Ännu ett hemskt dåd mot kvinnor i Afghanistan

Med bestörtning läser vi om det senaste dådet mot afghanska kvinnor: En självmordsbombare tog sig kl 7.30 på fredagsmorgonen in i aulan på ett universitet i det hazaradominerade västra Kabul. Där satt flera hundra studenter och kämpade med inträdesprovet till universitetet. En bomb sprängdes - och minst 23 studenter dog, de flesta kvinnliga. Minst lika många till skadades. 

Än har ingen grupp tagit på sig ansvaret för dådet. Men misstankarna faller genast på IS-Kh, en grupp som tycker att talibanerna är alltför milda mot avfällingar från sunniislam. IS-Kh har stått för flera av de attacker som sedan i våras riktats mot shiamuslimska hazarer och andra religiösa minoriteter i Afghanistan. 

Säkerhetssituationen i Afghanistan förbättrades efter talibanernas övertagande i augusti 2021. Bombningar och attacker från och mot de utländska styrkorna upphörde utanför de stora städerna. I Kabul däremot försämrades säkerheten när de utländska vaktbolagen lämnade staden och talibansoldater skulle upprätthålla de stränga restriktionerna, som i första hand gäller kvinnor.  

Under senaste halvåret har dock situationen försämrats kraftigt. 

Kvinnor i Afghanistan drabbas betydligt hårdare än kvinnorna i Iran. Om de inte dolt sin kropp eller sitt ansikte tillräckligt väl kan de piskas för att sedan visas upp för allmänheten som avskräckande exempel. I flickskolor bär elever och lärare niqab hela tiden av rädsla för att kontrollerande talibaner ska dyka upp oannonserat. Även män piskas om de inte infinner sig till bönestunderna i moskén.

Att talibanerna gjort utfästelser att hazarerna ska skyddas ligger bakom en del av de avslag som Migrationsverket gett asylsökande afghaner. Men talibanerna kan inte skydda hazarerna, vare sig från sig själva eller från t.ex. IS-Kh. Talibanernas förföljelse av hazarerna har nu tagit sig sådana proportioner att det i flera rapporter talas om folkmord. Därtill kommer IS-Kh:s riktade attacker mot icke-sunnimuslimer, särskilt de shiamuslimska hazarerna. 

Samtidigt ökar attackerna från andra grupper. Ett antal högt uppsatta sunnimuslimska ledare har mördats i olika delar av landet. Amerikanerna hittade och sköt en al-Qaida-ledare i ett nybyggt hus i Kabuls diplomatkvarter. Nationella motståndsfronten har gjort uppror i norra Afghanistan, med svår vedergällning från talibanerna som följd. Risken för fullskaligt inbördeskrig ökar successivt. 

Parallellt försämras den humanitära krisen på grund av torkan, som följde på översvämningarna, och den tvärstoppade ekonomin när talibanerna tog makten. Svält ökar, sjukvården kollapsar när personalen inte får betalt, infektioner ökar, mödra- och spädbarnsdödligheten ökar. 

Exakt hur situationen ser ut är svårt att veta. Talibanerna har stängt ner media och försvårar journalisternas arbete. Det troliga är att vi endast nås av en del information, och att problemen är många gånger större än vad vi får reda på.

Åtskilliga organisationer har nu skrivit rapporter om situationen i Afghanistan. Bland annat har USA:s förintelsemuseum uttalat sig om risken för folkmord på hazarer. Många internationella organisationer uttalar också att i dagens läge är det inte rimligt att utvisa till Afghanistan. 

I Sverige fortsätter Migrationsverket dock att ge avslag till asylsökande afghanska medborgare. Av dem som sökt ny prövning har hälften fått avslag, och av dem som sökt asyl för första eller andra gången får en tredjedel avslag. 

Inga tvångsutvisningar till Afghanistan äger rum då det inte finns någon mottagande myndighet. Så länge Sverige inte har erkänt talibanernas regering är det svårt att se att någon sådan myndighet skulle kunna upprättas.

I dag finns uppskattningsvis 6 000 afghanska medborgare utan uppehållstillstånd i Sverige. Det är alla åldrar: från barn födda i Sverige till medelålders personer. De flesta har varit här i omkring sju år. De får inte arbeta. Barnfamiljerna får viss ersättning från Migrationsverket (halverad för de vuxna familjemedlemmarna) och lever en bit under existensminimum. 

Rent generellt används motiveringen "du anses kunna anpassa dig till hemlandets lokala kulturella seder och bruk". Det är alltså talibanernas seder och bruk som gäller. Kvinnorna ska acceptera att stanna hemma och att ha sällskap av en manlig släkting och bära burka vid nödvändiga vistelser utanför hemmet. Flickorna ska acceptera att sluta skolan vid 12 års ålder och då stanna inom hemmets väggar. Släktingar, grannskapet eller familjens ekonomiska situation kan göra att hon då tvingas gifta sig med en vuxen man. De manliga familjemedlemmarna ska dels gå i moskén, bära skägg och afghanska kläder, dels kontrollera att de kvinnliga sköter sig - annars kan de själva straffas. 

Många av de 6 000 är hazarer, men Migrationsverket anser inte att de har något speciellt skyddsbehov.

LÄS MER

Civilsamhällets landrapport om Afghanistan sommaren 2022 https://stoppautvisningarna.bl...

At least 23 dead after suicide bomb blast at educational center in Kabul  CNN 30.9.2022  https://edition.cnn.com/2022/0... 

Migrationsverket tror på talibanernas löfte att skydda hazarerna  11.5.2022 https://stoppautvisningarna.bl... 

Statistik från Migrationsverket: Skyddssökande från Afghanistan  7.9.2022 https://stoppautvisningarna.bl...

Talibanernas meritlista under ett år  Från Hasht-e-Subh  2.9.2022 https://stoppautvisningarna.bl...

Media äger rätt att återge texten med angivande av författaren Ingrid Eckerman och källan.