Dansen tar tillvara barns och ungas genuina behov av lek och rörelse

Den nysläppta Generation Pep-rapporten från 3 april bekräftar att samhället står inför stora utmaningar i att nå de folkhälsopolitiska målen. Vi är tacksamma att Generation Pep belyser de negativa konsekvenserna av inaktivitet bland barn och unga och vill nu samtidigt lyfta fram dansens betydelse för folkhälsan.

Rapporten visar att flickor rör sig mindre än pojkar och tonåringar mindre än yngre barn. Det finns stora socioekonomiska skillnader och andelen föreningsaktiva avtar redan efter nioårsåldern. Stillasittandet ökar och sex av tio tonåringar spenderar tre timmar eller mer per dag sittandes framför en skärm utanför lektionstid.

Långt innan barnet uttrycker sig på annat sätt uttrycker det sig med sin kropp. I dansen tar man tillvara barns och ungas genuina behov av lek och rörelse. Att dansa är icke-verbal kommunikation. Rapporter visar faran med att vi inte ser vidden av samhällskonsekvenserna när vi slutar att röra på oss. Känsloreglering och kognitioner avtar när vi stelnar till. Känslor, tankar och rörelser är sammanlänkade och utan denna viktiga känsloavläsning slutar vi kunna avläsa våra medmänniskor. Vi blir mindre inkännande och förlorar förmågan att känna empati.

• Dans är fysisk aktivitet som kan varieras mycket och som stärker motorik, känsloreglering och kroppsmedvetenhet
• Dans ger barn och ungdomar möjlighet att gestalta och ge form åt inre bilder och känslor, både som individ och i grupp
• Dans är glädje! Det är roligt att dansa!
• Dans ger barn och ungdomar stärkt självkänsla och uppfattning om kroppsgränser
• Dans överbryggar gränser mellan människor, länder och kulturer. Att dansa varandras danser är att ta del av varandras kulturer och skapar förståelse och delaktighet

Skolan når alla barn. Nu ökar intresset för dans i skolan från förskola, grundskola och gymnasium. Vi skapar möten i dans mellan urfolk, nyanlända och barn och unga från majoritetssamhället i glesbygd, förort eller storstad. Idag har över 100 kommuner dans på skolschemat under ledning av professionella danslärare. Allt börjar med kroppen och efter #MeToo-uppropen hjälper vi skolor att arbeta med värdegrund och samtyckeskultur med utgångspunkt i dansen.

Institutet Dans i skolan inspirerar, forskar och sprider kunskap så att alla elever ska få möta dansen som uttrycksform i skolan. Utbildnings- kultur- och hälsopolitiska insatser samverkar. I samband med Generation Peps rapport som visar oroväckande siffror på att barn och unga är inaktiva vill vi lyfta dansens roll för folkhälsan i hela Sverige.

För att kunna vända den negativa utvecklingen måste Generation Pep, Institutet Dans i skolan och andra aktörer samla alla sina krafter och resurser för barns och ungas hälsa.

Dansen har stor betydelse för barn och unga när det gäller att stärka den egna identiteten, våga ta plats i samhället och mötas över språkgränserna. 

Vår vision är dans i skolan för alla! Dansen är en nyckel till barns och ungas rörelse.

Cecilia Björklund Dahlgren, professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet och verksamhetschef för Institutet Dans i skolan samt ledamot i Institutet Dans i skolans vetenskapliga råd
Eva Bojner Horwitz, professor i musik och hälsa vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, kulturhälsoforskare vid KI samt ledamot i Institutet Dans i skolans vetenskapliga råd
Anna Lindqvist, fil. dr i Pedagogiskt arbete och universitetslektor vid Umeå universitet. Ledamot i Institutet Dans i skolans styrelse samt i dess vetenskapliga råd
Björn Sprängare, ordförande, Institutet Dans i skolans styrelse