Handeln i Sverige 2007

Storstäder och residensstäder växer mest, men flera gränshandelskommuner tar
marknadsandelar

Den egentliga detaljhandeln, exklusive Systembolag, Apotek och Internethandel, omsatte omkring 490 miljarder kronor och ökade 6,3 procent jämfört med föregående år.
Dagligvaruhandelns omsättning uppgick till 225 miljarder, vilket med hänsyn tagen till branschglidning, motsvarar en tillväxt på 4,7 procent. Inom dagligvaruhandeln är det framförallt stormarknadskoncepten, framförallt MAXI ICA, och lågpriskoncepten, Citygross, Willys och Lidl, som ligger bakom tillväxten medan de traditionella supermarketkoncepten och närbutikerna har det svårare.

Sällanköpsvaruhandeln ökade med 7,8 procent varför omsättningen uppgick till 262 miljarder kronor. Inom sällanköpsvaruhandeln är det, trots en avmattad konjunktur, främst vissa branscher som ligger bakom uppgången. Detaljhandeln med möbler, järn och bygg, hemelektronik, leksaker samt sportartiklar uppvisar en fortsatt stark uppgång historiskt sett, medan andra branscher visar en mer måttlig tillväxt. Tillväxten förklaras framförallt av en kraftig tillväxt på externa volymhandelsområden samt externa köpcentrum medan köpcentrum belägna i citylägen i många fall uppvisar en svagare tillväxt än riket och de externa marknadsplatserna.

Detaljhandelns tillväxt är störst i storstäderna och deras förortskommuner samt i länens residensstäder. Den sammanlagda tillväxten i dessa kommuntyper uppgår till drygt 21 miljarder kronor vilket motsvarar omkring 75 procent av tillväxten i detaljhandeln under 2006/2007. Tillväxten är mätt i kronor kraftigast inom sällanköpsvaruhandeln. Det finns flera anledningar till den starka tillväxten. Bland annat kan en stark befolkningsökning och ökad köpkraft lyftas fram men också en ökad inpendling från omlandet, inhemsk och utländsk turism, utbyggnader och renoveringar av befintliga marknadsplatser samt tillkomst av nya marknadsplatser lyftas fram som viktiga faktorer.

Även den procentuella tillväxten är störst i storstäderna, förortsregionerna och
residensstäderna vilket innebär att detaljhandeln, i synnerhet sällanköpsvaruhandeln, fortsätter koncentreras till stora och eller starkt växande regioner. Det finns dock tecken på att mindre kommuner med speciella förutsättningar tar marknadsandelar. Som exempel kan Haparanda, Eda, Årjäng och Åre kommun lyftas fram med sin gränshandel och Lessebo kommun med sin
turistbaserade Outlet försäljning.

Detaljhandeln har återigen vuxit snabbast i Värmlands län där den ökade med knappt 9 procent. Tillväxten förklaras dels av en avmattad men fortsatt stark gränshandel samt en stark tillväxt i centralorten Karlstad. Utvecklingen i de övriga länen framgår av bifogad tabell 1. Av storstadsregionerna är det framförallt Malmöregionen som sticker ut med en kraftigare tillväxt än de övriga storstadsregionerna och riket, se bifogad tabell 2.

För andra året utser HUI Årets Handelskommun i Sverige. Detta är ett samarbete mellan Handelns utredningsinstitut och tidningen Market. För att nomineras till årets handelskommun skall de enskilda kommunerna uppfylla följande kriterier: En positiv försäljningsutveckling och ett stigande försäljningsindex på kort och lång sikt.
Kommunen skall också kunna uppvisa ett medvetet och innovativt förhållningssätt till detaljhandel avseende lokalisering, koncept eller samverkansformer mellan olika aktörer.

Baserat på detta nominerades Karlstad, Sundsvall, Malmö, Åre och Sollentuna kommun. Av dessa utsågs Karlstad kommun till årets vinnare med följande motivering: "Karlstad kommun har genom att ha attraherat nyetableringar och genomfört ett aktivt fysiskt och innovativt förändringsarbete - såväl i stadskärnan som externhandeln - lyckats att skapa och förstärka sin ställning som en av Sveriges mest framgångsrika handelsplatser."

För mer information om detaljhandelns regionala utveckling kontakta:
Ulf Rämme, ulf.ramme@hui.se, tel 08 762 72 97, mobil 0730 59 72 97
Henrik Vestin, henrik.vestin@hui.se, tel 08 762 72 87, mobil 0704 56 87 32

Se tabeller i bifogad fil.