Nedskärningarna i folkbildningen - ett hårt slag mot Sverige

Regeringen skär ner på stödet till folkbildningen. Nästan en tredjedel av studieförbundens medel försvinner till 2026. - Det är ett hårt slag mot jämlik bildning, säger Anna Waara.

Under måndagen meddelade regeringen att de genomför en kraftig minskning av anslagen till studieförbunden. Regeringen gör nedskärningar på 500 miljoner årligen för studieförbunden, varav 250 miljoner försvinner redan vid årsskiftet. Totalt omfattar minskningen en tredjedel av folkbildningens ekonomiska stöd. Minskningen sker i tre etapper med ytterligare en minskning varje år under tre år.

- Det är ett hårt slag mot en hundraårig tradition av demokratistärkande arbete. Studieförbunden har banat väg för arbetarrörelsen, kvinnorättsrörelsen och ett mer demokratiskt och inkluderande Sverige. En miljon svenskar drabbas av dessa nedskärningar. Hårdast kommer detta drabba minoriteter, människor som försöker etablera sig i Sverige och svenskt föreningsliv. Det är ett hårt slag mot jämlik bildning, en kultur fri från statlig styrning och civilsamhällets demokratiska utrymme, säger Anna Waara, förbundschef på Ibn Rushd.

Nedskärningarna riskerar att få omstörtande konsekvenser för hela civilsamhällessektorn, menar Anna Waara.

- Studieförbunden är civilsamhällets infrastruktur. Vi erbjuder föreningskunskap, studiecirklar föreningsstöd och demokratiska strukturer för svenskt föreningsliv. Försvinner detta riskerar det att bli sektorsomatörtande med allvarliga och oförutsägbara konsekvenser för föreningsfriheten och civilsamhällets utrymme. Inte minst för den fria åsiktsbildningen, säger hon.

Utöver nedskärningar finns förslag om att öka statens styrning av folkbildningen.

En regering som är ute efter att ministerstyra svenskt civilsamhälle och krama resurser ur viktig verksamhet i utanförskapsområden riskerar att göra en besparing som kostar mer än den smakar menar Anna Waara. Nedskärningarna skulle exempelvis slå hårt mot Ibn Rushds Kvinnornas bildningshus (KBH) som bidrar till att stärka utlandsföddas kvinnors möjligheter till egenförsörjning och egenmakt, samt erbjuder lokala samhällsdialoger med socialtjänst och polis i så kallade prioriterade områden.

- Att avfinansiera stora delar av civilsamhällets infrastruktur och folkbildning är ett misstag som kommer vara svårt att reparera, säger hon.

Samtidigt pågår det en parallell folkbildningsutredning, ledd av Christer Nylander (L), för att utreda folkbildningens styrning, framtid och ekonomi. Regeringen har valt att inte vänta in underlaget. Trots att utredningen ska presentera sitt resultat för regeringen redan nästa år.

- Beslutet är civilsamhälles-fientligt och saknar kunskapsunderlag. Folkbildningen verkar för varje individs rätt till sin egen bildningsresa och varje individs möjlighet att förändra sitt eget liv och samhället. Ytterst är detta en jämlikhetsfråga. Nedskärningarna undergräver människors möjligheter att nyttja sina grundläggande rättigheter. Vad av Sverige finns kvar när regeringen är klar med sina nedskärningar?, säger Anna Waara.

________________________

Statens syften med stödet till folkhögskolor och studieförbund är att:

1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin
2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen
3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället
4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

Läs mer här.