Redaktören hoppas på ett bättre 2024!

Vill du fortsätta få dessa pressmeddelanden? Bidra gärna till finansieringen genom att skicka en slant till Ingrid Eckerman, Swish 070 557 31 93 (skriv "press"). Kanske vill du bli månadsgivare? Skicka din e-adress till ingrid.eckerman@gmail.com.

Nu är det dags att se tillbaka på året som gått.

Nya självmord

För mig personligen har det varit lugnare än tidigare år. Anledningen är nog att hotet om tvångsdeportation till Afghanistan inte har hängt över ungdomarnas huvuden sedan sommaren 2021. Trots att vi i början av året hade många självmord bland de ensamkommande ungdomarna så har desperationen bland dem som tagit kontakt inte varit lika stor som 2017. Ett av självmorden anmäldes till JO.

Hälften av de ensamkommande afghanerna får avslag

Sedan december 2022 får i princip alla kvinnor och flickor uppehållstillstånd. Men av männen är det bara cirka 50 %. Å andra sidan ändrar migrationsdomstolen beslutet betydligt oftare än tidigare – 13 % i stället för 3-4 %.

När vi granskade 20 avslagsbeslut fann vi att Migrationsverket i hög grad kopierade och klistrade sina motiveringar. Vi ser också att kraven på de asylsökande har ökat. Att beskriva hur man som tonåring utvecklats till den person man är idag skulle nog inte många svenskfödda klara.

Samtidigt får jag ta del av ett beslut från migrationsdomstolen i Göteborg. Alla skäl man i de 20 avslagen lagt åt sidan, ett och ett, lägger man här samman i vågskålen för skyddsbehov:

”Samtliga åberopade skäl ska även värderas tillsammans och med beaktande av vad som i övrigt är känt om den sökandes personliga situation och förhållandena i dennes hemland. … Vid en samlad bedömning, där det särskilt beaktas att A vistats i Sverige under delar av sina formativa år och under åtta års tid och därvid anpassat sig i hög grad till svenska förhållanden, värderingar och beteenden, att han har slutat praktisera islam, att han är hazar och att han kommer från landsbygden, anser migrationsdomstolen att han förmått göra sannolikt att han i hemlandet kommer att uppmärksammas som avvikande av sin omgivning på ett sådant sätt att han riskerar att utsättas för förföljelse på grund av tillskriven religiös och politisk uppfattning.”

Asylprocessen fortfarande ett lotteri

Ovanstående är ytterligare en bekräftelse på att asylprocessen är ett lotteri, beroende på vilken handläggare, beslutsfattare, ombud, domare och vilka nämndemän man får.

Enligt Tidöavtalet ska ”rättssäkerheten i asylprocessen ses över, bland annat för hbtqi-personer och konvertiter”. En utredning är tillsatt.

Nu arbetar vi med en rapport om de viktigaste faktorerna vi ser när det gäller rättsosäkerheten i asylprocesserna. Det blir en komprimerad och uppdaterad version av boken Den onödiga flyktingkrisen – rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015 – 2021 som kom ut hösten 2021. Jag räknar med att skicka denna rapport till utredningen under januari månad. Den kommer också att ligga till grund för en ny JO-anmälan.

De flesta ”unga vuxna” från 2015 som nu söker asyl tillhör någon av tre kategorier: De som hållit sig undan i fyra år sedan första avslaget; de som pluggat och fått fast anställning enligt gymnasielagen men som inte uppfyller alla krav; samt de som erkändes som barn när de fick sina beslut och sedan får utvisningsbesked när de fyller 18 år. Nu tillkommer de i olika åldrar som fått uppehållstillstånd för arbete, men där lönen inte räcker till.

Stöttepelaren – stödförening för ensamkommande barn och ungdomar

Detta är det fullständiga namnet på Stöttepelaren, som samlar in pengar för dela ut som bidrag till mat och i bästa fall kollektivtransportkort till dem som inte på något sätt får samhällets stöd.

Man skulle kunna tro att behoven minskar nu när ett antal papperslösa fått asyl, och andra har rest vidare till Frankrike. Men så är inte fallet. I stället fylls det på med nya personer. En del har skickats tillbaka från Frankrike eller Tyskland, som "dublinärenden". Andra har fått avslag på gymnasielagen och därefter på sin asylansökan. Det handlar om unga människor som inte fick möjligheten att etablera sig i Sverige. De får nu ett busskort och 500 kr i matbidrag varje månad.

Vi efterlyser fler bidragsgivare! Bli gärna månadsgivare! Swish 123 583 19 04. Bankgiro 5228-2381. Bankkonto SEB 5368 11 065 76 för månadsgivare.

Ny ström till Frankrike

De senaste åren har en ny liten ström av afghaner rest framför allt till Frankrike, men även till Tyskland, där chanserna att få uppehållstillstånd är mycket större.

I Frankrike finns en svensk-fransk-afghansk förening De svensktalande migranternas vänner i Frankrike. Här finns information på svenska, dari och franska.

Många av dem vill tillbaka till Sverige som de tycker är deras nya hemland. Kanske det kan gå när de kan betraktas som "varaktigt boende" i Frankrike.

Nya rapporter

SCB:s rapport, där man konstaterar att det gått bra för merparten av de ensamkommande ungdomarna från 2015, har väckt både positiv och negativ uppmärksamhet. Den ifrågasattes bland annat från SD-håll.

PACE, Europarådets parlamentariska församling, har uttalat att alla deportationer till Afghanistan ska stoppas, och att de asylsökande ska få rimliga levnadsvillkor. De svenska representanterna lade ner sina röster.

Flera rapporter, inklusive från EUAA, EU:s flyktingråd, har påpekat hazarernas utsatta situation i Afghanistan. Detta är något som Migrationsverket inte brukar ta hänsyn till.

Tvångsdeportationer

Sedan sommaren 2021 har inga deportationer till Afghanistan ägt rum. Migrationsverket har nu hittat en rutt över Azerbadjan som man hänvisar till för dem som vill resa frivilligt. Man har också hittat ett sätt för att dessa personer ska kunna få återresebidraget på 30 000 kr. Men intresset för frivilligt återvändande verkar svagt. Fram till den 1 december hade två personer rest till hemlandet med hjälp av Migrationsverket (frivilligt?) och en med hjälp av polisen.

En person har dömts till fängelsestraff och därefter utvisning. Han har nu setat i förvaret i ett år, och det går inte att förutse hur länge han kommer att vara där. Han beskriver målande skillnaden mellan fängelset, med sysselsättning, utbildning mm, och förvaret, som bara är förvaring. Trots detta föredrar han den ”säkra” tillvaron i svenskt förvar i stället för en mycket osäker tillvaro på gatorna i Afghanistan.

Tidöavtalet och demokrati

”Det är helheten som oroar” heter Civil Rights Defenders (CRD) uppföljningsrapport av Tidöavtalet efter ett år. Så är det.

Jag utmanades av CRD:s slogan ”Backa demokratin!” och bestämde mig för att undersöka om demokratin verkligen är hotad. Jag blev snabbt övertygad om att så verkligen är fallet.

På hemsidan Tidöavtalet – ett hot mot demokratin samlar jag länkar dels till propositioner, regleringsbrev, utredningar och uttalanden från Tidö-partierna, dels till debattartiklar, rapporter mm. De är för närvarande uppdelade i 26 olika sektorer av samhället.

En artikel skiljer sig från mängden: Angiverisamhället. När jag tryckte ut den som pdf för att skicka till utredningen blev den 23 sidor lång.

Även artikeln om civilsamhälletär imponerande med alla uttalanden från civilsamhällets olika organisationer. Ändå ska man komma ihåg att den här hemsidan alltid kommer att vara ofullständig. Det produceras enormt mycket material, både från regeringen och från media.

Enligt en rapport från Birgitta Göransson, Skyddsvärnet i Göteborg, bryter Tidöavtalet mot barnkonventionen på 13 olika artiklar.

Aktiviteterna fortsätter

Under året har det ägt rum demonstrationer mot Tidöavtalet och mot angiverilagen, mot talibanernas behandling av flickor och mot Sveriges migrationspolitik. Varje vecka demonstreras det på Riksbron i Stockholm och Gustav Adolfs torg i Göteborg. Den 20 januari äger en demonstration rum på Medborgarplatsen, Stockholm.

Flera seminarier har ägt rum: Om Tidöavtalet och om rätten till vård. Göteborgs domkyrka ordnar ett seminarium 9 januari.

Att nå ut med budskapet

Dessa pressmeddelanden har skickats ut med oregelbundna intervall sedan hösten 2016. Min ekonomi sedan jag avslutade mitt extraknäck tillåter mig inte att betala hela kostnaden. Nu har jag via crowdfunding försäkrat mig om att kunna betala för tjänsten under åtminstone ett år till.

De flesta pressmeddelanden läggs även ut på hemsidan för Stoppa utvisningarna till Afghanistan! Där finns också mycken annan information.

Slutligen har jag blivit krönikör i magasinet Konkret. Där har jag blivit ombedd att bevaka migrationsfrågor. Kanske blir det fler debattartiklar även i Rörelsen.

Jag hoppas att vi kan få ett mindre polariserat och mer mänskligt 2024!

Ingrid Eckerman, redaktör för Stoppa utvisningarna till Afghanistan!

Media äger rätt att återge hela eller delar av texten, med angivande av författaren och källa.