Pressmeddelande -
Fältrapporten nr 3 2023: Brist på grovfoder och halm tillsammans med låga spannmålsskördar skapar oro
Grovfoderbrist och låga spannmålsskördar är att vänta i år, på grund av för lite nederbörd och ovanligt höga temperaturer i stora delar av landet. Även halmen ser ut att bli en bristvara i år. Det varma och torra vädret orsakar även större angrepp av skadeinsekter som bladlöss. Det regn som kommit sedan förra veckan gör gott, men i stora delar av landet behövs det väsentligt mer.
I Hushållningssällskapets Fältrapport nummer tre kan man läsa om att odlingssäsongen 2023 bjuder på svåra väderlägen. I stora delar av landet har det kommit väldigt lite nederbörd under vår och försommar. Det har gjort att framförallt de vårsådda grödorna tagit skada genom dålig uppkomst, svag utveckling och brådmognad. Exempelvis finns det vårvete på 15 till 20 cm som gått i ax.
Den höstsådda spannmålen ser något bättre ut, framförallt den som odlas på vattenhållande jordar. Det är inte bara tillväxten som påverkas av torkan. Effekten av jordverkande herbicider som används i exempelvis sockerbetor, majs och potatis sjunker när det är varmt och torrt.
— I potatis och majs har man problem med ogräs, då de jordverkande herbicider som använts inte fått tillräcklig effekt på grund av torkan, säger Elin Almén, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet Kalmar Kronoberg Blekinge.
Ökad risk för grönskott
Efter regnet som kommit under den senaste veckan ökar risken för grönskott i spannmålen. Grönskotten ställer till det vid skörden genom den ojämna mognaden och i en del fall väljer man att istället skörda grödan till helsädsensilage.
Dessutom har sena frostknäppar påverkat grödorna på exempelvis Gotland negativt.
— Det kom två frostnätter i juni som påverkat färskpotatis, jordgubbar och vårraps negativt, säger Frida Thomson, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet Gotland.
Det varma vädret har ökat förekomsten av bladlöss och i exempelvis sockerbetor bevakar man just nu angreppen och bekämpar vid behov. Däremot har det varit låga förekomster av svampsjukdomar tack vare det torra och varma vädret.
Skördenivåerna oroar
Bristen på grovfoder är uppenbar i så gott som hela landet. Förstaskörden gav från 25 procent av normalskörd och flertalet av de intervjuade rådgivarna nämner skördenivåer på 50 till 80 procent av normalskörd och detta leder till oro bland lantbrukare med animalieproduktion och till att man måste tänka om och kanske väljer att slå sin spannmål som helsäd.
— En del har valt att skörda sin höstspannmål som helsäd och sedan så korn eller havre som ska skördas som helsäd i oktober för att på så sätt öka mängden grovfoder, säger Ylva Johansson, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland, Vreta.
Det blir sannolikt även brist på halm i år. Dels eftersom många lantbrukare väljer att slå sin spannmål som helsäd, dels eftersom stråna på grund av torkan blir kortare.
— Halmbristen känns akut då man brukar köpa mycket halm från södra Sverige där torkan kommer att orsaka halmbrist. Det känns oroligt, säger Marie Björs, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten, Umeå.
I många fall ser även andraskörden ut att bli väldigt dålig och i vissa fall väljer man att endast putsa sina vallar och istället satsa på en bra tredjeskörd. Även betena har påverkats av de minimala nederbördsmängderna, men regnet som kommit under den senaste veckan har gjort gott även på dem.
— Det känns ändå lite hoppfullt nu när det regnat och betena återhämtar sig, säger Marie Lindenthal, växtodlingsrådgivare på HS Konsult, Stora Skedvi, Dalarna.
Kontaktpersoner
Ebba Hellstrand
018-560 412
ebba.hellstrand@hushallningssallskapet.se
Relaterade länkar
Ämnen
Kategorier
Med kunskap, stort kundfokus och medlemsengagemang utvecklar Hushållningssällskapet det gröna näringslivet. Hushållningssällskapet består av 15 Hushållningssällskap, från norr till söder, från öst till väst. Vi arbetar med lantbrukets och landsbygdens utveckling efter regionala förutsättningar och med våra kunders utmaningar som drivkraft. Sedan över tvåhundra år är Hushållningssällskapet en oberoende aktör som verkar för att hushålla med jordens resurser – därav namnet. Cirka 1000 medarbetare delar en gemensam vision om en landsbygd som lockar med ett näringsliv som växer. Hushållningssällskapet har idag cirka 25 000 medlemmar.
