Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har publicerat nya rekommendationer för att motverka mutor i internationella affärstransaktioner. De innehåller bland annat uppdaterade riktlinjer för företags complianceprogram och ett nytt fokus på mottagaren av mutor.
Anders Kompass har arbetat med utvecklingsfrågor i stort sett hela sitt yrkesverksamma liv. År 2014 fick han stor uppmärksamhet efter att ha rapporterat om sexuella övergrepp mot barn i Centralafrikanska republiken, utförda av FN-utsända soldater. För IMM berättar han om vad som fick honom att våga rapportera, om vikten av sunda organisationskulturer och om kopplingen mellan korruption och MR.
Att veta hur man ska agera i situationer som rör förmåner eller etiska dilemman är inte alltid helt enkelt. Utbildning och diskussioner behövs på arbetsplatsen för att anställda ska kunna känna trygghet i att hantera situationer på rätt sätt. För att hjälpa verksamheter med detta lanserar Institutet Mot Mutor (IMM) idag en dilemmasamling med fokus på antikorruption.
Sverige har endast åtgärdat två av femton rekommendationer för att motverka korruption på ett fullgott sätt. Det framgår i ny rapport som GRECO (Group of States against Corruption) publicerat.
Regeringen beslutade nyligen om en förordning som innebär att flertalet myndigheter blir skyldiga att inrätta externa visselblåsarkanaler. Syftet är att göra det lättare och tryggare för enskilda att slå larm om missförhållanden.
Under gårdagen föreslog arbetsmarknadsutskottet att riksdagen säger ja till regeringens förslag om en ny visselblåsarlag. Lagen innebär ett förstärkt skydd för personer som rapporterar om missförhållanden på arbetsplatsen, så kallade visselblåsare.
Under 2020 registrerade Sida 326 ärenden om misstänkta oegentligheter och korruption, en ökning med 24 procent jämfört med föregående år. Pandemin har samtidigt gjort det svårare att besöka länder och följa upp ärenden på plats. Det visar Sidas årsrapport om hantering av misstankar om korruption och oegentligheter i biståndet.
Mindre än en procent av svenskarna uppger att de betalat mutor det senaste året. Däremot har nästan var femte svensk nyttjat personliga kontakter för att få tillgång till tjänster inom bland annat vård och skola. Det visar Transparency Internationals nya korruptionsbarometer som granskat upplevd korruption i EU:s medlemsländer.
Under gårdagen beslutade regeringen om en proposition gällande genomförandet av EU:s visselblåsardirektiv. Förslaget stärker skyddet för de som rapporterar om missförhållanden på arbetsplatsen ytterligare. Bland annat genom att särskilda kanaler för rapportering av missförhållanden ska upprättas samt att identiteten av den som rapporterar ska omfattas av sekretess.
Under Almedalsveckan finns IMM:s tf. generalsekreterare Hayaat Ibrahim tillgänglig för digitala panelsamtal, talaruppdrag eller moderering.
Svensk idrott behöver öka transparensen och förbättra styrningen för att ligga i framkant i motverkandet av korruption. Detta för att stärka idrottens trovärdighet och rykte. Det framgår i en rapport om risker inom idrotten som Centrum för idrottsforskning publicerat.
Sverige är på god väg att genomföra EU visselblåsardirektiv, men det finns fortfarande vissa oklarheter. Samtidigt har två tredjedelar av EU:s medlemsländer inte gjort några framsteg alls. Det visar en ny rapport som Transparency International tillsammans med Whistleblowing International Network nyligen publicerat.
Pandemin medför att korruptionen ökar i byggbranschen rapporterar cheferna. Trots att branschen länge toppat mutbrottsstatistiken finns stora brister i det förebyggande arbetet. Och trots att en ny lag om visselblåsning träder i kraft om bara nio månader saknar 45 procent av cheferna en fungerande visselblåsning och många är rädda för repressalier.
Endast 48 länder har visselblåsarlagar idag och många av dessa visar sig vara ineffektiva. Det visar en ny rapport som International Bar Association, Legal Policy & Research Unit och Government Accountability Project gemensamt publicerat. Institutet Mot Mutor (IMM) har varit med och bidragit till insamlingen av data för Sverige.
Åtta av 35 fackförbund uppger att rädslan för att rapportera om missförhållanden på arbetsplatsen har ökat de senaste åren. Enligt sex av de tillfrågade fackförbunden har även antalet medlemmar som blivit utsatta för repressalier till följd av rapportering ökat. Det framgår av en undersökning som SVT:s Uppdrag granskning genomfört.
I juni 2020 presenterade "utredningen om genomförande av visselblåsardirektivet” ett nytt förslag på en ny lag om ökad trygghet för visselblåsare. Lagen ska gälla för såväl privat som offentlig sektor. För att ge svar på de vanligaste frågorna publicerar Institutet Mot Mutor (IMM) idag en översikt av det nya lagförslaget.
Rädsla för att bli bestraffad eller utfryst på arbetsplatsen är ett övervägande skäl till att personer tiger framför att tala. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet om tystnadskulturer och vad som motiverar tystnad mot rättsväsendet.
Senaste året fördubblades antalet fällande mutdomar som rörde bygg och anläggning. Företagen gör mycket för att motverka korruption men på fyra centrala områden finns allvarliga brister. Dessutom råder en blind och naiv affärskultur. Det visar en ny Novus-undersökning representativ för alla chefer inom samhällsbyggnad och genomförd på uppdrag av Byggcheferna och Institutet Mot Mutor (IMM).
Mål 0 – Ingen korruption var det övergripande temat för den välbesökta heldag som Institutet Mot Mutor, American Chamber of Commerce in Sweden och Transparency International Sverige för femte året i rad anordnade i Almedalen under parollen Tillsammans mot Korruption.
Den 1-3 juli 2019 finns IMM:s generalsekreterare Natali Phalén tillgänglig som talare, moderator eller för deltagande i panelsamtal i Almedalen. Natali har gedigen erfarenhet av antikorruptionsfrågor och hörs ofta i samhällsdebatten rörande korruptionsfrågor, och blev 2019 utsedd till en av Näringslivets mäktigaste kvinnor inom kategorin samhällsförändrare.
Institutet Mot Mutor (IMM) skapar tilltro i samhället genom att motverka korruption och underlätta för samhällets aktörer att göra rätt. IMM är en näringslivsorganisation som har funnits sedan 1923.
Genom informations- och kunskapsspridning samt självreglering stöttar IMM proaktivt i antikorruptionsarbetet och bidrar till ökad medvetenhet om korruptionsfrågor i samhället.
Huvudmannaskapet för IMM är delat mellan Stockholms Handelskammare, Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Regioner. Svensk Handel, Läkemedelsindustriföreningen, Bankföreningen och Byggföretagen är partnerorganisationer till IMM. Organisationen har därutöver ett antal stödjande medlemmar.
Mer information om oss hittar du på vår hemsida: www.institutetmotmutor.se.
Storgatan 19
114 51 Stockholm
Sverige