I en tid av polarisering och faktaresistens blir demokratiska forum för spridning och diskussion av forskningsresultat allt viktigare. Nu utvecklas en ny metod för medborgardialog, och första steget tas i USA, en plats där den politiska polariseringen är kanske som mest oroväckande.
Ungefär 150 meningsfulla sociala kontakter, fler än så klarar människan inte av. Det så kallade ”Dunbars tal”, en idé från antropologin om en maxgräns för människans sociala förmåga har länge betraktats som en sanning. En ny studie visar dock att Dunbars tal inte stämmer.
Våldet minskar och vi bryr oss allt mer om vår egen och andras hygien. Utvecklingen har pågått i flera hundra år, men ingen har hittills kunnat förklara varför. Ny forskning publicerad i tidskriften Nature Human Behaviour visar att svaret kan ligga i vår psykologi, nämligen i benägenheten att straffa beteenden som upplevs som hotfulla.
Med hjälp av teknik kan vi förändra våra kroppar, våra förmågor och vår moral. Det kallas "human enhancement" eller mänsklig förbättring. Men var går gränserna och var BÖR de gå? Lyssna på en intervju med Karim Jebari som berättar om sin doktorsavhandling på ämnet, om självlysande fiskar, förmågan att återuppväcka utdöda arter och om människan som en schimpans med kalashnikov.
När Eric Klinenberg började studera ensamboende förväntade han sig att finna ensamma och isolerade människor. Han hittade något helt annat. Vad är det som gör att antalet ensamboende växer och vad får det för konsekvenser för individen, för ekonomin och för stadslivet? Välkommen till seminariet "The Future of Urban Social Life" tisdag den 9 september på Armémuseum i Stockholm.
Det är inte kvaliteten på föreställningen som styr mängden applåder den får, utan vår rädsla för att göra fel. Det säger resultaten av en studie gjord av forskare vid Institutet för Framtidsstudier. Beteendet är ett resultat av så kallad social smitta och resultaten kan användas för att studera och förutse en hel rad andra gruppbeteenden, bland annat upplopp och trender på Twitter.
Thomas Schelling, som 2005 tilldelades Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sin forskning om konflikt och samarbete genom spelteoretisk analys, är tillbaka i Stockholm den 7 juni. Han är då inbjuden av Institutet för Framtidsstudier för att inledningstala på årets internationella forskarkonferens för analytiska sociologer.
Fattar en grupp smartare beslut än en individ? Hur kan ledarskap stoppa masspanik? Det här är frågor som Jens Krause, professor i beteendeekologi och känd för sina studier av kollektivt tänkande och kollektivt beteende studerar. Fredag den 19 april kommer han till Institutet för Framtidsstudier för att berätta om sin forskning. Välkommen att delta!
Institutet för Framtidsstudier är en fristående statlig forskningsstiftelse med rötter i 1970-talet. Vi tar med vetenskapliga metoder fram kunskapsunderlag om de stora framtidsfrågorna och verkar för en offentlig framtidsdebatt. Vårt aktuella forskningsprogram omfattar fem teman som handlar om framtida generationer, demokrati för det tjugoförsta århundradet, nya teknologier och mänsklighetens framtid, diskriminering, sexism och rasism, samt jämlikhet. Hos oss ryms också sekretariatet för det globala forskarnätverket World Values Survey.
Holländargatan 13
101 31 Stockholm