MR-dagarna: Ibn Rushd lyfter segregation och hälsa

Att hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet är nog de flesta överens om. Bra vård och tur är viktiga faktorer för att hålla sig frisk, men god hälsa är kopplat till så mycket mer. Under Mänskliga rättighetsdagarna i Linköping i november ordnar Ibn Rushd ett seminarium om segregation och hälsoklyftor.

Kan segregation vara hälsofarligt? Varför spelar platsen där du bor roll för hur du mår och hur gammal du blir? Och hur påverkar faktorer som etnisk tillhörighet och kön din tillgång till vård och dina möjligheter att upprätthålla en god hälsa?

Ibn Rushd står som värd för tre seminarier under Mänskliga rättighetsdagarna 14-16 november i Linköping. I fokus för det första, som är ett av forumets huvudseminarier, står hälsoklyftor och hälsosegregation. Irene Molina, professor i kulturgeografi, gör tillsammans med Örjan Hemström från Statistiska centralbyrån en djupdykning i det tunga men viktiga ämnet under ett samtal lett av Melody Farshin.

– Vi har vetat ganska länge att sociala, etniska och könsorättvisor leder till skillnader i livslängd och i hälsotillstånd. Nu är det dags att agera mot detta, säger Irene Molina.

Hon ser ett stort behov av att uppdatera såväl kunskapen som politiken kring folkhälsofrågor.

– Mycket har förändrats i Sverige under de senaste trettio åren, både strukturellt och i människors vardagsliv. Segregationen i städerna har intensifierats och det har lett till polarisering och till en ökad rasifiering.

Detta har i sin tur haft folkhälsoeffekter, menar Irene Molina. Vissa av dem är kända, andra mindre utforskade.

– Det är bra att vi samlas för att diskutera dessa viktiga och akuta frågor.

Samtalet om plats och hälsa utgör också en påminnelse om hur folkhälsopolitiken bidrar till djupt personliga erfarenheter. Vilka spår lämnar platser på våra kroppar? Det undersöker konstnären och aktivisten Emma Dominguez. I samband med Ibn Rushds seminarium visar hon Om plats, exil och ärr – ett djupt personligt verk som tar avstamp i hennes mammas erfarenheter av ohälsa och av att bli diskriminerad och illa bemött av både arbetsgivare, sjukvård och Försäkringskassan.

– Verket är vårt sätt bearbeta, belysa och prata om det som hänt min mamma och även mig då jag stöttat henne i hennes kamp för sjukersättning. Fotografierna som jag visar är närbilder på mammas ärr samt på väggar på de platser där hon bott här i Sverige, i Stockholmsförorterna Alby och Fittja, säger Emma.

Emma Dominguez menar att trots att rätten till hälsa är en självklarhet, har man ibland inte ens rätt att få vara sjuk.

– Man måste vara frisk för att orka vara sjuk och kunna bråka till sig rätten till ersättning. Välfärden vi en gång haft i Sverige har blivit allt mer nedmonterad och det blir tydligt för dem som det slår allra hårdast mot. Jag hoppas att mina verk ska bidra till nya sätt att tänka kring rätten till hälsa och inspirera till förändring, säger hon.

Ibn Rushd är för femte året i rad en av elva huvudarrangörer till Nordens största forum för mänskliga rättigheter. Årets tema är ”Rätten till hälsa” och förutom seminariet om hälsoklyftor ansvarar Ibn Rushd för ytterligare två programpunkter. På lördagen anordnar Ibn Rushd två seminarier. Ett kortare där stress och utmattning bland organiserade minoritetsgrupper står i fokus, och ett längre som handlar om kopplingen mellan folkbildning och folkhälsa.

Det senare seminariet handlar om hur folkbildning kan vara ett verktyg för att göra tillgången till hälsa mer inkluderande och jämlik. Medverkade gör Lina Afvander som jobbar med sexualupplysning på RFSU Göteborg och Katrin Ceesay, utvecklingsledare för mänskliga rättigheter och dialog vid Angered stadsdelsförvaltning i Göteborg.

Fakta: Mänskliga rättighetsdagarna 2019
Mänskliga rättighetsdagarna är Nordens viktigaste mötesplats för praktiker, forskare, myndigheter, politiker och ideellt engagerade som arbetar med eller vill lära sig mer om mänskliga rättigheter. Ibn Rushd är en av elva huvudarrangörer. Forumet bjuder årligen på hundratals seminarier som arrangeras av uppemot 150 olika organisationer, kommuner och myndigheter. Årets program är en djupdykning i de strukturer och bakgrundsfaktorer som påverkar människors hälsa. Hur påverkar exempelvis klimatförändringar, folkomflyttningar, krig och resursfördelning folkhälsan och hur personer mår? Programmet öppnade också upp för diskussioner om hur maktstrukturer kopplade till saker som kön, etnicitet, religion, sexualitet, ålder, funktionalitet, klass och könsidentitet påverkar vem som har möjlighet att tillgodogöra sig bästa möjliga hälsa och välbefinnande.