Sverige, med en begränsad hemmamarknad, jobbar hårt med exportfrämjande åtgärder. Person- och lastbilar, läkemedel, trävaror, järn och stål är några av våra viktigaste exportvaror. Men vid sidan av varuproduktionen har Sverige ett annat område där vi byggt en gedigen kunskap som vi med stolthet skulle kunna exportera, och det är vårt arbete med att förhindra korruption. Institutet Mot Mutor, IMM,
Svenska mutbrottsåtal har nästan tredubblats på 3 år. I nte mindre än 97 åtal avseende mutbrott väcktes i Sveriges domstolar under 2023, av dessa ledde 77 procent till en fällande dom, främst med dagsböter som påföljd. Detta och mycket mer om mutbrott i Sverige visar rättsfallssamlingen från Institutet Mot Mutor, IMM, för 2023.
I samarbete med Småföretagarnas Riksförbund lanserar Institutet Mot Mutor (IMM) fyra utbildningsfilmer för att stötta småföretagare i det förebyggande arbetet mot korruption. Filmerna fokuserar på hur korruption generellt kan se ut, men också mer specifikt hur bolag i denna kategori kan identifiera och hantera korruptionsrisker.
Under 2021 åtalades ovanligt många personer för mutbrott, där 9 av 10 dömdes för gärningen. Den totala summan för mutorna har skjutit i höjden och ökat med cirka 605 procent. Samtidigt hamnar en ny sektor i topp för antalet domar, under ett år där flera stora mutbrottsmål förekommit. Det visar Institutet Mot Mutors (IMM) årliga rättsfallssamling.
För fjärde året i rad får Sverige 85 poäng och placerar sig på en fjärdeplats i Transparency Internationals årliga korruptionsperceptionsindex. Medan Sverige stannat i poäng och tappar en placering, förbättrar både Finland och Norge sin placering och poäng.
Knappt 3 procent av förtroendevalda politiker uppger att de blivit utsatta för korruptionsförsök. Den mest utbredda korruptionsformen är vänskapskorruption. I de flesta fall har det varit fråga om ytligt bekanta till de förtroendevalda som har försökt utnyttja relationen för personlig vinning. Det visar Politikernas trygghetsundersökning 2021 som Brå nyligen publicerat.
Angrepp på utbetalande system, narkotikabrottslighet och det grova våldet är de allvarligaste hoten för myndigheter kopplat till organiserad brottslighet. Men bristande kontroll och delat ansvar inom myndigheterna bidrar också till luckor som kriminella kan utnyttja. Det framgår i en ny lägesbild av den organiserade brottsligheten som myndigheter möter.
IMM har träffat Johan Olsson - ställföreträdande rikspolischef och chef för polisens nationella operativa avdelning (Noa). Han har med sin bakgrund som bl.a. operativ chef på Säkerhetspolisen en gedigen erfarenhet från strategiskt och operativt polisarbete. För IMM berättar han om polisens arbete och utmaningar med att upptäcka, utreda och förebygga korruptionsrelaterad brottslighet.
Mindre än en procent av svenskarna uppger att de betalat mutor det senaste året. Däremot har nästan var femte svensk nyttjat personliga kontakter för att få tillgång till tjänster inom bland annat vård och skola. Det visar Transparency Internationals nya korruptionsbarometer som granskat upplevd korruption i EU:s medlemsländer.
Under Almedalsveckan finns IMM:s tf. generalsekreterare Hayaat Ibrahim tillgänglig för digitala panelsamtal, talaruppdrag eller moderering.
Den svaga ekonomiska situation som coronapandemin medfört förväntas öka riskerna för korruption som tillvägagångssätt vid organiserad brottslighet. Att bekämpa denna organiserade brottslighet kräver därför ett stärkt antikorruptionsarbete. Det framhåller EU i sin nyligen publicerade strategi mot organiserad brottslighet.
Nära hälften av alla mutbrottsmål 2020 var försök att muta personer som utövar myndighet. Det gäller bl.a. försök att muta förarprövare vid uppkörning, personal inom kriminalvården eller att skynda på beslut från statliga myndigheter. Summan för mutor var drygt 16,6 miljoner kr – en ökning med 246 procent från tidigare år. Det framgår av Institutet Mot Mutors rapport Mutbrottsdomar i Sverige 2020.
Nyligen meddelade hovrätten en friande dom för de tre tidigare toppcheferna på Telia. Detta eftersom domstolen inte ansåg att presidentdottern, enligt den dåvarande mutbrottslagstiftningen, var en mutbar person.
Under 2019 startade regeringen en utredning kring ett svenskt deltagande i den Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo). Idag har Eppo-utredningen överlämnat sitt betänkande som bland annat föreslår införandet av en ny lagstiftning.
Management needs to take a stronger position against corruption and unethical behavior and really walk the talk. We also need to keep the conversation on ethics going. That was the message from the panelists in the webinar “Rationalising corruption - how can understanding it help counter corruption?”. The webinar was arranged by Nordic Business Ethics and the Swedish Anti-Corruption Institute.
Idag har organisationen Transparency International (TI) publicerat rapporten ”Exporting Corruption”. Rapporten summerar den granskning organisationen gjort av efterlevnaden av OECD:s konvention mot mutor i internationella affärsförhållanden. Det framgår att en majoritet av de granskade länderna behöver arbeta mer effektivt för att bekämpa internationell mutbrottslighet, däribland Sverige.
Företag önskar mer hjälp och vägledning i antikorruptionsarbetet. De önskar också en ökad tydlighet om vikten av antikorruption från såväl politiker som företagsledare. Det visar en ny rapport om drivkrafter bakom företags antikorruptionsarbete från OECD. Rapporten baseras på en undersökning där 130 företagsrepresentanter deltog från 28 olika länder.
En förståelse för var korruptionsriskerna i företag finns är avgörande för ett bra förebyggande arbete. Därför behövs mer kunskap om hur korrupta transaktioner går till. En ny studie från OECD visar bland annat att mellanhänder och ledande befattningshavare ofta är involverade vid internationella mutbrott.
I våras släppte Institutet Mot Mutor (IMM) rapporten ”Tio förklaringsmodeller bakom mutbrott”. I det senaste avsnittet av podcasten Ethics Talk som produceras av Nordic Business Ethics medverkade IMM:s generalsekreterare Natali Engstam Phalén för att prata om rapporten. I avsnittet diskuteras bl.a. de olika förklaringsmodeller som mutbrottslingar använder sig av och olika företagskulturer.
När mutbrottslingar ska förklara sitt agerande anger de oftast att det handlar om ett missförstånd eller att skulden är någon annans. Män använder sig oftare av förklaringar som tillbakavisar att mutbrott har skett, medan kvinnor oftare använder sig av förklaringar som handlar om sociala relationer. Det visar Institutet Mot Mutors (IMM) nya rapport Tio förklaringsmodeller bakom mutbrott.
Institutet Mot Mutor (IMM) skapar tilltro i samhället genom att motverka korruption och underlätta för samhällets aktörer att göra rätt. IMM är en näringslivsorganisation som har funnits sedan 1923.
Genom informations- och kunskapsspridning samt självreglering stöttar IMM proaktivt i antikorruptionsarbetet och bidrar till ökad medvetenhet om korruptionsfrågor i samhället.
Huvudmannaskapet för IMM är delat mellan Stockholms Handelskammare, Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Regioner. Svensk Handel, Läkemedelsindustriföreningen, Bankföreningen och Byggföretagen är partnerorganisationer till IMM. Organisationen har därutöver ett antal stödjande medlemmar.
Mer information om oss hittar du på vår hemsida: www.institutetmotmutor.se.
Storgatan 19
114 51 Stockholm
Sverige