Statskontorets rapport om Migrationsverket granskad av jurister

Referat och annan dokumentation från seminariet finns här.

Så kom den då äntligen, den efterlängtade granskningen av rättssäkerheten vid Migrationsverket. Statskontorets rapport fick namnet "Många öar små", syftande på att varje enhet kanske jobbar rättssäkert, men att det inte finns någon samsyn mellan de olika enheterna.

Rättsosäkerhet i Migrationsverkets asylbedömningar har länge uppmärksammats av civilsamhällets organisationer. En av omslagsbilderna till Den onödiga flyktingkrisen föreställer en tombola märkt med "Migrationsverket" omgiven av skuggfigurer. Förutsägbarheten i asylärenden är mycket låg. Utgången är beroende inte bara av den asylsökandes berättarförmåga, utan även av vilket kontor som sköter ärendet, vilken handläggare hen fått, vilken advokat, vilken domare, vilka nämndemän.

Det har dock hittills varit svårt att få gehör hos politiker och myndigheter. I våras tog Miljöpartiet tillsammans med de tre frivilligorganisationerna FARR, RFSL och CRD initiativ till att planera ett riksdagsseminarium direkt efter det att rapporten släpptes, utan att ännu veta vad rapporten skulle innehålla. Den 16 oktober ägde seminariet rum i riksdagens förstakammarsal.

I rapporten återges en del av de observationer som civilsamhället gjort: att olikheten mellan de olika kontoren/regionerna är stora, med stora brister i kvaliteten av asylbedömningar. Dessutom framkom att befintlig organisation medför att Migrationsverkets ledning inte får kunskap om dessa brister. Rapportförfattarna förordar förbättrad intern kvalitetsutvärdering framför inrättandet av en kontrollmyndighet.

Utredningen har inte haft möjlighet att granska enskilda beslut. De rekommenderar att bifallsbeslut följs upp bättre än nu. Men felaktiga avslagsbeslut kan ha katastrofala effekter för individer, jämfört med felaktiga bifallsbeslut. Den så kallade oskuldspresumtionen (in dubio mitius, hellre fria än fälla) är lagfäst i Sverige då Europakonventionen gäller som svensk lag. Det är därför betydligt viktigare att granska avslagsbeslut än att granska bifallsbeslut.

Motivet som Statskontoret anger är att nästan alla avslagsbeslut går vidare till migrationsdomstol och därför är garanterade en rättssäker bedömning. Men vi vet att även undermåliga utredningar kan accepteras av domstolen utan vidare analys. Det har förekommit att domstolen hänvisat till att en fråga redan är utredd hos Migrationsverket och därför inte behöver utredas igen hos domstolen - ett cirkelbevis. Vi måste därför kräva att Migrationsverkets utredningar är rättssäkra till 99,9 procent.

Vid riksdagsseminariet presenterade Statskontoret sin rapport. Tre jurister, specialiserade på asylrätt, bidrog med sina erfarenheter: advokat Ruth Nordström, Människorättsadvokaterna, Aino Gröndahl från RFSL och advokat Karin Gyllenring från Asylbyrån. Moderator var Louise Dane från Asylrättscentrum, som drivs av Svenska kyrkan m.fl.

Juristerna pekade på att enhetlighet inte är tillräckligt för att säkra rättssäkra processer och gav utförliga exempel på uppenbar rättsosäkerhet vad gäller konvertiter, HBTQI-personer och andra personer. Deras redogörelser, tillsammans med alla de exempel på rättsvidrigt hanterande som civilsamhället bidrog med, visade på nödvändigheten av att inte stanna vid den övergripande översyn som Statskontoret gjort, utan också analysera ärenden i detalj.

Representanterna från Migrationsverkets rättsavdelning välkomnade rapporten. Nuvarande modell för uppföljning ger inte ledningen tillräckligt underlag för att säkerställa hög rättslig kvalitet när det gäller asylärenden. En ny modell har tagits fram och prövas nu.

Representanterna för Institutet för mänskliga rättigheter och UNHCR påpekade bland annat vikten av att Migrationsverket får tillräckliga resurser för att fullgöra sitt uppdrag på ett rättssäkert sätt.

De två riksdagsledamöterna från Miljöpartiet respektive Moderaterna hade naturligtvis en del motsatta åsikter, men båda var eniga om att rättssäkerheten i asylbedömningarna, inklusive i domstolarna, är viktig.

Finns det en vilja att höja asylutredningarnas kvalitet? Dagens Arena 17.10.2024

Läs mer

Rättssäkerheten vid Migrationsverket. Dokumentation från riksdagsseminarium 16 oktober 2024.

Litteraturlista om rätts(o)säkerheten i asylprocessen 16 oktober 2024 Utvalt material om rättsosäkerheten i asylprocessen.

Rätts(o)säkerheten i asylbedömningar är en rapport som togs fram som ett hjälpmedel för Statskontoret. Här redogör vi för ett antal brister vi uppmärksammat i asylutredningar. Bland annat bryter Migrationsverket mot sina egna riktlinjer genom att inte göra sammanvägda eller framåtsyftande bedömningar. Samma asylskäl kan få olika bedömningar, men beslut rörande olika personer kan vara likalydande. När barn skrivs upp i ålder, baserat på en icke vetenskapligt belagd metod för åldersbestämning, betraktas barnet som mindre trovärdigt. Dessa och andra brister i rättssäkerheten nämns inte i Statskontorets rapport.

Media äger rätt att återge text och bild med angivande av författare och fotograf (Ingrid Eckerman) samt källa.

Bidra till våra pressmeddelanden!

Moderator Louise Dane och Annika Hirvonen (MP). Foto Ingrid Eckerman

Magnus Resare (M) och Annika Hirovnen (MP). Foto Ingrid Eckerman

Moderator Louise Dane och panelen. I bakgrunden del av konstverket 17 000 (se www.se). Foto Ingrid Eckerman.