Inte försämrad mental hälsa hos unga vuxna i pandemins inledning

När restriktioner infördes i början av pandemin antog många att unga vuxnas mentala hälsa snabbt skulle försämras. Bland annat på grund av social isolering, arbetslöshet och ekonomisk oro. Men en ny stor studie visar att varken unga vuxna från majoritetsbefolkningen eller från etniska minoriteter mådde märkbart sämre.

I studien följdes över 3000 unga vuxna i Tyskland från när de var 17 tills de var 25 år gamla. Forskarna samlade in information om självrapporterade psykosomatiska besvär, ångest, depression och livstillfredställelse vid tre olika tidpunkter. Två före pandemin och en under pandemins inledning i april-maj 2020. I genomsnitt mådde unga vuxna bättre i pandemins inledning än vid mätningen två år tidigare när de var cirka 23 år gamla.

– Utmaningarna som pandemin medförde i början betydde inte utbredd och drastisk försämrad mentala hälsa, säger Stephanie Plenty, docent i sociologi och forskare vid Institutet för framtidsstudier, en av forskarna bakom studien.

En huvudfråga i studien var att undersöka om unga vuxna från etniska minoriteter hade drabbats hårdare än jämnåriga från majoritetsbefolkningen. Över lag såg mönstren väldigt lika ut, dock med några viktiga skillnader. Till exempel upplevde en stor andel unga vuxna med ursprung i Asien ökad etnisk diskriminering, och fler av de unga vuxna med ursprung i Asien, Turkiet, Mellanöstern och Afrika upplevde ökad hälsorelaterad oro jämfört med unga från majoritetsbefolkningen.

– Bland de här såg vi svagare förbättringar i mental hälsa än hos majoritetsbefolkningen. Om stressen kopplad till diskriminering och oro fortsatt under pandemins gång finns risken att deras mentala hälsa försämrats. Det kan innebära ojämlikheter i mental hälsa mellan unga från minoritetsgrupper och majoritetsbefolkningen, säger Stephanie Plenty.

Resultatet att de flesta unga vuxna inte mådde märkbart sämre utmanar flera tidigare studier som pekat på nedgångar i mental hälsa i pandemins inledning. Många av de tidigare studierna har dock baserats på mindre och icke-representativa urval och inte följt unga från innan pandemin började.

– Till exempel har man bara undersökt unga som svarat på en annons online, unga som var i kontakt med sjukvården eller hjälporganisationer, enbart studenter eller bara mätt vid en tidpunkt. Det riskerar att ge en sned bild av unga vuxna i stort, säger Stephanie Plenty.

Egentligen är resultaten inte så överraskande när man tar hänsyn till hur den mentala hälsan brukar se ut vid olika åldrar enligt Stephanie Plenty.

– Generellt mår yngre 20-åringar sämre än äldre 20-åringar. Efter en nedgång under tonårsperioden tenderar den mentala hälsan i snitt att börja förbättras när man blir lite äldre som ung vuxen, säger Stephanie Plenty.

En annan förklaring till resultaten kan vara att pandemin gav många unga ett välbehövligt avbrott.

– Livet är ofta ansträngande i den här åldern. Unga vuxna ska etablera sig på arbetsmarknaden, hitta bostad och de inleder mer seriösa romantiska förhållanden vilket ofta upplevs som stressigt. I början kan pandemin ha givit en del respondenter en tillfällig känsla att de kunde varva ner lite, säger Stephanie Plenty.

Medan studiens resultat på många sätt kan tolkas positivt pekar den också på ett antal faror. Till exempel att stressfaktorer relaterade till pandemin såsom oro för ekonomin, oro för hälsan, ökad diskriminering samt direkt kontakt med covid-19 är kopplade till nedgångar i mental hälsa.

– Pandemirelaterade stressfaktorer kan ha förvärrats under pandemins gång. Därför behövs strategier för att hjälpa unga vuxna som upplevt till exempel ihållande oro över sin ekonomi eller hälsa att komma ut ur pandemin positivt. Resultaten lyfter också fram etnisk diskriminering och ökade hälsoproblem som unga vuxna från vissa minoritetsgrupper möter, så vi behöver följa pandemins fortsatta inverkan, säger Stephanie Plenty.

Studien “Changes in young adults’ mental well-being before and during the early stage of the COVID-19 pandemic: disparities between ethnic groups in Germany” är publicerad (open access) i den vetenskapliga tidskriften Child and Adolescent Psychiatry and Mental Health.

Kontakt
Stephanie Plenty, 073 932 45 20, stephanie.plenty@iffs.se