen till seminariet "The Future of Urban Social Life" tisdag den 9 september på Armémuseum i Stockholm.
Förra året berättade forskarna Michael Osborne och Carl Benedikt Frey att så många som 47 procent av alla jobb i USA kan komma att ersättas med datorer inom de närmaste 10–20 åren. En utveckling som skulle få stora konsekvenser för arbetsmarknaden. Men hur kom de fram till att det är just revisorerna, urmakarna och modellerna som kommer att påverkas mest av automatiseringen?
Forskare vid Institutet för Framtidsstudier och Uppsala universitet har utvecklat en ny metod för att studera komplexa samhällsfenomen. Metoden gör det möjligt att ur stora mängder data, upptäcka mönster och samband som annars skulle vara svåra att hitta. Mjukvaran finns redan tillgänglig, och idag publiceras en artikel om metoden i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE.
Thomas Schelling, som 2005 tilldelades Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sin forskning om konflikt och samarbete genom spelteoretisk analys, är tillbaka i Stockholm den 7 juni. Han är då inbjuden av Institutet för Framtidsstudier för att inledningstala på årets internationella forskarkonferens för analytiska sociologer.
Finanskrisen har avslöjat ett ödesdigert fel med de ekonomiska teorier som används av ekonomiska praktiker och tillsynsmyndigheter. Felet utgörs av en övertro på dessa teoriers tillförlitlighet. Det menar den norska professorn Jon Elster, en av Nordens mest citerade samhällsforskare, och under ett seminarium den 5 juni, diskuterar han hur det här fenomenet har uppstått och vad man kan göra åt det.
Institutet för Framtidsstudier välkomnar våren med tjugotalet forskarseminarier med forskare från olika delar av världen. Bland de inbjudna finns bland andra Michael Macy, Bo Rothstein, Eva Mörk och Jens Krause. Kom och lär dig mer om "think-tanks", "soft power", "network gravity" och mycket mer.
Alla vill vi veta något om framtiden. Idag finns ett helt forskningsfält som på vetenskaplig grund utforskar det som skall komma, och i den nya boken ”Att utforska framtiden” berättar nu en rad forskare om hur det låter sig göras. Boken presenteras på Kulturhuset den 18 september av bland andra forskaren Joakim Palme, tidigare VD för Institutet för Framtidsstudier.
Hur mycket påverkar familjepolitiken hur din familj ser ut? Varför hänvisar vi till djur och natur när vi förklarar mänskliga beteenden? Kan en ensamstående person vara en familj? Vem tar egentligen hand om dina föräldrar på ålderns höst? Det senaste numret av Framtider dyker ner hos familjen.
De nordiska länderna är framgångsrika i att bekämpa fattigdom bland traditionella riskgrupper som äldre och barnfamiljer. Men ny forskning från Institutet för framtidsstudier visar att i de nordiska länderna är risken för fattigdom bland unga vuxna och invandrare högre än i många andra länder. Försteget i fattigdomsbekämpning i de nordiska länderna tycks inte gälla för de nya riskgrupperna.
Humanistiska kunskaper används dagligen i centrala delar av samhällslivet och behovet kommer inte att minska om vi ser till vår tids utmaningar och stora frågor. Humanisterna är många, deras antal är t ex. betydligt större än läkarnas och fyra gånger fler än socionomerna, men bilden av humanisterna är splittrad och som gemensam röst i samhället gör de sig sällan hörda.
Fattigdom och socialt utanförskap står högt upp på den politiska agendan. Den 7 december har du möjlighet att träffa redaktörerna till antologin: Det sociala utanförskapets orsaker och konsekvenser. Boken tar upp ett flertal perspektiv på frågorna, beskriver utvecklingen över tid och diskuterar möjliga åtgärder.
I den demokratiska välfärdsstaten ska alla ha tillträde till politikens arenor och arbetsmarknaden. Men visionen om delaktighet i samhället utmanas av bristande jämlikhet, intolerans och segregation. Kan makten över de egna livsvillkoren stärkas trots ojämlikhet? Vilken roll spelar tillgången till nätverk i samhället? I vilken grad har olika samhällsgrupper i praktiken tillgång till demokratin?
I en ny rapport studeras konsekvenser av skattereduktioner (RUT-avdraget) för hushållstjänstesektorn med hjälp av en landsomfattande enkätundersökning. Möjligheten att hushållstjänstemarknaden segmenteras, snarare än att en ”vit” (formell) marknad ersätter en ”svart” (informell) marknad är den bärande idén och de genomgående resultaten i rapporten.
Under de senaste hundra åren har betydelsen av goda familjeförhållanden och gott föräldraskap betonats allt mer i debatt och politik. Men vad utgör ett gott föräldraskap, och hur skapas goda mödrar och fäder? Svaret på dessa frågor förändrats under det senaste seklet. Såväl föräldraskapet självt som försöken att påverka det genomgår ständiga förändringar.
Institutet för Framtidsstudier är en fristående statlig forskningsstiftelse med rötter i 1970-talet. Vi tar med vetenskapliga metoder fram kunskapsunderlag om de stora framtidsfrågorna och verkar för en offentlig framtidsdebatt. Vårt aktuella forskningsprogram omfattar fem teman som handlar om framtida generationer, demokrati för det tjugoförsta århundradet, nya teknologier och mänsklighetens framtid, diskriminering, sexism och rasism, samt jämlikhet. Hos oss ryms också sekretariatet för det globala forskarnätverket World Values Survey.
Holländargatan 13
101 31 Stockholm