Så blir du klimatsmart i mataffären

Knappt sextiotvå kronor behöver genomsnittsvensken betala för att klimatkompensera sin årskonsumtion av saft och juice. En typisk årskonsumtion mjölk kostar trettiosex kronor medan det omdiskuterade flaskvattnet endast kostar 3,50 kr/år i kompensation genom utsläppsrätter via Naturskyddsföreningen.

Handelns Utredningsinstitut (HUI) visar i en ny rapport, beställd av Sveriges Bryggerier, hur mycket konsumenterna behöver betala för sin årskonsumtion av olika livsmedel för att vara klimatneutrala.

- Vi blev något överraskade av resultatet med tanke på den senaste tidens debatt kring buteljerat vatten. Resultaten i vår rapport visar att flaskvatten, i förhållande till andra livsmedel, släpper ut relativt lite koldioxid. Jag tror mer behöver göras för att öka konsumenternas medvetande om vad som är klimatsmarta alternativ för att minska koldioxidutsläppen från livsmedel, säger Sven-Olov Daunfeldt forskningschef på HUI.

 

HUI:s studie visar också att konsumenterna vill göra klimatsmarta val. Studien visar att det finns många val som konsumenten kan göra i livsmedelsbutiken som minskar koldioxidutsläppen.

 

- Resultaten visar att livsmedel i större eller mindre utsträckning bidrar till klimatförändringarna och att det finns val som konsumenten kan göra som är mer eller mindre viktiga. Problemet är att det inte finns lättillgänglig information för konsumenten om vad som faktiskt är ett klimatsmart val. I en tid när många vill göra någonting som är rätt för miljön, men kanske inte hinner och orkar göra allting, kan detta leda till att enskilda produkter drabbas hårt av miljödebatten trots att de har en marginell inverkan, säger Daunfeldt.

 

 

EN KLIMATSMART VARUKORG INNEHÅLLER FALUKORV, ÄPPLEN OCH BUTELJERAT VATTEN

 

Skillnaden mellan varukorgar med lågt respektive högt koldioxidutsläpp

Konsumentens smarta klimatval Minskat koldioxidutsläpp

Beräkningarna är gjorda på varor om ett kilo alternativt en liter

 

Fläskfilé istället för Oxfilé 10 kilo

Laxfilé istället för Torskfilé 4,9 kilo

Falukorv istället för Kassler 2,1 kilo

Kycklingfilé istället för Tonfisk i vatten 1,2 kilo

 

Äpplen istället för Bananer 5,7 kilo

Vitkål istället för Tomater 3,6 kilo

Potatis istället för Spagetti 0,5 kilo

 

Buteljerat vatten istället för Apelsinjuice 4,0 kilo

Kranvatten istället för Buteljerat vatten 0,8 kilo

 

Källa: FOI och SCB

 

Bildtext: De största vinsterna för klimatet görs genom att välja fläskfilé före oxfilé. Det omdiskuterade flaskvattnet är bättre val än juice och mjölk.

 

 

OXFILÉ DYRT ATT KOMPENSERA FÖR - POTATIS OCH FLASKVATTEN BILLIGT

Klimatkompensation kr/vara

 

Vara Klimatkompensation kr/vara

Potatis1 kg 0,10 kr

Buteljerat vatten 50 cl 0,17 kr

Hårt bröd 550 g 0,22 kr

Ägg 6-pack 0,30 kr

Spagehtti, 1 kg 0,33 kr

Kaffe 500 g 0,39 kr

Äpplen 1 kg 0,45 kr

Läsk, 50 cl 0,45 kr

Mjölk 1 l 0,50 kr

Schampo 200 ml 0,58 kr

Falukorv 1 kg 0,61 kr

Öl klass II 4-pack 50 cl 0,64 kr

Köttfärs 1 kg 1,24 kr

Inlagd sill, 550 g 1,27 kr

Apelsiner 1 kg 1,38 kr

Tomater 1 kg 1,74 kr

Apelsinjuice 1 l 2,15 kr

Bananer 1 kg 3,01 kr

Torskfilé 400 g 3,67 kr

Oxfilé 1 kg 7,30 kr

 

Källa: FOI och SCB

 

Bildtext: HUI:s studie visar hur mycket den genomsnittlige konsumenten behöver betala för att kompensera sina val i matbutiken genom att köpa utsläppsrätter via Naturskyddsföreningen.

 

 

FÖR 3,50 SEK/ÅR KAN DU DRICKA FLASKVATTEN MED GOTT SAMVETE ETT HELT ÅR

 

Klimatkompensation för genomsnittssvenskens årskonsumtion av olika varor

 

Vara Klimatkompensation kr/årskonsumtion

Vitkål 0,11 kr

Hårt bröd och knäckebröd 1,63 kr

Potatis 1,87 kr

Ris 2,70 kr

Äpplen 3,02 kr

Ägg 3,30 kr

Buteljerat vatten 3,47 kr

Pasta 4,67 kr

 

Öl, klass 1 och 2 5,10 kr

Apelsiner 6,06 kr

Kaffe 6,08 kr

Fläskkött 6,65 kr

Kyckling och övrig fågel 6,94 kr

Nötkött 9,53 kr

Tomater 13,77 kr

 

Bananer 30,68 kr

Mjölk 36,00 kr

Juice och saft 61,24 kr

 

Källa: FOI och SCB

 

Bildtext: I tabellen presenteras hur mycket genomsnittssvensken behöver betala för att

klimatkompensera för sin årskonsumtion av olika varor. Beräkningarna baseras på SCB:s livsmedelsförsäljningsstatistik där svenskarnas totala årskonsumtion av olika typer av varor redovisas.

 

Rapporten finns i sin helhet på www.hui.se

 

För mer information kontakta:

 

Sven-Olov Daunfeldt Erika Rosén

Forskningschef HUI Detaljhandelsanalytiker HUI

Mobil: 070-265 72 99 070-264 88 99

E-Post: sven-olov.daunfeldt@hui.se erika.rosen@hui.se